Mer fett ger större insulinbehov

Jag fick tips om den här studien via facebook idag. Tänkte bara snabbt lägga upp den här med en liten kommentar

Diabetes Care. 2013 Apr;36(4):810-6.
Dietary Fat Acutely Increases Glucose Concentrations and Insulin Requirements in Patients With Type 1 Diabetes: Implications for carbohydrate-based bolus dose calculation and intensive diabetes management.
Wolpert HA, Atakov-Castillo A, Smith SA, Steil GM.

OBJECTIVE Current guidelines for intensive treatment of type 1 diabetes base the mealtime insulin bolus calculation exclusively on carbohydrate counting. There is strong evidence that free fatty acids impair insulin sensitivity. We hypothesized that patients with type 1 diabetes would require more insulin coverage for higher-fat meals than lower-fat meals with identical carbohydrate content. RESEARCH DESIGN AND METHODS We used a crossover design comparing two 18-h periods of closed-loop glucose control after high-fat (HF) dinner compared with low-fat (LF) dinner. Each dinner had identical carbohydrate and protein content, but different fat content (60 vs. 10 g). RESULTS Seven patients with type 1 diabetes (age, 55 ± 12 years; A1C 7.2 ± 0.8%) successfully completed the protocol. HF dinner required more insulin than LF dinner (12.6 ± 1.9 units vs. 9.0 ± 1.3 units; P = 0.01) and, despite the additional insulin, caused more hyperglycemia (area under the curve >120 mg/dL = 16,967 ± 2,778 vs. 8,350 ± 1,907 mg/dL·min; P < 0001). Carbohydrate-to-insulin ratio for HF dinner was significantly lower (9 ± 2 vs. 13 ± 3 g/unit; P = 0.01). There were marked interindividual differences in the effect of dietary fat on insulin requirements (percent increase significantly correlated with daily insulin requirement; R(2) = 0.64; P = 0.03). CONCLUSIONS This evidence that dietary fat increases glucose levels and insulin requirements highlights the limitations of the current carbohydrate-based approach to bolus dose calculation. These findings point to the need for alternative insulin dosing algorithms for higher-fat meals and suggest that dietary fat intake is an important nutritional consideration for glycemic control in individuals with type 1 diabetes.

Det man har gjort i den här studien är att man har tagit typ 1 diabetiker och gett dem två olika måltider. Måltiderna har innehållit precis lika mycket kolhydrater och protein men har skiljt sig i mängden fett. Det är alltså två olika kalorimängder på måltiderna.

Ser man till den väldigt förenklade bilden att det är kolhydrater som styr insulinproduktionen och ju snabbare kolhydraterna frisätts desto mer insulin behövs så skulle resultatet från det här testet bli att det krävs mindre insulin när deltagarna äter mer fett. För fett i maten innebär att kolhydraterna kommer ut i blodet lite långsammare.

Resultatet i studien blev precis tvärt om. Deltagarna behövde mer insulin när de åt måltiden med mer fett. Trots att de alltså inte åt varken mer kolhydrater eller protein så höjdes deras insulinbehov.

Vad säger då det här rent praktiskt? Om du är frisk och av någon underlig anledning är fixerad på andel kolhydrater, fett och protein i din kost så säger den här ingenting egentligen. För hade de adderat ytterligare en måltid i den här studien där man låtit deltagarna äta lika många kalorier som när de åt mer fett fast denna gång adderat kolhydrater istället så hade ju också insulinbehovet ökat. En frisk kropp kommer att producera insulin efter en måltid.

Det man kan ta med sig från den här studien är att det som diabetiker är väldigt svårt att reglera insulinproduktionen för ett stabilt blodsocker. Hade du gett friska personer dessa två måltiderna hade deras kroppar själva reglerat insulinproduktionen och de behöver inte fungera på blodsockret.

Är man däremot diabetiker är det meningen att man ska sköta detta själv med hjälp av injektioner och då kommer det bli fel. Det kommer inte att bli en kopia av kroppens egna system.

15 thoughts on “Mer fett ger större insulinbehov

  1. Skulle det kunna vara så att kalorier ”kräver” insulin? Så att insulinproduktionen ökar när man äter mer kalorier, även om det råkar vara ”fettkalorier”?

  2. Och exakt hur mycket kolhydrater ingick i måltiderna? Jag försökte hitta det men kunde bara se att det stog nåt i stil med ”Exactly the same amount of carbohydrates, only the fat content was changed”

    Om kolhydraterna var säg 40% eller mer så är resultatet väl inte så överraskande? Fett tillsammans med kolhydrater ger ett duktigt insulinpåslag. Men lågkolhydratkost handlar om att kolhydratandelen ska vara låg.

  3. Hmm tillbaks till 70 talet glada lågfettdieten då? 🙂

    Det får mig att spekulera om mycket fett hindrar insulinet att göra jobbet som den skall. Som fettet gör det svårare att hitta glykogenet för att transportera in det till lever/musklerna? Om man nu förstå min resonemang? 🙂

  4. Henrik Svedlund:
    Skulle det kunna vara så att kalorier ”kräver” insulin? Så att insulinproduktionen ökar när man äter mer kalorier, även om det råkar vara ”fettkalorier”?

    Insulin är till för att lagra in energi. Tillför du mer energi behövs det mer insulin. Men fett gör mer än så. Som det står i abstraktet så leder fria fettsyror till ökad insulinresistens. Så äter man mer fett kommer temporärt mer fettsyror i blodet och insulin får svårare att verka.

  5. Patrik: Och exakt hur mycket kolhydrater ingick i måltiderna? Jag försökte hitta det men kunde bara se att det stog nåt i stil med ”Exactly the same amount of carbohydrates, only the fat content was changed”

    96 gram kolhydrater i testmåltiderna

    Patrik: Om kolhydraterna var säg 40% eller mer så är resultatet väl inte så överraskande?

    Det som är nytt med den här studien är att den tittat på hur insulinbehovet förändrats för diabetiker. Och det är ett nytt resultat. Det är inte oväntat, det följer ju den hypotes som fanns.

    Patrik: Fett tillsammans med kolhydrater ger ett duktigt insulinpåslag. Men lågkolhydratkost handlar om att kolhydratandelen ska vara låg.

    Missade du den här delen av mitt inlägg?

    Jacob Gudiol: Om du är frisk och av någon underlig anledning är fixerad på andel kolhydrater, fett och protein i din kost så säger den här ingenting egentligen.

  6. Vad konstigt att en typ 1 diabetiker då kan dra ner på sitt insulinbehov med 35% genom att ta bort mestadelen av kolhydraterna och öka på med mer fett. Än en gång stämmer siffrorna inte överens med verkligheten…

  7. Min första reflektion till denna studie var att man jämför två måltider med olika kaloriinnehåll. Resultatet är ju därmed inte praktiskt användbart – för icke diabetiker eller typ2diabetiker där energiinnehållet är det viktiga.
    Studien har sin betydelse för typ1 diabetiker som sysslar med den populära kolhydraträkningsmetoden för att dosera sitt insulin. Man använder en algoritm för att beräkna sitt insulinbehov vilket ofta fungerar väldigt bra. Som denna studie visar är kolhydraträkning dock inte helt perfekt som metod.

  8. Anders Tengblad:
    Min första reflektion till denna studie var att man jämför två måltider med olika kaloriinnehåll. Resultatet är ju därmed inte praktiskt användbart – för icke diabetiker eller typ2diabetiker där energiinnehållet är det viktiga.
    Studien har sin betydelse för typ1 diabetiker som sysslar med den populära kolhydraträkningsmetoden för att dosera sitt insulin. Man använder en algoritm för att beräkna sitt insulinbehov vilket ofta fungerar väldigt bra. Som denna studie visar är kolhydraträkning dock inte helt perfekt som metod.

    Jo, det är ju precis det jag har skrivit med men många av de som kommenterat har glömt att de först borde läsa inlägget och försöka förstå det innan de lägger en kommentar.

    Jag tycker även det är relevant kring de diskussioner som vissa LCHFare brukar föra där de säger att det faktum att viss typ av insulinbehandling ibland ger viktuppgång är bevis för att kolhydrater->insulin är orsaken till övervikt. Den här studien visar ju väldigt bra att det är i princip omöjligt för en diabetiker att injicera insulin så det efterliknar kroppens egna utsöndring. Och då har man ju inte ens med de faktum att insulinet inte utsöndras på samma vis vid injicering som egenproduktion i ekvationen. Så insulininjektion ska inte jämföras med egenproducerad insulin.

  9. Hej Jacob!

    Jag läste nyss denna artikel, http://www.hlifestyles.com/MensHealth, om ett tillskott med beteckningen CiS9-T11. Det beskrivs som ett nytt ”mirakeltillskott” för muskeltillväxt. När jag läser artikeln blir jag lite skeptisk och anekdoter med fina kroppsbilder gör inte saken bättre. Men jag undrar om du hört talas om detta tillskott och isf vad din åsikt är?

    Tack för en bra blogg och bok!
    Med vänlig hälsning
    Pontus

  10. Verkar vara CLA, dvs ”cis-9,trans-11 conjugated linoleic acid”. Kanske inte helt värdelöst men knappast effektivt för muskelbygge. Fungerar bra på möss, däremot.

  11. Som jag förstår det så har man följt blodsockerkurvan 18h x2, och vad jag förstår jämför man bara intaget av en måltid. Men har inte testpersonerna ätit något mer under dessa 18h och i sådant fall vad? Blodsockret påverkas ju faktiskt av hela dygnets matintag så det känns osm att det hade varit mer relevant om man följt ett helt dygn där man ena dygnet har mer fett i kosten och den andra lite fett. Eller det kanske är något som står i hela artikeln, vilken jag för tillfället inte har ork att leta fram.

  12. Hej Ellie!
    Den övriga kosten samma dag var standardiserad. Sen var det ju slumpmässig indelning mellan de två olika måltiderna. Så ena dagen fick vissa lågfett och vissa högfett. Sen nästa dag tvärt om när det gäller måltiden men precis samma frukost och lunch innan det.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *