Matrevolutionen recension 2 – Nicklas recension

Tidigare i veckan publicerade Jacob sin recension av boken Matrevolutionen. En ny bok författad av läkaren Andreas Eenfeldt, även känd som Kostdoktorn. Både jag och Jacob fick ett varsitt gratis förhandsex. Jag visste inte att Jacob också hade fått det så hans recension var en kul överraskning. Hursomhelst förslår jag att du läser den och gärna tar del av debatten som tillkommit om hans recension.

Jag kommer dels skriva om boken men jag kommer även gå in på delar där jag och Jacob är lite oense.

Bokens inledande kapitel

Den här delen är den bästa tycker jag. Andreas går igenom hur den vetenskapliga debatten såg ut före dess att det blev ett politiskt konsensus att fettet är det farliga i vår mat. Baserat på Ancel Keys forskningsfusk och stark lobbyism blev det den rådande rekommendationen, fett är det som gör oss feta och mättat fett hjärtsjuka. Men innan dess att flera halvtaskiga studier ledde till slutsatsen att fettet är boven så fanns faktiskt en stor diskrepans i vad olika forskare trodde. Det här var mer än jag kände till fram tills jag läste Good Calories, Bad Calories av Gary Taubes och jag tycker det är bra att Andreas skriver förenklat och förkortat om samma sak för alla de som inte pallar den tunga boken.

Jacob gillar inte Gary Taubes då han tycker att han endast är ute efter att försöka hitta bevis för sin förutfattade slutsats, men där är vi oense. Jag håller med om att Gary Taubes går för långt med sina insulinslutsatser och hans tro på metabol fördel. Dessutom blir det konstigt när han å ena sida belyser dålig forskning på ett ypperligt sätt men å andra sidan gärna tar till råttstudier för sin egen tes. Men för den som inte gillar Taubes teorier om varför vi blir feta, men som ändå vill få kunskaper om forskningen som lett till våra kostråd så är boken mycket läsvärd och man kan nöja sig med tre fjärdedelar i så fall.

Men att det funnits både en kolhydrathypotes och en fetthypotes före ”konsensus” är värt att känna till, och ännu mer hur man faktiskt kom till denna konsensus. Det var INTE på stark vetenskaplig grund. Den delen är värd att läsa för den som är orolig för att fett är farligt eftersom det är vad man alltid hört.

”Fettskräcken”

Här kan jag inte alls hålla med min bloggkollega Jacob. Enda sedan jag var liten har det alltid varit så att OM man stött på vuxnas prat om ”nyttigt” så har det varit förenklingen med ”mindre fett desto nyttigare”. Och likaså om jag som fotbollspelare satt på någon kostföreläsning. Om man vill kalla det ”skräck” är en fråga om semantik men en obalanserad oro över fettet har definitivt funnits (och finns). Jag minns när jag var 13(!) år och en tränare föreläste om hur bland annat pizza kan vara utmärkt bara man tar bort osten. Att säga det till 13-åriga fotbollsspelande ungdomar är fettskrämt om något. All sociologisk forskning jag läst pekar på samma sak, folk ”vet” vad som är nyttigt. Närmare bestämt fettsnålt, frukt och grönt och fibrer. Fett ska man inte äta mycket av för då blir man fet, och det mättade fettet skall minimeras för annars blir man hjärtsjuk. I alla fall har det varit trenderna under 80-90-talet men förmodligen skiftar trenden något just nu, både via lågkolhydratbudskapet och ”naturlighetstrenden”.Huruvida folk följer de råden eller ej är en annan femma men det är en myt att kunskaperna om dem inte existerar. Den stora frågan är ju vad som gör råden omöjliga att hålla sig till trots att folk lär sig kaloriräkna och äta fullkornsmackor.

De kostsociologiska fynden gäller till och med för gamla, det vill säga de som växt upp med smör och grädde men nu försöker äta ”nyttigt” med mindre fett och annan typ av fett på äldre dagar. Jag diskuterade det även med lite folk i min närhet och alla hävdar samma sak, att man alltid alltid fått höra att det hårda fettet från kött och smör är det dåliga och att det från olja och nötter är det nyttiga. Samt att kosten såklart skall utgöras av lite fett och mest kolhydrater, halva tallriken stärkelse och minst av ”sovlet”.

Jag vill påstå att jag har mer på fötterna än Jacob här, både vad gäller kostsociologi och egna erfarenheter. Dessutom har jag ju själv studerat kostvetenskap i snart tre och ett halvt år och än idag får vi höra att det mättade fettet är det farliga och under en föreläsning kan Seven Countries dyka upp som ett bevis för hypotesen. Jag frågade vår lärare hur det kommer sig att mättat fett är så mycket skadliga i Karelen än västra Finland, och om man slipper CHD genom att flytta västerut, men jag fick inget svar. 😀

Plus och minus med boken

Plus

Boken ger som sagt en bra bild om utvecklingen före råden om fett, kolhydrater och fibrer kom. Det här är viktig läsning för alla kostintresserade och orkar man inte ”Good Calories, Bad Calories” är det här helt klart ett bra alternativ. Vidare presenterar Andreas den högintressanta hypotesen om små täta LDL-partiklar som starkare markörer för hjärtsjukdomsrisk, något som ställer fetthypotesen mot väggen rejält eftersom den bygger på det mättade fettets ökning av totalt LDL-kolesterol och dess samband med hjärtsjukdom. Det vi diskuterar idag, och där lågkolhydratkosten kritiseras, bygger just på denna konsensus om mättat fett som skadligt och fet mat som grunden till övervikt. Med den historiska genomgången i del 1 och kapitlet om kolesterol ges en bredare bild om varför denna hypotes ifrågasätts kraftigt av till exempel Uffe Ravnskov och den avlidne professorn Lars Werkö.

Ett ytterligare plus är att Andreas håller sig mer sansad än vissa LCHF:are tenderar att göra. Han kallar kosten lågkolhydratkost och riktar sig alltså inte primärt mot LCHF. Ingen fundamentalistkänsla och en mer positiv bild av möjligheten att äta god mat på bra råvaror med så lite socker och stärkelse som möjligt. En åsikt jag delar fullständigt.

Jag håller även med om att ”Till Matens försvar” av Michael Pollan är en helt fantastisk bok!

Minus

Precis som så ofta på bloggen, och som jag och Jacob ofta debatterar med honom, så lyfts interventionsstudierna med lågkolhydratkosten fram som alldeles för säkra bevis. För oss som tittat lite noggrannare på flera av de studier Andreas syftar på i boken känns det lite oseriöst att den dåliga följsamheten och de dåliga resultaten inte ens diskuteras. Att även lågkolhydratgrupperna får skitresultat bör nämnas tycker jag. Det är tillräckligt att flera studier visar mindre dåliga resultat på vikten samtidigt som hälsovärden blir så mycket bättre för lågkolhydratgrupperna jämfört med de som följer något likt tallriksmodellen som ju ofta får sämst resultat. Det är ju till hans fördel men att inte då ens nämna bristerna för lågkolhydratgrupperna ger i alla fall mig en känsla av att han försöker dölja det. I övrigt finns ibland en lite väl säker retorik om ”så här kommer det bli om du bara….” vilket nog mer är ett säljknep för att locka till sig nybörjare. Men det sänker lite av vetenskapligheten.

Kort sagt: Vill Andreas göra revolution kanske lite mer kritik mot sin egna metod skulle vara till hans fördel. Det är oftast bäst att själv lyfta fram saker som motståndare kan använda som argument mot en och bemöta de argumenten. Att dölja dem i hopp om att ingen kritiserar just de punkterna kommer oftast ifatt en senare.

Sedan saknar jag även en liten diskussion om kasein, och andra proteiners, inverkan på IGF-1 och insulin. Han nämner hur IGF-1 och insulin påverkar cancersjukdomar men nämner inte ett ord om kasein, något som ju äts ganska mycket i en LCHF-kost (i ost och grädde till exempel). Det tycker jag kunde ha förtjänat en liten brasklapp, återigen för att slippa bemöta den kritiken och riskera att framstå som inte helt påläst (du har ju tveklöst stött på diskussionen på bloggen Andreas, så den är ju inte okänd för dig ;))

Sista lilla minuset är en till åsikt jag delar med Jacob, nämligen pratet om ”vad vi är gjorda för”. Jag hade önskat en annan retorik i stil med ”vad troligtvis har anpassat oss bättre till” eller dylikt. Människan åt flugsvamp innan hon åt industritillverkat smör men smör rekommenderas nog mer av Andreas än den så naturliga flugsvampen. 😉 Och dessutom finns, som vi alla vet, folkgrupper med all möjligt typ av kost historiskt sett. Så att helt kategoriskt hävda att vi är designade för a men absolut inte b är en förenkling. Mig veterligt är inte de arkeologiska bevisen SÅ starka för just den mat Andreas rekommenderar som basföda.

Slutord

Kommer det bli revolution!? Ja det får vi se. Boken i sig kommer inte skapa en revolution i alla fall, men om tillräckligt många ändrar vanor på gräsrotsnivå så kanske utvecklingen påskyndas, vem vet? Den är läsvärd för såväl lågkolhydratförespråkare, motståndare och allmänt intresserade. Ett enkel och pedagogiskt språk och en enkelt struktur. Där finns saker att kritisera som i alla böcker och Andreas lär få försvara både det ena och det andra ju mer känd han blir. Boken säljer ju som smör och han har redan pratat i både TV och radio om den. Är du intresserad av att provläsa första kapitlet så kan du gå in här.

Slutligen, ett stort tack för mitt gratis förhandsex! Det var en trevlig överraskning i brevlådan när jag kom hem igen efter julfirandet. Och ytterligare ett tack till omnämnandet i slutet av boken även om jag föredragit att nämnas vid namn mer än som Nicklas@Träningslära. 😀

30 thoughts on “Matrevolutionen recension 2 – Nicklas recension

  1. Nicklas, menar du att det är hälsosamt med flugsvamp? Nu finns det förvisso ätliga varianter av flugsvamp också, men det som i folkmun kallas flugsvamp är väl den lömska och den rödvita. Att bara säga att människan tidigare åt flugsvamp känns lite märkligt och jag vet inte riktigt vad du vill få ut av den meningen?

    Det finns ju massvis med saker ute i naturen som är naturliga men livsfarliga – inte rekommenderas de för det och inte har människan anpassats för dem heller. Det är väl ganska självklart att människan anpassats genom evolution till att äta det som förekommer naturligt ute i naturen även om det inte innebär ALLT som finns naturligt här i världen.

    En evolutionär ändring lär inte dyka upp på varken ett par hundra eller ett par tusen år heller för den delen. Flugsvampsätarbenägna människor lär däremot tas ur genpoolen tämligen fort.

  2. Tillägg: För övrigt intressant recension och kul att se lite andra åsikter om det hela. Jag ska definitivt läsa mer om kasein 🙂

  3. Hej Nicklas och tackar för recensionen!

    När det gäller interventionsstudierna så börjar det bli en välkänd debatt nu. Randomiserade studier är som jag ser det bara designade för att ge ett specifikt svar: vilken av de testade dieterna som är bäst. Svaret blir av allt att döma lågkolhydratkost när det gäller vikt, blodsocker, blodtryck, hdl och triglycerider: dvs allt inom det metabola syndromet.

    Jag håller inte alls med om att det är ”dåliga resultat” eller ”skitresultat”. Tvärtom ses mycket stora förbättringar i flertalet studier under de första månaderna upp till kanske ett halvt år eller så. Därefter brukar snittresultatet försämras, men då följer ju inte flertalet av deltagarna råden strikt längre (oavsett vilken kost man testar).

    I exempelvis Shai et al, en av de mest välgjorda, fick deltagarna råd om max 20 gram kolhydrater per dag (ca 4 %). De rasade i vikt först, för att börja gå upp igen efter ett halvår. Men vid 6-månadersstrecket åt de via kostregistrering i snitt drygt 40 % kolhydrater. Med andra ord följde de flesta inte längre dieten när snittresultatet börjar försämras igen.

    Man kan naturligtvis inte säga att lågkolhydratkost fungerar dåligt på sikt OM MAN FÖLJER RÅDEN, efter studier där de flesta inte gjort det.

    Problemet är inte dålig långsiktig effekt, problemet att lösa är hur man underlättar för fler att följa upplägget i längden. Ett bra steg på vägen är att öka acceptansen för att lågkolhydratkost verkligen är bevisligen effektivt. Det lär vara bra för mångas motivation. Åtminstone lär det vara bättre än när dietister och andra hotar en med död och olycka om man fortsätter. 😉

    Allt gott,
    Andreas

  4. Andreas kommer att få fler och fler erkännanden ju mer känd han blir.

  5. Ethel Loberg:
    Andreas kommer att få fler och fler erkännanden ju mer känd han blir.

    Samt fler och fler motståndare.

    Jag håller med dig om fettskräcken. Jag är inte främmande från att ha letat runt i ostdisken efter fettsnåla produkter att lägga på mackor. Och alla jag talat med nyligen håller det som givet att mättat fett är hälsovådligt och bör undvikas. Om det finns möjlighet för en revolution någonstans är det kanske just om fettet den kommer att handla om.

    Själv är jag intresserad av kolesterol. I synnerhet hur mättat respektive omättat fett påverkar det. Jag vet att det står om det här på Andreas sida här http://www.kostdoktorn.se/kolesterol. Jag skulle dock föredra att läsa om det från en mer objektiv källa.

  6. En sak till. Nicklas du skriver som ett av dina minus att du önskat dig en liten brasklapp om mjölkprotein och dess effekt på insulin. Det finns faktiskt i boken, om du kollar ända framme på sidan 220, i guidedelen om tips för vikten. 😉

    Andreas

  7. Stef

    Stefan:
    Nicklas, menar du att det är hälsosamt med flugsvamp?

    NATURLIGTVIS INTE! Det är ju det som är poängen. Allt vi åt för längesedan och som är naturligt behver inte vara bättre än det vi äter idag. Och där är flugsvamp ett mycket bra exempel. Det har ju ätits sedan lång tid tillbaka men är farligt.

    Doc:
    Hej Nicklas och tackar för recensionen!
    När det gäller interventionsstudierna så börjar det bli en välkänd debatt nu.

    Hej Andreas och tack själv! Jo jag håller med dig om interventionsstudierna och att den sammantagna bilden talar till lågkolhydratkostens fördel. Det jag påpekar är att brister som sagt finns och den debatten kommer du alltid möta. Att inte nämna det i boken tror jag då kan öppna upp för ”härskartekniker” om att du inte ens läst studierna.

    Jag tycker ju lågkolhydratkosten ”vinner” även om man belyser bristerna och det faktum att resultaten inte är så häpnadsväckande för vikten. Men att ständigt misstänka en kost som visar BÄTTRE hälsovärden på kort tid som FARLIG i längden jämfört med den som förlorat på kortare tid tycker jag är konstigt.

    Doc:
    En sak till. Nicklas du skriver som ett av dina minus att du önskat dig en liten brasklapp om mjölkprotein och dess effekt på insulin. Det finns faktiskt i boken, om du kollar ända framme på sidan 220, i guidedelen om tips för vikten.
    Andreas

    Ja fast det är ju en fråga om vikt. Jag syftade på den delen i boken där du diskuterar IGF-1 och insulin som hälsorisk, typ cancer och Alzheimers.

  8. Niklas, förslag till uppsats om du inte börjat än; kanske kan kvantifiera fettskräcken och hur/hos vem den yttrar sig? Så slipper vi alla olika gissningar.

  9. Riktigt bra recension. Bra upplagd och med intressanta synpunkter.

    Dock grädde innehåller inte så mkt kasein 😛 Men det kanske påverkar IGF-1 ändå? Du kanske vet?

  10. Riktigt bra recension. Du verkar ha befunnit dig mer ute i verkligheten än Jacob som inte kände till hur vi varnas oavbrutet för fett och framför allt mättat.

  11. Karin:
    Riktigt bra recension. Du verkar ha befunnit dig mer ute i verkligheten än Jacob som inte kände till hur vi varnas oavbrutet för fett och framför allt mättat.

    Det handlar inte om att ha befunnit sig mer i verkligheten. Jag vill försvara Jacob här faktiskt. Han har själv aldrig upplevt någon överdriven rädsla för fett och han skriver inget annat än sin egen uppfattning.

    Men jag som är specialintresserad i ämnet har ju diskuterat frågan med fler, läst mer om det och stött på det bland folk som frågar mig om kost, pratar om kost och rekommenderar kost. Och ja, utan tvekan är det så att allmänt rådande åsikt är att fett gör en fet och mättat fett är ”det farliga fettet”.

    Fick man ju till och med höra från idrottslärare och hushållslärare.

  12. Jag tycker det är en precis lika vanlig åsikt att man blir fet av kolhydrater (gärna snabba kolhydrater eller socker). Johan skrev ovan om fettsnåla som en del av fettskräcken. Men det finns ju också massor av produkter ”utan tillsatt socker” eller med ”30% färre kolhydrater”. Och inget av det känns särskilt fel. Man blir ju fet av både kolhydrater och fett (i för stora mängder/de mängder som många tydligen äter), eller?

  13. Simon:
    Jag tycker det är en precis lika vanlig åsikt att man blir fet av kolhydrater (gärna snabba kolhydrater eller socker). Johan skrev ovan om fettsnåla som en del av fettskräcken. Men det finns ju också massor av produkter “utan tillsatt socker” eller med “30% färre kolhydrater”. Och inget av det känns särskilt fel. Man blir ju fet av både kolhydrater och fett (i för stora mängder/de mängder som många tydligen äter), eller?

    Ja den är en vanlig åsikt ja. Men den har växt fram sedan en ganska kort tid tillbaka jämfört med när alla de här råden växte fram. Sätt dig in i kostråds retorik historiskt och kostsociologisk forskning så ser du att uppfattningen skiftat. Du pratar ju om exakt idag, nu är det som sagt lite skillnad och risken finns väl att det svämmar över åt andra hållet istället.

  14. Visst fanns det en skev bild förut. Men ”evolutionen” sker ju naturligtvis hela tiden och någon ”revolution” just nu känns det inte alls som för mig.

    Jag har inte läst boken så jag kanske inte borde kommentera den men jag tycker att omslaget antyder att människor mår sämre (och är kortare, vilket jag har svårt att tro) idag än förr. Jag tror att människor idag mår mycket bättre än förr, trots (tack vare?) att vi inte bara äter ”riktig mat”.

  15. Simon:
    Visst fanns det en skev bild förut. Men “evolutionen” sker ju naturligtvis hela tiden och någon “revolution” just nu känns det inte alls som för mig.
    Jag har inte läst boken så jag kanske inte borde kommentera den men jag tycker att omslaget antyder att människor mår sämre (och är kortare, vilket jag har svårt att tro) idag än förr. Jag tror att människor idag mår mycket bättre än förr, trots (tack vare?) att vi inte bara äter “riktig mat”.

    Ja vi svälter inte i alla fall. Och att vi kan äta skit funkar ju tack vare en bättre sjukvård. Att man förr dog i lunginflammation kan man ju inte beskylla matkvalitén för. Men däremot kan man ana att magsmärtor och rännskita var desto vanligare. 😉

    Angående ”revolution” så har du nog missförstått begreppet. Det handlar om vetenskaplig revolution enligt Kuhns paradigmteori om den är bekant.

  16. Vad gäller isf paradigmskiftet? Vad sa vetenskapen förut och vad säger den nu? Hur gamla är idéerna om kalorier in/ut? Har dom motbevisats?

    Var människor vältränade (som på boken och som många verkar tro) förut? Kan tänka mig att dom var mindre feta men var dom verkligen muskulösa?

  17. Simon:
    Vad gäller isf paradigmskiftet? Vad sa vetenskapen förut och vad säger den nu? Hur gamla är idéerna om kalorier in/ut? Har dom motbevisats?
    Var människor vältränade (som på boken och som många verkar tro) förut? Kan tänka mig att dom var mindre feta men var dom verkligen muskulösa?

    Boken hävdar aldrig att kalori in och ut inte gäller, bara att det är en förenklad bild av ett komplext problem. Rådande paradigm har varit att fett är det som är största boven i varför vi blir feta och att mättat fett varit en oberoende stor riskfaktor för CVD. Likaså att vi behöver hälften av vårt energiintag från kolhydrater, att fibrer är nyttigt etc. Men Andreas hövdar ju att anomalier nu dyker upp mer och mer vilket då skulle kunna leda till en revolution och sedermera en ny normalvetenskap.

  18. Hej Niklas. Jag har läst SLV:s inlägg i UNT ”Kost är mer än fett och socker.” ”Det handlar om vitaminer, mineraler, fetter, kolhydrater och proteiner, sammanlagt ett 50-tal olika ämnen som behövs för att kroppen” står det i artikeln. Instämmer fullständigt med den formuleringen! Funderar på om du har tillgång till bättre verktyg än jag och kan få fram hur mycket ett typiskt SLV-inspirerat dagsintag ger av det man behöver. Hur mycket av de 50 viktiga ämnena man får i sig i % av rekommenderat dagligt intag?

    Gjorde en SLV-inspirerad meny för en dag med ½ kg frukt/grönt (äpplen och en riven morot), grovt bröd, gröt, fisk, ris och pasta, margarin och olja och matade in i minmat.net. Dryck vatten, som jag inte matade jag in:

    200Gram Rågbröd osötat ca 9% fibrer
    150Gram Havregrynsgröt på fiberhavregryn
    30Gram Bordsmargarin Becel Gold 70% fett berik
    300Gram Pasta kokt u salt
    100Gram Fiskpinnar råa frysta
    100Gram Ris långkornigt kokt
    450Gram Äpple u skal
    50Gram Morot
    25Gram Solrosolja

    Energifördelningen för 2000 kcal blev 61% kolhydrater, 29% fett och 10% protein.

    Energi kcal: 1996,80 Energi kJ: 8344,60
    Proteiner: 47,42 Fiber: 30,15
    Kolhydrater: 293,65 Vatten: 960,62
    Alkohol: 0,00

    Fetter:
    Fett: 62,25 Kolesterol: 35,00
    E-mättade: 15,43 Mättade: 13,13
    F-mättade: 30,20

    Vitaminer:
    A: 242,00 B1: 0,45
    B2: 1,10 B3: 6,80
    B6: 1,20 B9: 119,50
    B12: 1,00 C: 39,00
    D: 3,80 E: 25,95

    Mineraler:
    Fosfor: 987,00 Järn: 8,95
    Kalcium: 153,00 Kalium: 1781,50
    Magnesium: 276,50 Natrium: 2365,00
    Selen: 22,60 Zink: 6,40

  19. Anders S:

    Jag har precis läst artikeln. Att mikronutrienter, och kanske även vissa andra bioaktiva ämnen så som antioxidanter, behövs såklart. Men vad du menar med ”verktyg” förstår jag inte riktigt. Ska jag kolla näringsinnehåll är det SLV:s eller finelis hemsida jag kollar. Om det nu är det du menar. 🙂

    Den kosten du anger är dålig tycker jag, men inte ens SLV skulle anse den vara fullvärdig. Att man kan äta enligt SNR och få i sig alla vitaminer och mineraler är givet. Men på en lågkolhydratkost där man också är hyfsat noggrann med livsmedelsval blir det ännu lättare. Därför är det ju ett ganska dåligt halmstrå som de griper efter när de motargumenterar med motiveringen om vitaminer och mineraler. Den håller inte för fem öre.

  20. Nicklas, jag utgick från rekommendationen:

    Fett 25-35 E% ==> 29
    Kolhydrater 50-60 % ==> 61
    Protein 10-20 % ==> 10

    Livsmedelsverket har fem generella kostråd:
    1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen.
    2. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris.
    3. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel.
    4. Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan.
    5. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.

    Det var inte lätt att få ihop en meny med de förutsättningarna och jag personligen skulle bli sjuk om jag försökte äta så en enda dag. Vad skulle du i första hand ändra på och ändå hålla dig inom ramen de ger.

    Med verktyg menar jag ett program som räknar fram och utvärderar om man får tillräckligt med viktiga fettsyror, protein, mineraler, spårämnen och vitaminer. Uppenbart är väl att det saknas en hel del i mitt exempel bland annat d-vitamin och EPA/DHA.

  21. Anders S:
    Nicklas, jag utgick från rekommendationen:
    Fett 25-35 E% ==> 29 Kolhydrater 50-60 % ==> 61 Protein 10-20 % ==> 10
    Livsmedelsverket har fem generella kostråd: 1. Ät mycket frukt och grönt, gärna 500 gram om dagen. 2. Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris. 3. Välj gärna nyckelhålsmärkta livsmedel. 4. Ät fisk ofta – gärna tre gånger i veckan. 5. Använd gärna flytande margarin eller olja i matlagningen.
    Det var inte lätt att få ihop en meny med de förutsättningarna och jag personligen skulle bli sjuk om jag försökte äta så en enda dag. Vad skulle du i första hand ändra på och ändå hålla dig inom ramen de ger.
    Med verktyg menar jag ett program som räknar fram och utvärderar om man får tillräckligt med viktiga fettsyror, protein, mineraler, spårämnen och vitaminer.Uppenbart är väl att det saknas en hel del i mitt exempel bland annat d-vitamin och EPA/DHA.

    Du har dels för låg andel fett och lite för mycket kolhydrater för att det ska vara SNR till och med. Och bland de nyckelhålsmärkta produkterna ingår ju till exmpel magert kött, makrill i tomatsås, magrare oct, magrare mjölk etc. Så du hade ju utan problem kunnat sätta ihop en mer normal kost och ändå utgå från SNR. Vem rekommenderar gröt utan mjölk, bröd utan pålägg och ris med bara olja och grönsaker?

    D-vitamin finns med på SLV:s hemsida, likaså EPA och DHA. Men det är tydligare på Fineli.

    Jag tycker hursomhelst att det blir fel i jämförelsen när man tar siffror på blodigt allvar och därifrån planerar en sådär dålig kost. Den är dessutom på tok för hög i PUFA och omega-6.

  22. Nicklas, noterar tacksamt att du anser att man inte skall ta SLV:s siffror på blodigt allvar. Det är ju annars det som dietister m.fl. klagar över d.v.s. att ingen äter enligt rekommendationerna.

    Ja, 1% över rekommendationen för kolhydrater, men det är nog inom felmarginalen. Många mätningar hos SLV och Fineli är 25-30 år gamla och både odlingsmetoder och mätmetoder har hunnit ändras. Sedan påverkar tillagningen också. Fett ligger väl nästan mitt i rekommenderade intervallet. Visst finns det utrymme för mer variation men det innebär ju bara att man måste minska på fisken ännu mer.

    Ingen borde äta så men mitt exempel liknar ganska mycket det man får på sjukhus, förskola, skola och äldrevård, om man byter äpplena mot ”solution”, den allorstädes närvarande såsen eller soppan.

    Fortsätter leta efter ett bra verktyg, gärna grafiskt, för att se hur olika kombinationer tillfredställer behovet av olika näringsämnen.

  23. Anders S:
    Nicklas, noterar tacksamt att du anser att man inte skall ta SLV:s siffror på blodigt allvar. Det är ju annars det som dietister m.fl. klagar över d.v.s. att ingen äter enligt rekommendationerna.
    Ja, 1% över rekommendationen för kolhydrater, men det är nog inom felmarginalen. Många mätningar hos SLV och Fineli är 25-30 år gamla och både odlingsmetoder och mätmetoder har hunnit ändras. Sedan påverkar tillagningen också.Fett ligger väl nästan mitt i rekommenderade intervallet. Visst finns det utrymme för mer variation men det innebär ju bara att man måste minska på fisken ännu mer.
    Ingen borde äta så men mitt exempel liknar ganska mycket det man får på sjukhus, förskola, skola och äldrevård, om man byter äpplena mot “solution”, den allorstädes närvarande såsen eller soppan.
    Fortsätter leta efter ett bra verktyg, gärna grafiskt, för att se hur olika kombinationer tillfredställer behovet av olika näringsämnen.

    Hur många dietister känner du? Jag känner många och ingen säger vad du nu hävdar. Ingen skulle rekommendera en frukost med enbart havregryn och bröd med margarin till frukost och ris med olja till middag. Jag förstår inte riktigt vad du vill ha sagt ärligt talat. Du stirrar blint på lägsta mängden fett och högsta mängden kolhydrater, överdriver fettsammansättningen (som inte stämmer med SNR), väljer en dåligt sammansatt kost och undrar om SNR kan ge allt man behöver?

    Och som sagt, de dietister jag känner (och det är många) rekommenderar inte så dålig mat.

  24. Jag tycker du gjort en bra recension men varför har du dragit in Jacobs åsikter i din recension? Hade hellre sett att du skippat just det!

  25. V:
    Jag tycker du gjort en bra recension men varför har du dragit in Jacobs åsikter i din recension? Hade hellre sett att du skippat just det!

    Tack V!

    Du tycker att det var en onödig del och den kritiken är välkommen den också. Jag kan köpa det argumentet men tycker själv att det var en kul grej att jämföra hur Jacob och jag har lite olika och lika syn på samma bok och på de ämnen som den berör. det kändes bättre att ta med det i min recension än att diskutera i kommentarsfältet på hans.

    Men som sagt, all konstruktiv kritik är välkommen så jag tackar för både ris och ros. 🙂

  26. Nicklas, ang det jag skrev tidigare. Är i Australien nu och här känns det faktiskt lite annorlunda. Vilket det säkert var hemma förr, som du skrev. Skulle köpa musli. På hyllan för health foods var det många som skröt med sin låga fettprocent och kolesterolfrihet. Dock innehöll de typ 25% socker.

  27. Bra recension! Jag har bara skummat genom boken, och läste det jag tyckte var viktigast. Jag tyckte boken i helhet var bra, men i vissa delar är han helt enkelt för entusiastisk och menar att socker och sött är nyckeln till allt ont och med fett kommer vi rädda världen. En annan sak jag hakade upp mig på var: ”kaloribantning funkar inte” Jag förstår att han försöker säga att det handlar om mycket mer än bara kalorier, men han får det att framstå som att det är någon sorts bantningsmetod, när det i själva verket är ganska grundläggande fysik. Referenserna verkade lite skumma på vissa ställen också. Bloggar, youtube-videor etc. Men jag hoppas mina föräldrar lär sig något på det iaf 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *