Skillnaden mellan LCHP och VLCD efter 9 månaderSkillnaden mellan LCHP och VLCD efter 9 månader hos alla deltagare

Jag lovar, detta blir mitt sista inlägg kring dieter på ett bra tag 🙂 Jag tänkte dock ta och titta på en sista fråga kring LCHF och andra kostupplägg. För de som är intresserade av debatten rent allmänt,eller de som läst kommentarerna till mina senaste inlägg kring Taubes eller LCHF vs SNR, så är det troligen ingen nyhet att flera korttidsstudier på lågkolhydratkost jämfört med en mer fettsnål kost likt SNR har visat på signifikant bättre viktnedgång med lågkolhydratkost.

Med risk för att jag kanske inte har lyckats hitta alla studier så är det 16 studier som visat på fördel för lågkolhydratkost och 20 studier som inte påvisat någon skillnad. Då gäller det alltså studier som varat i allt ifrån 4 veckor till 3 år. Då jag inte orkar referera till alla dessa 36 studier så har jag bifogat en textfil där titeln på alla studierna finns med som ni kan ladda ner här.

På lång sikt har jag redan visat i inlägget ”LCHF vs kost med mer kolhydrater – vad är bäst för viktnedgång?”, att det inte finns någon signifikant skillnad mellan olika kostupplägg. Det finns faktiskt ingen studie som varat ett år eller längre som visat att mindre kolhydrater fungerar bättre än mer. Problemet på lång sikt är att människor generellt sett inte gör som de blir tillsagda.

Oavsett vilken diet man ger folk kan man vara ganska säker på att de inte följer den särskilt bra efter några månader. Med detta i åtanke kan man ju lägga fram hypotesen att lågkolhydratkost fungerar bättre än annan kost så länge folk följer kosten. I detta inlägg ska jag titta vidare på hur troligt detta är och även ta upp andra hypoteser som kan förklara resultaten.

Två olika möjliga förklaringar

LCHF är bäst när man väl följer det

Det här är ju onekligen det spår som LCHF-förespråkarna brukar gå på. Där finns också flera fördelar med LCHF. Den största fördelen är att de flesta egentligen inte behöver hålla koll på hur mycket de äter. Väldigt många studier har visat att människor spontant minskar sitt kaloriintag med ungefär 20-35 % när de går från att äta sin vanliga kost till att börja äta lågkolhydratkost (1, 2). Jag har med två referenser här men det skulle kunna vara upp emot 100 stycken. Alla studier där man redovisar för kaloriintaget, oavsett om det är subjektiva eller objektiva värden så ligger minskningen någonstans kring 20-35 % mindre energi. Det här är ju onekligen en fördel för LCHF jämfört med flera andra vanliga dieter.

En spontan minskning i kaloriintag på 20 % trots att man äter efter hunger har man dock kunnat påvisa även bara genom att höja proteinintaget från 15 E % till 30 E% (5). Andra studier har visat att genom att minska drastiskt på fettet, ner till 7 E %, så minskar kaloriintaget med 40 % (6).

I en stor meta-analys från 2000 på studier där man inkluderat studier där deltagarna blivit tillsagda att äta efter hunger men mindre fett, i snitt 10 E % mindre, såg man en spontan minskning av kaloriintaget på 270 kcal/dag och då inkluderade man även studier på redan normalviktiga personer (7). I Staffan Lindebergs studie på stenålderskost såg man en minskning av kaloriintaget kring 40 % där med. I den studien ökades både proteinmängden och beståndsdelarna i kosten förändrades en hel del (8).

Som jag ser det är mönstret faktiskt ganska tydligt om man vet vad man ska leta efter. Ju mer en kost förändrar personens nuvarande kost desto större blir minskningen i kaloriintag den första tiden. Därmed inte sagt att all förändring är bra. Om man lägger till mer tomma kalorier till kosten blir effekten nämligen den motsatta. Människor börjar äta mer trots att de äter efter hunger (4).

Att tillföra tomma kalorier är dock inget som rekommenderas i någon ordentlig diet och det är därför inte något vi diskuterar vidare här. Det räcker med att konstatera att om du säger till 100 personer att utesluta dessa tomma kalorier och samtidigt förändra den vanliga sammansättningen på kosten så kan du vara säker på att de allra flesta spontant börjar äta mindre kalorier och går ner i vikt.

På längre sikt räcker det dock inte med att bara införa en förändring. I alla studier jag tagit upp här ovanför har man alltid sett en platå i viktnedgången eller så har man inte följt deltagarna tillräckligt länge. Normalt uppstår denna platå redan efter 3-4 månader och sen följer en ny viktbalans och ofta en liten viktuppgång.

Men på kort sig är detta definitivt en effekt som är väldigt tydlig och den syns alltså med i princip vilken diet som helst och verkar mest beroende av hur stor förändringen är, inte hur kosten egentligen ser ut. I alla fall inte om vi ser till förhållandet mellan kolhydrater, fett och protein. Även hur mycket bra mat som inkluderas verkar spela in. Inkluderar man mindre raffinerad mat och mindre tomma kalorier blir minskningen större än om man bara säger till människor att till exempel börja äta lightprodukter istället för standardprodukterna.

Fördelen med att kaloriintaget minskar spontant är alltså inget som är unikt för LCHF men där finns fler styrkor i dieten. LCHF innebär för de flesta ett ökat proteinintag och protein har flera positiva effekter. Dels har man visat att protein ger ökad mättnad än både fett och kolhydrater. Om du därför byter ut en andel fett eller en andel kolhydrater i kosten mot protein kommer du att känna dig mättare (9, 10, 11, 12).

Förutom dessa positiva effekter har man även kunnat visa att mer protein är positivt för kroppssammansättningen, det vill säga mindre fett och mer muskler (13), och man har även visat att mer protein höjer energiförbrukningen om än väldigt lite (14).

I strikt LCHF-kost ligger ju proteinintaget på bara kring 15 E%, alltså samma nivå som SNR, och förespråkarna hävdar ju att det bör vara relativt lågt eftersom fettet är det viktiga. Det må så vara, men jag är ändå övertygad om att en majoritet av de som går från en mer alldaglig kosthållning (grötfrukost, pasta och skinksås till lunch, lite fikabröd då och då, lite alkohol då och då etc.) får i sig mer protein än innan. Det låter inte så enligt de starkaste förespråkarna som sagt, men hur majoriteten av alla de som idag anser sig äta något de kallar LCHF ser inte ut som den absolut striktaste varianten helt enkelt.

Personligen tror jag att proteinet är den huvudsakliga förklaringen till varför det anekdotiskt verkar vara så att män oftast får bättre resultat än kvinnor på LCHF. Män rent generellt äter hellre en massa kött och mer proteinrik kost än kvinnor. Men det är som sagt rena spekulationer.

För att återgå till ämnet. Det högre proteinintaget är inte heller någon fördel för LCHF som inte går att uppnå med någon annan kost. Staffan Lindebergs stenålderskost hade också ett proteinintag helt i nivå med det som normalt uppnås på en lågkolhydratskost.

Den största fördelen som jag ser med LCHF, förutom det högre proteinintaget, är att det idag i Sverige är väldigt svårt att hitta rent dåliga livsmedel som är låga på kolhydrater. Följer man LCHF är man därför väldigt begränsad när det gäller urvalet av skitmat (eller skräpmat som någon läsare bett mig kalla det).

Äter man bättre råvaror kommer man att må bättre och med stor sannolikhet också äta mindre kalorier då den typen av mat mättar bättre. Möjligheten att välja bort skitmat finns ju för alla andra dieter också. Men här krävs det mer kunskap och mer eftertanke för att lyckas.

En sista eventuell fördel med LCHF har att göra med det som många brukar kalla för sötsug eller kolhydratberoende. Personligen har jag väldigt svårt med den andra termen då jag aldrig hört någon säga att de kan tillfredsställa detta behov genom att till exempel äta lite bönor eller kanske stoppa i sig några rödbetor.

Det handlar istället oftast om livsmedel med socker eller mer ”belönande” livsmedel med tomma kalorier likt vitt bröd eller snabbmakaroner. Oavsett upplever många att det bästa sättet att bli av med dessa besvär är att totalt plocka bort den maten som skapar problemet.

För att summera denna del så finns det egentligen få faktorer som talar för att LCHF verkligen är bättre. Men fördelarna med LCHF kontra andra dieter är att den kräver mindre ansträngning och kunskap än de flesta andra dieter, det är helt enkelt lättare att uppnå många positiva saker. De här fördelarna är inget som andra dieter inte heller kan uppnå men i många dieter har man inget större fokus på detta. Men vad kan då förklara att det ändå finns 16 studier som visat på en signifikant fördel för lågkolhydratkost på kort sikt?

Den enkla förklaringen

Förklaringen är för mig faktiskt ganska enkel. Under några veckor, eller ett par månader, kan de flesta människor följa vilken diet som helst. Som jag nämnde tidigare är detta ett argument som används av LCHF-förespråkare för att säga att LCHF är bäst, bara man följer det. Men vad är det då man har jämfört med i studierna?

Svaret är att man i alla dessa 16 studier har jämfört lågkolhydratkost med en kaloribegränsad kost. Detta är något som man inom LCHF framhåller som en stor fördel för LCHF. Man säger att trots att den kaloribegränsade gruppen gick runt hungriga gick de ner mindre i vikt än lågkolhydratgruppen som åt sig mätta. Det här påståendet stämmer säkert för många av studierna då den kaloribegränsade kosten oftast innebär väldigt små förändringar i kostens innehåll.

Och som jag gått igenom tidigare så leder små förändringar till endast små förändringar i kaloriintag och för att då uppnå den uppsatta gränsen i kalorier så har troligen de flesta av deltagarna i de kaloribegränsade grupperna fått hålla igen vid måltiderna.  Samtidigt har också proteinintaget varit lågt i lågfettgruppen i alla studier där lågkolhydratkost vunnit. Ytterligare en faktor till nackdel för lågfettgruppen med andra ord och troligen något som bidragit till resultaten.

Men det finns något som utmärker de kaloribegränsade grupperna mer än att de troligen har varit lite hungriga då och då och fått mindre protein i kosten. Det som utmärker dem alla är att det funnits ett bestämt kalorimål. Det överlägset mest förekommande målet har varit 500 kcal mindre varje dag.

Om vi nu kort återgår till siffrorna jag återgav här ovanför tidigare som säger att människor som börjar med en lågkolhydratkost spontant minskar på kalorierna med ungefär 20-35 % så ser vi det uppenbara. Räknar vi på ett kaloribehov på ungefär 2500 kcal/dag hos deltagarna så innebär detta att lågkolhydratgruppen har haft ett kaloriunderskott på 500-875 kcal per dag.

Vi står alltså i slutändan med en orättvis jämförelse. Vi har två olika kaloriunderskott och samtidigt talar vi om korta studier där studiedeltagarna ofta biter ihop och följer sina dieter ganska bra under den korta tiden. Resultatet blir givetvis då precis som de har blivit. Skillnaden i kalorier är inte så stor men den finns där och därför visar de flesta men inte alla korttidsstudier på en fördel för lågkolhydratkost.

Finns det något som talar mer för den ena eller den andra förklaringen?

Som du troligen redan har kunnat snappa upp i texten här ovanför så anser jag att den andra förklaringen är den som känns mest rimlig för att förklara resultaten. Men det skulle varit väldigt intressant om det verkligen funnits någon studie där man jämfört lågkolhydratkost med en kaloribegränsad kost där kaloribegränsningen varit större än 500 kcal. Som tur för oss finns det faktiskt en sådan studie (15).

Upplägget på studien var lite annorlunda än mot hur det oftast ser ut i studier. Det man gjorde var att man först hade 120 överviktiga som alla fick följa en kalorireducerad lågfettdiet under 3 månader. Deltagarna var överviktiga som hänvisats till en överviktsklinik och de flesta uppgav att de tidigare hade provat lågfettdieter men inte lyckats gå ner i vikt. Flera hade även provat lågkolhydratdieter med samma resultat.När

de första 3 månaderna var över tittade man på viktnedgången hos deltagarna och de som hade lyckats gå ner mer än 5 % av sin vikt fick fortsätta med lågfettdieten i ytterligare 3 månader för att försöka uppnå en viktnedgång på 10 %. Lyckades de med det också så fick de fortsätta i ytterligare 6 månader. I slutresultatet inkluderades dock endast de deltagare som bytte diet efter 3 månader.

Om deltagarna inte lyckades med något av målen här ovanför blev de randomiserade i två olika grupper. Den ena gruppen blev tilldelad en lågkolhydratdiet med högt proteinintag diet (LCHP) med max 20 E % kolhydrater och 40 E % protein. 40 E % protein är högre än normalt och det kan vara intressant att notera att en av forskarna bakom den här studien är exakt samma forskare som tidigare gjort meta-analysen där man jämfört LCHP med standardrådet lågfettkost. Den meta-analys som Kostdoktorn försöker påstå jämför lågkolhydrat mot lågfett.

Stapelfödan i en VLCD, pulverdrycker
Stapelfödan i en Very low calorie diet, måltidsersättningar i form av pulverdrycker.

Den andra gruppen fick följa ett viktnedgångsprogram med VLCD. VLCD står för ”Very Low Calorie Diet” och består oftast av drinkar, bars och soppor som tillsammans ger väldigt lite kalorier, mellan 500-700 kcal per dag är vanligt. De mest kända märkena i Sverige är nog Nutrilett, Allévo och Naturdiet. I den här studien använde man sig av ett viktnedgångsprogram som kallas LighterLife och det var också deras produkter som användes.

LCHP fick träffa en handledare och väga sig totalt 6 gånger under 9 månader och om de ville kunde de få hjälp eller support när som helst via telefon eller mejl. LighterLifegruppen å sin sida fick gå på supportmöten i grupp en gång i veckan. I LighterLife har man två faser. En viktnedgångsfas där deltagarna endast använde LighterLifes produkter. Denna fas skulle vara minst 3 månader i studien.

Efter denna fas introduceras vanlig mat igen över 12 veckor och efter denna period ska deltagarna inte längre använda sig av måltidsersättningsprodukterna. I snitt använde sig deltagarna i LighterLife av produkter i 6,9 månader med utfasningsperioden. Precis som LCHP fick LighterLifegruppen träffa en handledare och väga sig totalt 6 gånger under 9 månader och om de ville kunde de ringa eller mejla.

Förutom vägningarna vid varje besök gjorde man även mer genomgående tester vid studiens början, efter 3 månader när vissa fick byta diet, 3 månader efter det och slutligen efter ett år (9 månader på ny diet).

Resultatet i studien

Av 120 deltagarna var det 30 som hoppade av under de första 3 månaderna. 18 av de resterande 90 deltagarna (18 %) gick ner än mer 5 % och fortsatte på lågfettdieten. Av resterande blev 38 tilldelade LCHP och 34 LighterLife. Under de efterföljande 9 månaderna hoppade 18 av deltagarna i LCHP av och 20 i LighterLife.

Skillnad i viktnedgång mellan lågkolhydratskosten, LighterLifte och lågfettgruppen
Skillnad i viktnedgång mellan lågkolhydratkosten, LighterLifte och även lågfettgruppen

Efter 3 månader på den nya dieten hade LCHP gått ner 2,8 kg medan LighterLifegruppen gått ner 11,6 kg. Efter ytterligare 6 månader, alltså vid studiens slut var resultatet 1,9 kg respektive 15,1 kg i viktnedgång. Resultatet kan ni se här till höger och det är medelvärdet för alla som inkluderades i studien efter 3 månader, alltså inte bara de som fullföljde sin diet.
När studien avslutades hade 3 stycken av de 20 som fullföljde studien och åt LCHP gått ner mer än 5 % av sin vikt. Motsvarande siffra för LighterLife var att 12 av 14 hade gått ner mer än 5 % av sin vikt.

I kilon var medelviktnedgången för LCHP som fullföljde 1,9 kg och för LighterLife gruppen 15,1 kg. En skillnad på 13,2 kg i fördel för LighterLife efter 9 månader med andra ord. Bland de som faktiskt fullföljde dieten och hade bra följsamhet under de 9 månaderna var skillnaden ännu större, -1,3 kg för LCHP och -31,6 kg för LighterLife.

Skillnaden mellan LCHP och VLCD efter 9 månader
Skillnaden mellan LCHP och VLCD efter 9 månader hos alla deltagare

Tankar kring resultatet

Tittar man på rena siffror så är denna studie en överlägsen seger för LighterLife jämfört med LCHP. Här ovanför har jag endast redogjort för viktnedgången men även andra hälsomarkörer så som HbA1c, LDL, faste blodsocker och blodtryck förbättrades mer i LighterLifegruppen. Detta visar hur stor skillnad viktnedgång i sig gör då pulver, bars och soppor verkligen inte är någon bra kost.

Den här studien varade i totalt ett år där deltagarna gick på LighterLife eller LCHP i 9 månader. Avhoppen var som vanligt i den här typen av studier högt och totalt var det 50 % av deltagarna som lämnade studien under tidens gång. Det var dock ingen signifikant skillnad mellan de olika dieterna.

Resultatet för LCHP är sämre än normalt i den här studien och som jag ser det finns det två möjliga förklaringar till detta. Den första förklaringen är att deltagarna som blivit tilldelade dieten redan visat att de är deltagare som är dåliga på att följa instruktioner. Detta är ju samma personer som inte har följt direktiven de första månaderna när de fick en kalorireducerad diet. Det här förklarar dock inte varför resultatet blev så mycket bättre för LighterLife.

Den andra förklaringen är att deltagarna redan ”använt” upp den tid då de orkar följa en diet som egentligen inte passar deras livsstil. Kanske försökte de verkligen ändra sin kost under lågfettperioden och sen när de ännu en gång fick en ny diet så gav de upp mycket fortare. Återigen dyker dock samma problem upp här eftersom LighterLifegruppen varit i samma situation. Att följa en redan utstakad diet med färdiga måltider och bara tar någon minut att förbereda är dock mycket lättare än att försöka hitta mat med lite kolhydrater.

LighterLifegruppen fick i den här studien ett klart större stöd än LCHP och en förklaring till det mer långsiktiga resultatet ligger säkert här. Ger man studiedeltagare mer stöd ökar chanserna att de ska följa sin diet. Detta är visat om och om igen och gäller oavsett vilken diet det handlar om. Detta tror jag därför är orsaken till att deltagarna i LighterLife faktiskt verkar ha hållit sin vikt bra även när de senare gått in i underhållsfasen.

Summering

När det gäller viktnedgång på kortare sikt, 1-3 månader ungefär, så handlar frågan egentligen väldigt lite om dieten i sig. De flesta kan bita ihop och köra en snabb diet under ett antal veckor. För mig är därför den här typen av korta studier mest tester på vilken diet som mest reducerar antalet kalorier. Studien jag gett som exempel i detta inlägg tycker jag är ett utmärkt exempel på just detta där den diet med minst kalorier vann en överlägsen seger.

VLCD är oftast en form av diet som får ta mycket skit och många gånger tycker jag den är berättigad. Följer man en VLCD är det nämligen klart redan från början att förändringen endast är tillfällig och när dietperioden är slut återgår personen i fråga till sina gamla kostvanor och den gamla vikten kommer också tillbaka. Jag rekommenderar därför på inget sett VLCD baserat på resultaten här ovanför. Det finns dock fall där VLCD kan göra nytta. Har man 40-50 kg att bli av med är det nog svårt för många att hålla uppe motivationen om viktnedgången ligger kring 1-2 kg i månaden.

För att människor ska lyckas med en viktnedgång på lång sikt krävs det att de följer sina tilldelade dieter. På den här punkten finns det ingen diet som visat sig fungera bättre än någon annan diet.

Avhoppen i de flesta studier ligger kring 30-60 % av deltagarna och de som fullföljer studierna verkar inte direkt följa de direktiv som har getts heller om man tittar på kostrapporteringarna. Problemet ligger därför i att hitta sätt att få folk att förändra sin livsstil på lång sikt och på den här punkten är jag 100 % säker på att det aldrig kommer fungera om man försöker stoppa in alla i samma fack och ge dem alla samma diet.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

66 svar på “Lågkolhydratkost (LCHF) vs lågkaloridieter (VLCD)”
  1. Som alltid ett läsvärt inlägg.
    Kan den spontana kalorireducering som sker när folk börjar med LCHF eller lågfettdieter delvis bero på att folk börjar äta mer enformigt? Vissa LCHF:are kan ju äta ex. en stor biff med endast gräddsås till utan ris/potatis/pasta. Samma logik borde gå att tillämpa på vissa lågfettmåltider. Jag tänker mig att en måltid där man primärt riktar in sig på ett livsmedel blir mer enformig rent smakmässigt och att man därför känner sig mätt snabbare. Variation i smak, d v s många olika livsmedel på tallriken, gör troligen att man äter mer under en måltid. Rena spekulationer men vore intressant att höra vad du tror om detta.
    Ett enkelt exempel: Jag tycker det är mycket ”lättare” att få i mig mycket glass om jag varvar med chips. Kontrasten mellan sött och salt gör att jag inte ledsnar lika snabbt.

  2. Tjena Flipp!
    Det du tar upp är ett verkligt fenomen. Mer variation leder till att folk äter mera och mindre variation leder till att folk äter mindre. Det finns en orsak till att M&M har flera färger trots att de i princip smakar det samma 🙂 Det gäller allt godis i princip..
    Så den faktorn är säkert delaktig i att man börjar äta mindre kalorier på lågkolhydratskost och det kan ju också förklara varför viktnedgången planar av efter några veckor/månader på kosten. Folk lär sig nya maträtter med större variation, de köper kokböcker för deras diet osv. Sen tror jag inte det är den enda förklaringen. Jag tror även det beror på att näringstätheten ökar och antalet tomma kalorier oftast minskar.
    Guyenet har skrivit en hel del om detta på sin blogg under etiketten food reward, http://wholehealthsource.blogspot.com/search/label/Food%20reward
    Jag rekommenderar att du börjar med inlägget ”Food Reward: a Dominant Factor in Obesity, Part I” som du hittar en bit ner på sida 1.

  3. En till sak som kan spela in här är smaken och känslan av fet mat. Jag läste nyligen en studie där dom (om jag inte tolkade helt fel) kom fram till att man lär sig känna igen smaken av fet mat om man äter mycket fet mat. Jag kan själv relatera till det då det i min frukost ingår 100 g 36% vispad grädde. I början kände jag knappt av smaken av grädde, men nu när jag ätit så ett tag börjar jag känna smaken mer och mer. Så smått börjar jag faktiskt känna att det blir svårt att få i sig, det börjar kvälja lite. Även om jag fortfarande tycker att det är gott.

  4. Du nämner inte ett ord om insulinets påverkan på fettlagring, eller hur frånvaron av det via en ketogen diet öppnar för förbrukning av lagrat fett.
    Det skulle vara intressant att se en jämförande studie mellan en lågkaloridiet (med relativt mycket kolhydrater) och en lågkolhydratdiet, som visar på viktnedgången i fett respektive muskelmassa.
    Min erfarenhet av VLCD är att man minskar mest i muskelmassa. Energin måste ju tas någonstans ifrån, och när fettcellerna är blockerade av en förhöjd insulinhalt finns det bara muskler kvar att bryta ner. Detta leder i sin tur till minskad basalförbrukning, vilket gör det svårare att behålla den lägre vikten efter avslutad diet.

  5. Daniel: Jag läste nyligen en studie där dom (om jag inte tolkade helt fel) kom fram till att man lär sig känna igen smaken av fet mat om man äter mycket fet mat.

    Hallå Daniel!
    Om du lyckats ta reda på vilken studie det faktiskt var så skulle jag uppskatta om du länkade till den här. 🙂
    Edit: Jag lyckades hitta den själv och det var som jag misstänkte. Du har vänt på resultatet 🙂 Äter man mindre fett så känner man bättre av skillnader i fettmängd i maten. Äter man mer så får man svårare att känna av skillnaden. För överviktiga såg man ingen effekt av olika dieter på förmågan att känna av kalorierna. http://www.nature.com/ijo/journal/vaop/ncurrent/full/ijo2011155a.html

  6. Patrik: Du nämner inte ett ord om insulinets påverkan på fettlagring, eller hur frånvaron av det via en ketogen diet öppnar för förbrukning av lagrat fett.

    Hallå Patrik!
    Jag nämner inte det av en orsak. Det finns inte några som helst belägg för att det spelar någon roll och väldigt mycket som talar emot att det skulle spela någon roll. Du kan börja läsa här, https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-3-kolhydrater-insulin-fettinlagring/

    Patrik: Det skulle vara intressant att se en jämförande studie mellan en lågkaloridiet (med relativt mycket kolhydrater) och en lågkolhydratdiet, som visar på viktnedgången i fett respektive muskelmassa.
    Min erfarenhet av VLCD är att man minskar mest i muskelmassa. Energin måste ju tas någonstans ifrån, och när fettcellerna är blockerade av en förhöjd insulinhalt finns det bara muskler kvar att bryta ner. Detta leder i sin tur till minskad basalförbrukning, vilket gör det svårare att behålla den lägre vikten efter avslutad diet.

    Man mätte faktiskt kroppsfett och muskelmassa i studien jag tar upp. LCHP gick ner 1,1 kg fettmassa och 1,9 kg fettfri massa. LighterLife gick ner 13 kg fettmassa och 2,6 kg fettfri massa. Förlust för LCHP där med med andra ord.
    Siffrorna går inte ihop här ovanför, troligen för att man uppskattade kroppsfett och fettfri massa med en BIA-våg. De är inte helt 100 🙂
    I övrigt är ditt snack om blockerade fettceller helt felaktigt det med. Står mer om det i länken jag gav tidigare. Men du har rätt när det gäller att man sak försöka bevara muskelmassa. Att mängden fett och kolhydrater skulle spela någon roll i den ekvationen finns det dock inga belägg för. Men rent allmänt ska man äta en hel del protein och styrketräna.
    https://traningslara.se/viktnedgang-del-i-introduktion/
    Men är man gravt överviktigt som deltagarna i den här studien var kan man gå tillväga nästan hur som helst och ändå bevara det mesta av muskelmassan. Hos de som fullföljde LighterLife-dieten alla 9 månaderna där viktnedgången var hela 31,6 kg så var 26,4 kg av det fettmassa. Alltså var 83 % av den vikt de tappade fettmassa. Deltagarna hade dock fortfarande en kroppsfettprocent på 34 %. Det är först när man börjar komma ner på de där sista 30 kilona ungefär som andra faktorer börjar få en betydande roll. Säg kanske 30 % kroppsfett hos män och 40 % hos kvinnor.

  7. Guddi: Hallå Daniel!
    Om du lyckats ta reda på vilken studie det faktiskt var så skulle jag uppskatta om du länkade till den här.
    Edit: Jag lyckades hitta den själv och det var som jag misstänkte. Du har vänt på resultatet Äter man mindre fett så känner man bättre av skillnader i fettmängd i maten. Äter man mer så får man svårare att känna av skillnaden. För överviktiga såg man ingen effekt av olika dieter på förmågan att känna av kalorierna.

    Ja. Jag kom precis hem nu och letade reda på studien, och såg då att jag mindes resultatet helt fel. Antagligen för att jag själv kände tvärt om. Men min egen uppfattning går inte att jämföra med ett blindat test. Om det nu var blindat, såg inte att det stod det.
    Undrar om det hade varit annorlunda om man sagt att maten varit fet, om man då hade känt mer fettsmak…

  8. Guddi, vad tror du om att olika folkslag är anpassade till olika kost och tål kolhydrater, protein och fett på olika sätt och vad menas egentligen med stenålderskost, man åt väl helt olika beroende på vart man bodde.

  9. Henrik:
    Guddi, vad tror du om att olika folkslag är anpassade till olika kost och tål kolhydrater, protein och fett på olika sätt och vad menas egentligen med stenålderskost, man åt väl helt olika beroende på vart man bodde.

    Hej Henrik!
    Att olika människor och personer av olika etniska ursprung har olika förmåga att förbränna fett, kolhydrater osv vet man. Sen om det i sin tur skulle innebära att någon diet är mer eller mindre passande för en viss personer är ju ett ganska långt steg. Men visst finns möjligheten.
    När det gäller stenålderskost så är det precis som du skriver som så att kosten varierat väldigt mycket beroende på var man levt. Men stenålderskost rent grovt kan ju användas för att representera en kost utan raffinerad mat där kosten är baserad på några få stapelfödor.
    https://traningslara.se/stenalderskost-paleo-jagarfolk-osv/

  10. Brukar det vara skillnad i fiberinnehållet mellan högkolhydratkoster och lågkolhydratkoster i viknedgångsstudier, och skulle det i sådana fall kunna påverka resultatet?

  11. Tack för dina mycket tänkvärda utläggningar om insulinets roll vid fettinlagring/-uttag. Vad jag dock uppfattar som kontraindikativt mot ditt resonemang är det faktum att diabetespatienter defacto använder insulindosen såsom ett medel för att reglera sin vikt – vilket är ett behandlingsproblem – då dom naturligtvis underdoserar för att uppnå viktminskning. Att protein är insulindrivande väldokumenterat inom LCHF sammanhang (därav Skaldemans ratio). Mindre känt är att fett också är insulindrivande (om än i liten mån?)

  12. Mats: Tack för dina mycket tänkvärda utläggningar om insulinets roll vid fettinlagring/-uttag. Vad jag dock uppfattar som kontraindikativt mot ditt resonemang är det faktum att diabetespatienter defacto använder insulindosen såsom ett medel för att reglera sin vikt – vilket är ett behandlingsproblem – då dom naturligtvis underdoserar för att uppnå viktminskning.

    Det går inte att använda sig av ett hormons effekt när man tar det som medicin och säga att det är så det fungerar i kroppen normalt.
    Väldigt väldigt många mediciner kommer att få en tydlig effekt på kroppssammansättningen med det innebär inte att det är en överskott eller brist på det verksamma ämnet i den medicinen som gör att vi blir överviktiga/underviktiga från början.
    De flesta mediciner kan helt enkelt rubba kroppens balans. Det går inte heller att helt efterlikna kroppens egna insulinproduktion med hjälp av mediciner. Det blir alltid en grov uppskattning av hur mycket insulin som faktiskt behövs. Vanligtvis räknar man ju bara mängden gram kolhydrater och att det inte blir rätt då ser man ju väldigt tydligt i de studier som jag tog upp i del 3 kring Taubes skitsnack.
    https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-3-kolhydrater-insulin-fettinlagring/
    Sen skiljer sig även insulinproduktionen från dag till dag och från måltid till måltid. Allt detta är inget som en diabetiker kan efterlikna.

    Mats: Att protein är insulindrivande väldokumenterat inom LCHF sammanhang (därav Skaldemans ratio)

    Jo, men saken är ju den att protein är den makronutrient som ger mest mättnad. Som gör att man bäst behåller muskelmassa. Som kan bidra till att motverka den sänkning av ämnesomsättningen som sker vid viktnedgång.
    Och när man ökar på mängden protein, då särskilt de mer insulinfrisättande proteinerna från mejeriprodukter och andra animalier så blir också effekten på vikten positiv, alltså man går ner i vikt eller mindre upp i vikt än andra.
    Det rimmar ju väldigt dåligt med påståendet ”insulin gör dig tjock”.

    Mats: Mindre känt är att fett också är insulindrivande (om än i liten mån?)

    Det är en väldigt liten förändring om fett äts för sig själv. Men samtidigt finns det ingen orsak för kroppen att utsöndra insulin, där är ju ingen glukos som behöver lagras in och fettet tas upp ändå.

  13. qws:
    Brukar det vara skillnad i fiberinnehållet mellan högkolhydratkoster och lågkolhydratkoster i viknedgångsstudier, och skulle det i sådana fall kunna påverka resultatet?

    Ja om jämförelsen är med en ”nyttig” variant av lågfettkost, inte bara raffinerade produkter alltså, så kommer den ju vara mer fiberrik. Särskilt om den är mestadels vegetarisk. Om lågfettkosten består av raffinerade kontra oraffinerade kanske fibermängden påverkar. Men inte tror jag att det spelar roll på vikten i jämförelse LC vs LF. Är det någon särskild mekanism du tänker på?

  14. Det Mats menar med att man som diabetiker kan reglerar sin vikt med att underdosera insulin är ju att man gör sig sjuk igen. Ligger man på ett blodsocker på kanske 15-20 som dessa personer gör så går man ju självklart ner, man tar inte upp näring, man blir uttorkad och ja, man håller sig på gränsen till att fungera helt enkelt. Jag skulle inte kalla det att reglera vikten då det ligger närmre tillhands att kalla det en ätstörning, samtidigt är de blodsockernivåerna ingenting friska personer kan uppnå och jämförelser faller därmed platt.

  15. Nicklas: Är det någon särskild mekanism du tänker på?

    Nej, bara om fibrer på något sätt kan påverka hur mycket man äter.

  16. qws: Nej, bara om fibrer på något sätt kan påverka hur mycket man äter.

    Hur menar du med påverkar? Att man äter mer eller mindre med mer fibrer? För det är som sagt de med mest kolhydrater som blir mest fiberrika. Och där blir ju resultaten oftare sämre.

  17. sofia:
    Det Mats menar med att man som diabetiker kan reglerar sin vikt med att underdosera insulin är ju att man gör sig sjuk igen. Ligger man på ett blodsocker på kanske 15-20 som dessa personer gör så går man ju självklart ner, man tar inte upp näring, man blir uttorkad och ja, man håller sig på gränsen till att fungera helt enkelt. Jag skulle inte kalla det att reglera vikten då det ligger närmre tillhands att kalla det en ätstörning, samtidigt är de blodsockernivåerna ingenting friska personer kan uppnå och jämförelser faller därmed platt.

    Det är det bästa argument de som förespråkar ”insulinhypotesen” har så de kör det hela tiden ändå, trots att man påpekar bristerna.
    Precis som att de gillar att köra med att typ 1 diabetiker gick ner i vikt när det inte fanns insulin. Att just medveten underätning var den absolut bästa metoden för att hålla personerna vid liv nämner man inte. Det är ju inte direkt överraskande att personerna då var väldigt smal och underviktiga. När man medvetet äter för lite kalorier varje dag i flera år är det vad som sker 🙂
    Innan man kom på att medveten underätning var en bra behandling levde personerna som fick diabetes i typ 4-8 år. Med underätning levde man dubbelt så länge.
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1707637/pdf/canmedaj00444-0064.pdf
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1584654/pdf/canmedaj00331-0019.pdf
    Förutom dessa två argument så finns det inget. Ingen evidens alls. Kostdoktorn försökte ju försvara Taubes ideér för några dagar sen och resultatet blev just det, ingenting.
    http://www.dietdoctor.com/diet-doctor-rising-star-or-fraud
    När det gäller hans två sista punkter så visar det mesta på att höga insulinnivåer leder till mindre viktuppgång än andra personer med samma vikt.
    https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-4-behovs-kolhydrater-for-att-oka-i-fettmassa/comment-page-6/#comment-7698

  18. Nicklas: Hur menar du med påverkar? Att man äter mer eller mindre med mer fibrer? För det är som sagt de med mest kolhydrater som blir mest fiberrika. Och där blir ju resultaten oftare sämre.

    Jag menar om fibrer kan minska aptiten?

  19. qws: Jag menar om fibrer kan minska aptiten?

    Som jag skrev så lär det vara bättre ur den synpunkten om man jämför två högkolhydratdieter ja. Men lågkolhydratkosten är ju som sagt fiberfattigare. Det förefaller inte vara en avgörande faktor alltså. Men en fiberrik kost jämfört med en isokalorisk kost av raffinerade produkter lär mätta bättre.

  20. Kan inte med ord säga hur friskt det fläktar här inne i jämförelse med hur kvavt och stillastående det är på vissa andra bloggar.
    Stort tack!! För att du och ni orkat hålla en sådan här hög nivå på diskussionen om LCHF och blodsocker , ämnesomsättning m.m.
    Det är väl ingen ide att ens tänka tanken på att be dem komma hit och verkligen lära sig förstå varti feltänket ligger? Får glädja mig åt att ha er som källa när jag vill visa andra ,inte så religioösa kostintresserade människor , hur en slipsten ska dras.
    Förstår om ni inte vill hålla på längre med den här frågan. Men det är jämt superintressant läsning så för min del skulle ni fått skriva hur mycket som helst och hur länge som helst om detta.
    Ha det bäst och keep up the good work! Som man sa förr när man besökte varandras hemsidor.;-)

  21. Intressant http://www.dn.se/livsstil/kottdiet-sponsrad-av-kottindustrin
    ”Den populära lågkolhydrat-dieten har lockat många svenskar att byta ut kolhydraterna i maten mot mer kött och fett. Men köttdieten ger dubbelt så stor klimatpåverkan som Livsmedelsverkets kostråd, visar en granskning. Dessutom har många studier dieten bygger på sponsrats av köttindustrin.
    De allt populärare dieterna med låg andel kolhydrater och höga andelar protetin och fett bygger i regel på mycket kött och grönsaker odlade ovan jord.
    Enligt tester SR:s Ekoredaktion gjort ger den så kallade LCHF-dieten (låg andel kolhydrater, hög andel fett) dubbelt så stora växthusgasutsläpp som en diet byggd på Livsmedelsverkets kostråd.
    Både köttproduktion och produktion av grönsaker som odlas ovan jord, ofta i växthus, har stor klimatpåverkan. LHCF-dieten bannlyser potatis och andra rotsaker, som kan odlas med relativt liten miljöpåverkan.
    Ekots granskning visar samtidigt att flera av de studier som svenska förespråkare av dieten hänvisat till är sponsrade av den amerikanska köttindustrin och andra företag som har ett intresse av att folk går över till LHCF.
    Dit hör National Cattlemen’s Beef Association, mejeriföretaget Swissmilk och organisationer knutna till bantningsgurun Robert Atkins rörelse.

  22. Guddi
    Du går lite som katten runt het gröt i dina diskussioner och tenderar att missa den intressantaste frågeställningen.
    Kroppen styrs till stor del av hormoner och de flesta funktioner som vi har är omedvetna och nedärvda genom evolutionen.
    Vår organism är förstås anpassad till att hålla sig stark frisk och normalviktig och sättet kroppen avgör hur det ligger till med vår status härrör sig till stor del från den information den får ut av att mäta och analysera nivåer av hormoner i kroppen.
    Dessa hormoner relaterar sig sedan till vad vi stoppar i hålet i ansiktet 🙂
    Det som avgör om du blir tjock eller normalviktig är alltså inte tillgången på föda utan om sammansättningen på födan är sådan att hormonsvaret som följer tolkas rätt av vår hjärna.
    Exv ger frånvaron av hormonet leptin (eller det som är vanligare i vårt samhälle), en resistens mot hormonet, vår hjärna fel information om hur stora våra reservlager blivit.
    ”Ser” inte kroppen sina proportioner fortsätter den i inlagringsläge
    Ta bort töcknet och personen i fråga har betydligt bättre förutsättningar till spontan viktminskning.
    Studien du hänvisar till visar att man går ner när man svälter!
    Vad är intressant eller nytt med det 🙂
    Dessutom är det 4 ggr så mycket kolhydrater i ”lågkolhydratgruppen” än vad som rekommenderas i Lchf-kost
    Det är alltså snarast en kolhydratkost till som blir referens i studien.

  23. Jim: Enligt tester SR:s Ekoredaktion gjort ger den så kallade LCHF-dieten (låg andel kolhydrater, hög andel fett) dubbelt så stora växthusgasutsläpp som en diet byggd på Livsmedelsverkets kostråd.

    Hallå Jim!
    Tack för lästipset. Att LCHF innebär ett större utsläpp är ingen direkt nyhet. De brukar skaka av sig det genom att säga att man kan göra mer miljövänliga val vilket givetvis är sant men det gäller alla dieter.
    Det finns flera studier som visat att en atkinsdiet kräver mer mark och skapar mer utsläpp. Fast på alla dessa kör LCHF-förespråkarna, ”studierna duger inte då….(förklaring varför det i just detta fallet inte är ’äkta’ LCHF)”-kortet. Precis det som Dufva kör här ovanför.

  24. Hej Dufva

    dufva: En väldig massa text

    Du skriver precis ingenting som inte alla av denna sida redan vet. Jag förstår inte poängen med ditt inlägg faktiskt. Vet du någon hemlighet som ingen annan vet men som du inte vill berätta? Någon lösning på problemet?

    dufva: Dessutom är det 4 ggr så mycket kolhydrater i ”lågkolhydratgruppen” än vad som rekommenderas i Lchf-kost
    Det är alltså snarast en kolhydratkost till som blir referens i studien.

    Ahh, det klassiska, ”det var inte LCHF”-argumentet. Du brukar ju kommentera på kostdoktorn då och då. Du är väl medveten om att mer eller mindre alla studier som hålls fram som bevis för lågkolhydratskost är just studier med omkring 20 E % kolhydrater. Varför har du aldrig kritiserat användandet av studierna där?
    I övrigt så skriver jag klart och tydligt lågkolhydratskost eller LCHP överallt där jag nämner studien. Just av den orsaken. För att det inte är LCHF. Så jag skiljer på det och du kritiserar ändå. Kostdoktorn skiljer aldrig på det och du har aldrig kritiserat 🙂

  25. Guddi: Hallå Jim!
    Tack för lästipset. Att LCHF innebär ett större utsläpp är ingen direkt nyhet. De brukar skaka av sig det genom att säga att man kan göra mer miljövänliga val vilket givetvis är sant men det gäller alla dieter.
    Det finns flera studier som visat att en atkinsdiet kräver mer mark och skapar mer utsläpp. Fast på alla dessa kör LCHF-förespråkarna, ”studierna duger inte då….(förklaring varför det i just detta fallet inte är ‘äkta’ LCHF)”-kortet. Precis det som Dufva kör här ovanför.

    Hänger inte riktigt med. Eftersom LCHF innebär mindre kolhydrater och mer fett, hur påverkar det miljön? Vore en sak om det gällde mer animaliskt protein men nu handlar det om att byta kolhydrater mot fett. Och att påstå att alla fettkällor är miljöfarliga? njaae..

  26. Niklas: Hänger inte riktigt med. Eftersom LCHF innebär mindre kolhydrater och mer fett, hur påverkar det miljön? Vore en sak om det gällde mer animaliskt protein men nu handlar det om att byta kolhydrater mot fett.

    LCHF innebär inte bara mindre kolhydrater och mer fett. Det finns många fler direktiv än så som till exempel mindre vegetabiliska fetter med mycket omega 6. De studier som finns som jag sett har oftast använt sig av menyer från de större dietböckerna och jämfört dem. Ungefär som SR gjorde i detta fall.
    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3737&artikel=4670066
    Som jag påpekade här ovanför kan man givetvis göra både kosterna som jämfördes i detta fall mer miljövänliga. Men det är inte så folk äter om de bestämmer sig för att följa en diet. De äter enligt de tips och maträtter som ges.

    Niklas: Och att påstå att alla fettkällor är miljöfarliga? njaae..

    Det är det ingen som gjort. Det som påstås är att en generell LCHF-kost är sämre för miljön än en generell SNR-lik kost.
    Ett näst inpå självklart uttalande då LCHF som de rekommenderas i Sverige i dag är baserad på animalisk föda och ovangjordsgrönsaker som är två kategorierna av livsmedel som tillhör toppen när det gäller livsmedel som ger stort utsläpp.
    Samtidigt har man uteslutet flera livsmedelskategorin som överlag har lägre miljöpåverkan.
    Så i snitt kommer då givetvis LCHF att vara sämre för miljön än en kost med mer kolhydrater där mindre kalorier kommer från animaliska produkter och ovangjordsgrönsaker och fler kalorier från ”stärkelseprodukter”.

  27. Jim & Guddi
    Vad gäller miljöpåverkan är det snarast de personliga valen som avgör hur utfallet blir
    En myt om lchf är att vi äter mer protein än genomsnittet.
    Det stämmer sällan!
    Vi växlar kolhydrater mot fett och äter ungefär lika mycket protein som tidigare.
    Skillnaden kan sammanfattas i att vi ger tusan i att skära bort och slänga den nyttiga fettkappan på köttet som både förhöjer smaken och mättar duktigt 🙂
    Att traditionellt kött uppfött med kraftfoder är en miljöbov håller jag med om.
    Jag hoppas även att ni kan hålla med mig om att en kossa som enbart betar gräs kan medföra noll (0) påverkan på miljön.
    Ge mig 1ha betesmark och jag kan ge er 600kg kött/år helt utan klimatpåverkan.
    Den största klimatboven matindustrin ger upphov till är annars de oändliga risodlingarna i Asien som vräker ut metangas i ofantliga mängder.
    Metan är 10-100 ggr potentare än koldioxid som växthusgas.
    Idag åt jag sill ägg smör och lite ovanjordgrönsaker.
    Någon här som åt mer miljövänligt än jag?

  28. dufva: Vi växlar kolhydrater mot fett och äter ungefär lika mycket protein som tidigare.

    De studier som är LCHF vs kalorireducerad kost visar på ofta en ökning av 10%e från protein för LCHF.

    dufva: Ge mig 1ha betesmark och jag kan ge er 600kg kött/år helt utan klimatpåverkan.
    Den största klimatboven matindustrin ger upphov till är annars de oändliga risodlingarna i Asien som vräker ut metangas i ofantliga mängder.
    Metan är 10-100 ggr potentare än koldioxid som växthusgas.

    Jag läste bara lite snabbt och kunde bara hitta att det går att minska utsläppet från djuren.Men inte minska det till 0. (http://www.guardian.co.uk/science/2007/jul/10/ruralaffairs.climatechange)
    Kul att du tar upp metan eftersom att boskap är den största källan av metan världen över.
    Metan har GWP(Global Warming Potential) på 21 (Alltså 21gånger mer potent än koldioxid över en 100års period)

    dufva: Idag åt jag sill ägg smör och lite ovanjordgrönsaker.
    Någon här som åt mer miljövänligt än jag?

    Själv åt jag havregrynsgröt med självplockade smultron till frukost.
    Pasta sallad med ägg och kyckling mixade grönsaker till lunch.
    Till middag fick det bli wokade grönsaker med kyckling och äggnudlar.
    Jag har ingen som ingen aning om hur stor miljö påverkan din eller min mat har men om du har lust att kolla upp det så för all del.

  29. dufva: En myt om lchf är att vi äter mer protein än genomsnittet.

    Det är ingen myt. Det är fakta. LCHF-are generellt äter mer protein. Det är ingen tvekan om det. Läs till exempel inlägget jag länkade till ovan. Det är menyer tagna från LCHF-böcker/hemsidor. Tittar du även på den mat som rekommenderas så är det i stort proteinrika matvaror.

    dufva: Att traditionellt kött uppfött med kraftfoder är en miljöbov håller jag med om.
    Jag hoppas även att ni kan hålla med mig om att en kossa som enbart betar gräs kan medföra noll (0) påverkan på miljön.

    Hur mycket det skulle påverka har jag ingen aning om. Har du någon som helst referns på ditt påstående? Jag gjorde en snabb sökning och det jag hittar visar på en väldigt liten skillnad mellan metoder, och det är inte bara fördel för gräsbetande:
    http://www.leopold.iastate.edu/research/marketing_files/Pelletier_Agricultural_Systems_beef.pdf
    http://ddr.nal.usda.gov/bitstream/10113/44272/1/IND44411542.pdf
    http://jas.fass.org/content/77/6/1392.full.pdf
    http://ps.fass.org/cgi/content/full/87/2/380
    Oavsett så är det ett val som alla kan göra. Att köpa kött från gräsuppfödda djur. Det är inget val unikt för LCHF. Inte heller de andra valen som man kan göra inom LCHF för att äta mer klimatsmart är något som endast LCHFare kan göra. Och det går inte att undvika att till exempel potatis ger mycket mindre utsläpp än animaliska produkter.
    Vi kan väl summera det här med att du kan försöka vrida och vända på det hur du vill men du har inget direkt stöd för det du påstår. Visst går det att äta klimatsmart med alla dieter. Men generellt så är en LCHF-diet sämre än en diet mer lik SNR. De har ju som sagt följt menyer från LCHF-böcker i radion och i de studier som är utförda har de följt atkins-menyer.
    Sen förstår jag inte varför folk bryr sig så mycket. Det är liksom inte så att det är maten vi äter som är det stora problemet i klimatfrågan.

  30. Adam & Guddi
    Det är tom så att ett betande djur ger en nettovinst för klimatet eftersom fleråriga gräs till skillnad från odling av monogrödor faktiskt (enligt tex naturskyddsföreningen) binder precis lika mycket koldioxid som skogsmark
    ”Kul att du tar upp metan eftersom att boskap är den största källan av metan världen över.”
    Nej, den största källan till metan med anknytning till mänsklig aktivitet är risodlingarna som sagt.
    Tror du uppriktigt att det blir nån skillnad på metantillskottet om gräs ligger på marken och ruttnar eller tar vägen genom en komage?
    Andra problem med traditionellt jordbruk är förstås att det är väldigt krävande av fossilt bränsle och konstgödsel vilket alltfler av oss börjar inse är ändliga resurser.
    Kolla in våra vattendrag med Östersjön som värsta exempel på vad läckage från åkermark ställer till.
    Nä sluta snacka om kritternas fisar och inse var de egentliga miljö och hälsobovarna finns

  31. Du bara slänger ur dig en massa skit Dufva! Om du påstår saker får du backa upp det. Det är väldigt meningslöst att föra en diskussion annars.

  32. adam: Du får gärna visa på något som stödjer det.
    http://globalmethane.org/documents/analysis_fs_en.pdf
    http://www.globalmethane.org/documents/events_steer_20090127_nonmanure_mitigation.pdf
    http://icp.giss.nasa.gov/education/methane/intro/cycle.html
    Där hittade jag 3 sidor på 10 minuter som visar på motsatsen till det du säger.

    Förvänta dig inget vettigt svar. Dufva verkar lika välutbildad och kost, fysiologi och miljöfrågor som en kreationist är om evolutionen.

  33. Guddi
    När man ser sättet du bemöter lite kritik här på hemmaplan börjar man faktiskt fundera över hur djup kompetens du egentligen besitter själv.
    En del kompetens i härskartekniker har du i allafall visat i de senaste inläggen.
    När det gäller strösnack på bloggar sitter jag sällan med hela länksamlingen i knät, men en sak ska du ha klart för dig och det är att jag har på fötterna när jag gör faktapåståenden.
    Jag vet att många med mig anser att det stör rytmen på bloggar om det blir alltför mycket länkar, inkopieringar och krav på dokumentation som de flesta medelbegåvade kan hitta med en knapptryckning när så önskas.
    Vad gäller ris och metan får jag väl hjälpa dig och Adam om ni nu har svårt att hitta google-knappen på era tangentbord.
    Enligt den här välunderbyggda artikeln uppgår metanutsläppen från dessa odlingar till 1/3 av all från mänskligheten orsakade utsläpp av växthusgasen.
    Det är minsann ingen piss i Mississippi!
    http://ciesin.org/docs/004-032/004-032.html

  34. dufva: http://ciesin.org/docs/004-032/004-032.html

    I artikeln du länka så hittar man denna http://ciesin.org/docs/004-032/tab1.gif
    Efter som du är så flitigt med att använda google så har du nog inga problem att kolla upp att enteric fermentation är från matsmältning hos djur som har en våm.
    Sen så ”Recent global estimates of emission rates from wetland rice fields range from 20 to 100 Tg/yr (IPCC 1992), which corresponds to 6-29% of the total annual anthropogenic methane emission.” Att ta 1/3 från den meningen är väll inte helt rätt?

  35. dufva: När man ser sättet du bemöter lite kritik här på hemmaplan börjar man faktiskt fundera över hur djup kompetens du egentligen besitter själv.

    Dumma kommentarer, dumma svar brukar jag säga 🙂

    dufva: men en sak ska du ha klart för dig och det är att jag har på fötterna när jag gör faktapåståenden.

    Du har redan bevisat motsatsen i den andra diskussionen 🙂 I den här diskussionen har du ännu inte visat något som skulle tala för det heller.

    dufva: Enligt den här välunderbyggda artikeln uppgår metanutsläppen från dessa odlingar till 1/3 av all från mänskligheten orsakade utsläpp av växthusgasen.

    Var snäll och berätta var siffran 1/3 står någonstans? Jag hittar den inte. Sen svarar det inte på ditt påstående. Ris är en av de, om inte den, största energikällan för människan i världen. Det är klart att det då står för en stor andel av miljöpåverkan, det visade ju även Adams länkar väldigt tydlig. Du sa dock störst av alla.
    Sen är detta en löjligt sidospår. Ditt huvudpåstående är att gräsbetande djur inte leder till någon miljöpåverkan.
    Sen hade du ju tidigare en massa snack om hormoner där du inte gav någon information och sen aldrig svarade på frågorna som ställdes, https://traningslara.se/varfor-vinner-aldrig-nagon-kost-mot-lagkolhydratsdieter-i-studier/comment-page-1/#comment-8539

  36. Hakar ni upp er på om jag generaliserar siffran 29 till 1/3 så har ni uppenbarligen rätt lite att klanka på 🙂
    Det intressanta är att man kan konstatera att det är långt ifrån så som man vill framställa debatten om köttets (och därmed Lchf:s) miljöfarlighet och att vi hittar företeelser med enorma konsekvenser på den vegetariska sidan som man tiger eller talar tyst om.
    Tyvärr har förespråkarna för mer vegetariskt i kosten alltför länge haft tolkningsföreträde avsende vad som är bra för klimatet.
    Nu tänker jag inte bråka mer med er utan lämnar er att fortsätta utveckla er egen lilla nisch, åtminstone tills nästa gång ni behagar skriva nåt uppenbart felaktigt om lågkolhydratkost 😉

  37. dufva: Hakar ni upp er på om jag generaliserar siffran 29 till 1/3 så har ni uppenbarligen rätt lite att klanka på

    Nu är ju siffran 6-29 %. Så du tog den övre uppskattade nivån och höjde den lite till 🙂
    Sen är det fortfarande inte svar på frågan. Risen som ger dessa procent ger också en väldig massa mat till en väldig massa människor. Hur skulle miljöpåverkan se ut om alla dessa kalorier kom från boskap?
    Du påstod att miljöpåverkan skulle bli mindre. Då får du också visa det. Än så länge har du alltså inte gett någon relevant information. Din länk visade precis samma sak som Adams tidigare länkar och det är motsatsen mot det du påstår.

  38. Enligt http://www.ekokott.se/pdf/Artikel%20Camino%202008.pdf så får man 1kilo svenskt ekologiskt nötkött för 9,3 kg koldioxidekvivalenter
    Och http://www.lrf.se/PageFiles/648/Maten%20och%20klimatet%20rev%20okt%2009%20l%C3%A5guppl%20tryckversion1.pdf så får du 1kilo thailändskt/usa odlat ris för 0,5 kilo koldioxidekvivalenter.
    Du får alltså 18,6 kilo ris för samma miljöpåverkan som 1kilo nötkött.
    Jag har inte sagt att risodlingarna inte står för en stor del av metan utsläppen. Bara att du har fel i att det är de som är den största boven.

  39. 18,6 kilo ris ger energi för ca 29 personer (räknat 2300 kcal/dag) medan ett kilo nötkött knappt räcker till en person, givet att siffrorna ovan stämmer.

  40. Koldioxidekvivalenter för några matvaror (1, 2, 3, 4):

    • Lamm: 17
    • Nötkött: 14-17
    • Griskött: 5
    • Älg: 9
    • Torsk: 7,3
    • Odlad Lax: 5,3
    • Inlagd sill: 2,1
    • Kyckling: 1,6-1,8
    • Ägg: 1,6
    • Mjölk: 1
    • Smör: 6-7
    • Ris: 0,9-1,4
    • Potatis: 0,08 (0,3 färdigkokt på matbordet i hemmet)
    • Vete: 0,3-0,9
    • Havre: 0,4
    • Rapsolja: 1
    • Olivolja: 1
    • Morot: 0,18
    • Tomat i växthus: 3,5
    • Tomat: 0,08
    • Gurka i växthus: 4,3
    • Brocolli fryst: 1,4

    SLV uppger att svensken varje år äter ungefär 5-6 kg ris. Samtidigt äter svensken 64 kg kött varje år.
    Med tanke på informationen här ovanför känns det ganska irrelevant att ens börja diskutera ris som en större miljöbov i kosten i Sverige. Sett till kalori så ger ris mindre växthuspåverkan än alla animalierna här ovanför och då är ägg, mjölk och smör inräknat bland animalierna. Sen handlar det som sagt om 5-6 kg totalt på ett år. Ris är inte direkt någon basföda i Sverige.
    Dessutom finns det en väldig massa mer miljövänliga alternativ än ris för den som vill äta mer miljövänligt enligt SNR. Vill man äta LCHF utan animalier får man anstränga sig bra mycket mer.
    Från referens 1 här ovanför som är en rapport av SLV:

    Generellt kan animalieprodukter sägas ha större klimatpåverkan än vegetabilier. Produkterna kan rangordnas efter stigande klimatpåverkan, räknat per kg produkt: grova grönsaker, lök, potatis och baljväxter < spannmål (gryner, mjöl, bröd) < rapsolja och olivolja < kyckling < grönsaker i uppvärmda växthus < gris < nöt/mjölk i kombination < nöt i specialiserad köttproduktion.

    Så i slutändan blir det som sagt så att en generell LCHF kommer påverka miljön mer än en generell kost mer lik SNR. Om nu inte Dufva skulle chocka oss alla och ge någon verklig referens som visar att allt detta är fel.

  41. Adam
    Vi är ju överens om att industrikött är kasst ur alla synvinklar
    Grundförutsättningen var att jämnföra ris med gräsbetat kött
    Skillnaden blir då så enorm att det bara är löjligt att hävda annat än totalseger för köttbiten.
    Nåväl:
    Du får alltså 18,6 kilo ris för samma miljöpåverkan som 1 kilo (uselt tillverkat)nötkött
    Men tänk till nu lite 🙂
    Det finns även andra viktiga aspekter att beakta
    Du kan gärna få 18,6 kilo ris för varje kilo kött jag käkar för köttet är näringsmässigt komplett medan riset mest är energi.
    Om du bara äter ditt ris och jag mina köttbitar under ett års tid kommer du att bli rund om magen men ändå till slut dö av näringsbrist.
    Jag blir välnärd och trimmad istället 🙂
    I risekvationen måste man alltså komplettera med annat som innehåller proteiner och fetter essentiella näringsämnen etc
    Hänsyn till detta måste väl också räknas med i miljöbelastningen.
    Guddi
    ”Sen är det fortfarande inte svar på frågan. Risen som ger dessa procent ger också en väldig massa mat till en väldig massa människor. Hur skulle miljöpåverkan se ut om alla dessa kalorier kom från boskap?”
    Tja, miljöpåverkan blir fortfarande noll om det är från gräsbetat kött 😉
    Sen är det ju en helt annan fråga att det inte finns yta nog att försörja alla på planeten med den typen av högklassig föda
    Tyvärr är det ju ett faktum att det kommer att bli totalkatastrof i matförsörjningen ändå till slut när oljan och komponenter i konstgödsel sinar om sisådär 20-30 år.
    Vi snackar miljarder som inte kommer ha nåt att käka om vi inte börjar göra nåt åt saken mycket snabbt.
    Jordbruket är en shimär som gör katastrofen värre när den väl inträffar
    För att undvika den största katastrofen måste vi på det ena eller andra sättet bli färre på planeten och växla om storjordbruk med monogrödor till självbärande mindre enheter.
    Ranchdrift av boskap måste utvecklas där djuren tar och ger till naturen på ett hållbart sätt.
    En kossa på varje hektar kanske i sällskap med ett par får och ett gäng höns kan ge åtskilliga hundratal kilo högvärdigt protein.
    I fjällen finns det gott om plats för fler rengjordar om rätt politisk insikt kan få komma till stånd.
    Idag finns inte insikten så jag är hyfsat pessimistisk inför vad vi kan få vara med om inom en överskådlig framtid.
    Läs gärna boken Vegomyten angående jordbrukets konsekvenser och sätt er in i följderna av den abrupta energibristen som vi alla står inför

  42. dufva: Men tänk till nu lite 🙂
    Om du bara äter ditt ris och jag mina köttbitar under ett års tid kommer du att bli rund om magen men ändå till slut dö av näringsbrist.

    Det är du som missar på den där tänkapunkten Dufva.
    Det är väl ingen som snackat om att bara äta ris? Vi jämför en kost med mycket animalier mot en kost med mindre animalier. Du kan utan några som helst problem få i dig allt du behöver utan att ens äta något i närheten av lågkolhydratskost. Hela din jämförelse är fantastiskt korkad.

    dufva: Tja, miljöpåverkan blir fortfarande noll om det är från gräsbetat kött

    Du påstår det ja. Du har visat på exakt ingenting som stödjer det.

    dufva: Sen är det ju en helt annan fråga att det inte finns yta nog att försörja alla på planeten med den typen av högklassig föda

    Du har rätt! Vi ignorerar den där lilla detaljen 🙄

    dufva: Läs gärna boken Vegomyten angående jordbrukets konsekvenser och sätt er in i följderna av den abrupta energibristen som vi alla står inför

    Jag har läst den boken. Relevansen till den här diskussionen är precis ingen alls.
    Du verkar helt missa att alla de val som du som LCHF-are kan göra när du köper animalier kan även alla andra människor göra. De kan dessutom äta lokalodlade stärkelsekällor som är långt mer energi och markbesparande än animalier. Så även i en optimal värld är en LCHF-kost sämre för miljön.
    Sen att använda en värld som inte finns som motivering när man idag är och handlar är ju bara korkat. Att se på hur det ser ut idag, i den värld vi lever i, är det som är intressant och där har vi ju nu redan visat flera gånger om att LCHF blir sämre förmiljön att du fortsätter att kommentera kring din utopiska värld.

  43. Guddi
    Att inte ta med i beräkningarna hur vår situation kommer att se ut antagligen redan under vår livstid är korkat om nånting.
    ”Det är väl ingen som snackat om att bara äta ris? Vi jämför en kost med mycket animalier mot en kost med mindre animalier”
    Mycket av resonemanget ditt faller pladask när du ändå måste få in fullvärdigt protein i kosten jämsides med riset.
    Ibland verkar du inte se vad jag skriver Guddi.
    Jag säger att de personliga valen är det viktigaste komponenten oavsett kost, även om det troligen är stört omöjligt med en vegetarisk livsstil att äta helt lokalproducerat utan import under vinterhalvåret
    I min frys hittar man idag ren, älg, lokalproducerat svin och lammkött, egenfiskade produkter egenodlade ovanjordgrönsaker ister samt bär och frukt från skog eller egen trädgård.
    Mitt personliga avtryck på miljön känner jag mig helt tillfreds med.
    Dessutom tycker jag mig märka att den allmänne lchf:aren som häckar på våra forum är bra mycket mer medveten om dom här frågorna än den genomsnittlige tallriksmodell-ätaren.
    Förresten tabellen din ovan med koldioxidekvivalenter
    Är metangasen inräknad i dom siffrorna?
    Om inte varför tror du det är så?
    Lyssna nu uppmärksamt Guddi för det här är viktigt!
    Lchfkost rekommenderar i princip samma proteinmängd som SLV
    Lchf-kost är att man växlar kolhydrater mot fett. Thats it!
    Vår kost går bra att äta enbart med lokalproducerad föda till skillnad från pasta/ris/fruktälskarnas skara

  44. dufva: Tja, miljöpåverkan blir fortfarande noll om det är från gräsbetat kött

    Du har inte visat något på det och jag har inte hittat något som ens är nära på att visa på att det är sant.

    dufva: En kossa på varje hektar kanske i sällskap med ett par får och ett gäng höns kan ge åtskilliga hundratal kilo högvärdigt protein.

    Med samma logik borde jag alltså kunna säga att ett risfält i en hektar regnskog skulle kunna ge massa föda med en positiv miljöpåverkan. Eller kanske rally bilar är miljövänliga för att skogen de kör i tar hand om koldioxid?
    Du kanske blandar ihop kossor med pellets tillverkning som har en 0 påverkan. Under trädens uppväxt tar dom upp lika mycket koldioxid som släpps ut när pelletsen eldas. Skillnaden är att trädet måste växa för att kunna göra pellets av det. Det behövs inte en hektar för att kossan, fåren och gänget höns ska växa.

    dufva: Men tänk till nu lite 🙂
    Det finns även andra viktiga aspekter att beakta
    Du kan gärna få 18,6 kilo ris för varje kilo kött jag käkar för köttet är näringsmässigt komplett medan riset mest är energi.

    Jo för det är ju så att man kan bara äta det ena eller det andra det är inte möjligt att ersätta en del kött mot ris (Om vi tar det lägsta värdet för nötkött och högsta för ris så är skillnaden 1:10).
    Du använder dig mycket av ”kunde vara” blandat med påhitt för att försöka få dina påståenden att stämma.
    Vi lever på en planet med en bestämd yta och en ökande folkmängd. Så att hitta på en egen värld är inte så relevant tycker jag.

  45. dufva: Förresten tabellen din ovan med koldioxidekvivalenter
    Är metangasen inräknad i dom siffrorna?

    Ja annars skulle det bara vara kossornas andetag. Sen att riset inte släpper ut koldioxid är ju en annan sak som tyder på det.

  46. dufva: Mycket av resonemanget ditt faller pladask när du ändå måste få in fullvärdigt protein i kosten jämsides med riset.

    Mycket av ditt resonemang faller på att om man kan ersätta hälften av köttet mot ris så skulle man halvera mängden kött som behövs världen över.

  47. Adam
    Jag har sagt det förr att det knappast spelar nån roll om kossan pruttar koldioxid eller om höet ligger på marken och ruttnar och avger växthusgaser.
    Att det är ett nollsummespel tycker jag att man inser.
    Koldioxiden från prutten tas tacksamt emot av gräset som kan bilda ny biomassa igen
    Kor äter gräs och gräs äter kor det är en sluten cirkel
    Hur mycket koldioxid avges bara från det faktum att det ligger en död biomassa och skräpar runt hela planeten?
    Det är väl för farao bättre att lite av det får passera genom några komagar och skapa högvärdigt protein 🙂
    Byter vi dessutom ut en yta som vi producerar exempelvis vete på mot en perenn gräsplätt binder vi lika mycket koldioxid i marken som en skog skulle göra (wwf har siffror på det).
    Ett ris eller vetefält har ju som du nog inser aldrig en positiv inverkan
    Den kräver maskiner som kör och bearbetar marken vid sådd och skörd
    Besprutning krävs ofta flera gånger för att hålla skadedjur borta.
    Den biologiska mångfalden blir åt helvete på ytan
    Gödsel med fosfor krävs upprepade gånger (för du har väl ingen kodynga i din värld :-))
    Läckage av näringsämnen sker till vattendrag.
    Riset eller vetet ger dessutom inte ett fullständigt näringsutbyte så du måste på nåt sätt ändå fixa protein essentiella fetter etc med det här upplägget.
    Dessutom blir du på sikt tjock korkad och insulinresistent och kräver resurser på sjukhus efter en tid på risdieten 😉

  48. dufva: Jag har sagt det förr att det knappast spelar nån roll om kossan pruttar koldioxid eller om höet ligger på marken och ruttnar och avger växthusgaser.
    Att det är ett nollsummespel tycker jag att man inser.
    Koldioxiden från prutten tas tacksamt emot av gräset som kan bilda ny biomassa igen
    Kor äter gräs och gräs äter kor det är en sluten cirkel
    Hur mycket koldioxid avges bara från det faktum att det ligger en död biomassa och skräpar runt hela planeten?

    Joo men du missar hela saken med kossans matsmältning. Du har helt rätt i att koldioxiden kossan pruttar ut har väldigt liten till kanske ingen betydelse. Men det som har betydelse är den metan som kossan rapar upp från kossans första mage (våm).
    Skillnaden mellan gräs som ruttnar av sig själv och gräs som ruttnar utan tillgång till syre är metan. Så gräs som själv dör på en åker är inte samma sak som gräs i en kossas mage.

    dufva: Ett ris eller vetefält har ju som du nog inser aldrig en positiv inverkan

    Har dock inte samma förhoppning om att du kommer inse det samma om en ko även om så är fallet.

    dufva: (för du har väl ingen kodynga i din värld 🙂 )

    För jag har upprepade gånger sagt att man inte får äta kött och att all uppfödning av djur måste stoppas. Eller försöker du bara lägga ord i min mun?

    dufva: Riset eller vetet ger dessutom inte ett fullständigt näringsutbyte så du måste på nåt sätt ändå fixa protein essentiella fetter etc med det här upplägget.

    Igen så missar du hela poängen. Jag har inte sagt att ris är en super produkt. Jag har bara försökt att visa dig att ris inte är största boven som du påstod i citatet nedan. Men om folk kan minska mängden kött de behöver med något mer miljövänligt så minskar den totala miljöpåverkan av kosten.

    dufva: Den största klimatboven matindustrin ger upphov till är annars de oändliga risodlingarna i Asien som vräker ut metangas i ofantliga mängder.

    dufva: Dessutom blir du på sikt tjock korkad och insulinresistent och kräver resurser på sjukhus efter en tid på risdieten

    Antingen så har du fortfarande inte förstått att jag inte menar att man bara ska äta ris eller så menar du att personer som äter en kost med stor andel kolhydrater är tjocka, korkade, insulinresistenta och behöver sjukvård.

  49. dufva: Tja, miljöpåverkan blir fortfarande noll om det är från gräsbetat kött 😉

    ”Miljöpåverkan” blir alltid noll om tidsperspektivet är tillräckligt långt 😉

  50. Adam
    När det blir ett egentligt tillskott av växthusgaser är bara när vi tillför nånting till ekosystemet som har legat bundet i någon form under lång tid typ olja naturgas torvtäkter sumpmarker som vattenfylls vulkanutbrott eller som vi nu diskuterar odling på våta områden
    Annars snurrar allt bara på i ett ständigt kretslopp.
    Det är egentligen väldigt basic kunskap bland klimatpålästa.
    Jag känner en del ganska framstående personer i klimatrörelsen och dom som verkligen förstår sammanhangen brukar le och skaka på huvudet när argumenten om kofisar kommer upp.
    Gräsbetande kor är naturligtvis bara en del av kretsloppet som sker med tillgänglig biomassa.
    En kraftfoderuppfödd kossa får förstås i sig en del foder som odlats med gödsel framställt av fossila bränslen och där kan man nog härleda ett visst tillskott till systemet.
    Om kofisar vore ett problem måste vi ju även beräkna fisar av allt levande på planeten från ekorre till grindval.
    Kanske bör vi också föra in nån sorts ”fis-skatt” på dom som är vegetarianer och veganer eftersom dom bevisligen fermenterar mer i grovtarmen hos dom än hos exempelvis lchf:are 😉

  51. dufva: När det blir ett egentligt tillskott av växthusgaser är bara när vi tillför nånting till ekosystemet som har legat bundet i någon form under lång tid typ olja naturgas torvtäkter sumpmarker som vattenfylls vulkanutbrott eller som vi nu diskuterar odling på våta områden
    Annars snurrar allt bara på i ett ständigt kretslopp.

    Du rubbar detta kretsloppet genom att föda upp stora mängder djur.
    Det är en massproduktion av farm djur inget naturligt med det, även om du låter dem äta gräs.

    dufva: Jag känner en del ganska framstående personer i klimatrörelsen och dom som verkligen förstår sammanhangen brukar le och skaka på huvudet när argumenten om kofisar kommer upp.

    Är ganska säker på att du inte kan länka till något där dessa ”framstående personer” säger att det är så. Kan förstå att de ler om man säger att kofisarna är problemet. Det är ju inte i fisarna utan raparna som är metan fyllda.

    dufva: Om kofisar vore ett problem måste vi ju även beräkna fisar av allt levande på planeten från ekorre till grindval.

    Du kan fortfarande inte skillnaden mellan idisslare som kan bryta ner gräs och resten av djuren i världen.
    För ca3årsedan så presenterade amerikanska Environment Protection Agency (EPA)ett förslag på att ta skatt för ko uppfödning. Men det gick inte igenom. Föga förvånande då det är en enorm marknad i USA och det skulle bara höja kött priserna eller driva massa uppfödare till konkurs. Även risken för att det skulle flytta all uppfödning till andra länder är en avgörande faktor. Men poängen är att dina ”framstående personer” alltså är mer kunniga än EPA.

  52. Ja ni…..om detta ovan kan man tvista om i evigheters.
    Den skrala kärnpunkten i alltsammans slutar ändå vid att:
    1. Människor bor på platser där det inte längre går att odla. Ingen flyttar på dom, utan anser att man ska skicka ”förnödenheter” och ingen funderar på begreppet ”men sen då”?
    2. Planeten klarar inte så pass många djur av en ras = människan. Men det är en het och känslig potatis ingen vill ta i.

  53. Jag läste bara summeringen men det är en mycket god poäng. Jag brukar fråga de i min närhet som kommer med alla möjliga kosttillskott och upplägg huruvida de kan tänka sig äta preparatet eller enligt upplägget i resten av sitt liv? För det är vad som kommer krävas om det är den enda förändring man gör.
    Då brukar slanten trilla ner och besvikna miner följa.

  54. Adam:
    Kretsloppet rubbas inte av att man ökar det. Det är som att säga att det blir fler skolbarn om man låter dem gå ut och in genom dörrarna många gånger.
    Vad sägs om FN:s klimatpanel? Läs deras rapporter, där hävdas till och med att djuren MINSKAR mängden kolgaser (tar upp mer än de släpper ut). Vad gäller metan så är atmosfären mättad sedan ca 30 år och metanet bryts ner till koldioxid och väte.
    Oavsett vilka djur du tar så är det samma mängd kol som ska genom kretsloppet och detta släpps ut ur djuret i gasform. Det blir ingen skillnad. Vad man som miljövän som gått på oljebolagens propaganda om kofisar borde göra är väl först och främst att försöka få stopp på all idrott och motion som människor sysslar med eftersom detta ju ökar utsläppen av koldioxid från de människorna och det är rimligen en större ”källa” till kolgaser än kossor.
    FN:s klimatpanel är nog mer kunniga. Dessutom var det tre år sedan skrev du och det var ju under ”Al Gore-effekten” som oljebolagen drog igång med sina kofisar för att framställa det som att fossila bränslen utgjorde en liten del av tillförseln av kolgaser.

  55. AB: Vad sägs om FN:s klimatpanel?

    Jodå även de har många tro och vet inte i sina texter. Som alla andra miljöorganisationer.

    AB: Läs deras rapporter

    Jag har kollat lite nu på kvällen. Det nyaste jag hittade som hade info om metan gas var från 2007. Där stöds inget av dina påståenden konstigt nog. ”Mättad” och en minskad ökning som har vart nära 0 är inte samma sak.
    Sen att Rajendra Pachauri delade nobelpris med Al Gore är lite kul.
    Men ja, jag har läst att de skrev någon gång att de har kan ha överskattat idisslarnas miljöpåverkan. Aldrig hört att det skulle vara så mycket som en positiv effekt. Du får gärna länka till bevis för ditt påstående.
    ”People should have one meat-free day a week if they want to make a personal and effective sacrifice that would help tackle climate change, the world’s leading authority on global warming has told The Observer
    Dr Rajendra Pachauri, chair of the United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change, which last year earned a joint share of the Nobel Peace Prize, said that people should then go on to reduce their meat consumption even further.”
    Debatten startade dock av dufvas påstående.

    dufva: Den största klimatboven matindustrin ger upphov till är annars de oändliga risodlingarna i Asien som vräker ut metangas i ofantliga mängder.

    Jag visade på studier där slutsatserna var att kor släpper ut mer av samma gas som ris odlingarna. Även det jag hittade med en snabb sökning på IPCC (FN:S klimatpanel) visar på att så är fallet.
    Ruminants –60 92 80 81 76 83 91 189f
    Rice agriculture –63 83 39 60 31 57 54 112
    Sen om det är bra, dålig eller neutralt är inte så viktigt. Men faktum är att Dufvas påstående var falskt.

    AB: Oavsett vilka djur du tar så är det samma mängd kol som ska genom kretsloppet och detta släpps ut ur djuret i gasform.

    AB: Vad man som miljövän som gått på oljebolagens propaganda om kofisar borde göra är väl först och främst att försöka få stopp på all idrott och motion som människor sysslar med eftersom detta ju ökar utsläppen av koldioxid från de människorna och det är rimligen en större ”källa” till kolgaser än kossor.

    Så människor är alltså inte djur då eller?
    Så nu har du kommit med påståenden som tyder på att varken ris odlingar eller kossor är miljöbovar.

    AB: där hävdas till och med att djuren MINSKAR mängden kolgaser (tar upp mer än de släpper ut).

    Jag är väldigt intresserad vart du fått denna informationen. Jag har svårt att tro på det. Då det skulle betyda att FN:S klimatpanel skulle gått från att det är bland det värsta till att ha en positiv påverkan.

  56. Vill tacka för en väldigt bra sida och berätta lite om min egna situation.
    Jag har varit intresserad av kost och träning i över 20års tid och har suttit många många timmar på nätet genom åren och studerat träning och mat. Jag har dietat mig i toppform på alla tänkbara och otänkbara dieter och jag kan bara säga att allt fungerar så länge man ligger på – energimässigt.
    Min sumering är att jag ska äta lowcarb och hålla nere proteinet till fördel för fettet. Jag har testat att käka 2g protein/kg kroppsvikt men då lägger jag på hullet då jag blir hungrigare av det och måste äta flera gånger om dagen. ligger jag på 0,5-1g protein/dag så behöver jag bara äta 2 gånger och det blir mellan 1000-1500 kcal/dag. Detta kan låta lite men min kropp optimerar födan då jag aldrig stoppar något skräp i den. På detta är jag på jobbet (hantverkare) 8h och tränar 6 dagar i veckan utan problem. Och är hur pigg och frisk som helst.
    Efter alla år känner jag min kropp och det kommer ibland en dag då kroppen säger: Hallå det är dags att käka lite mer idag, jag behöver reparera. En sån dag kan det bli 3500kcal bara bra mat givetvis.
    Resultatet är en form som är bättre än när jag var 25.
    Min egna teori är att kroppen behöver vissa ämnen, stoppar du då i dig tomma kalorier kan kroppen endast lagra dom, behöver den något annat så finns det bara en möjlighet och det är att signalera ÄT MER! Och då stoppar man i sig en chokladkaka sen är karusellen igång igen.
    Och vad folk än säger, Nej man behöver inga överdrivna mängder kolhydrater när man tränar! Det går bra att använda dom men man är minst lika bra utan. Ska du ge dig på ett maraton kan det dock vara läge att se till att glykogenet är maxfyllt.
    Det handrar om att lära kroppen att optimera fettdrift vilket kan ta lite tid men det är bara att härda ut. Jag löpt ifrån flera personer som laddat med pasta och tränar löpning regelbundet. Får jag lite kokosolja en timme innan så är jag som en maskin sen.

  57. Guddi: Det är ingen myt. Det är fakta. LCHF-are generellt äter mer protein. Det är ingen tvekan om det. Läs till exempel inlägget jag länkade till ovan. Det är menyer tagna från LCHF-böcker/hemsidor…

    ”ingenjören” pratar fakta efter att ha läst kokböcker…Oo

  58. […] Claude Marcus verkar vara ganska duktig på det han gör men samtidigt har han en historia bakom sig om att inte vara rädd för att dra till lite från höften när det gäller offentliga frågor. Jag mins särskilt en debatt i SVT där han utan att blinka påstod att det bland studier där man jämfört lågkolhydratkost mot lågfettkost fanns lika många studier med bättre resultat för lågfettkosten som för lågkolhydratkosten. Vilket det inte gör, det är inte ens i närheten av att vara så. […]

  59. Hej! Uppskattar verkligen bloggen men det är något knas med RSS-flödet. Ett inlägg från augusti ligger som det senaste i min RSS-läsare. Då det dyker upp ett nytt inlägg här dyker det även upp ett nytt inlägg i flödet men det släpar efter rejält av någon anledning.

  60. Huldran:
    Hej! Uppskattar verkligen bloggen men det är något knas med RSS-flödet. Ett inlägg från augusti ligger som det senaste i min RSS-läsare. Då det dyker upp ett nytt inlägg här dyker det även upp ett nytt inlägg i flödet men det släpar efter rejält av någon anledning.

    Tjena Huldran!
    Ja, det har varit krångligt med RSS en längre tid. Tyvärr har jag inte haft tid att fixa till det. Det är inte särskilt många som nyttjar RSS längre så det har helt enkelt inte hamnat tillräckligt högt upp på min prioriteringslista.
    Jag delar ju allting visa sociala medier så som facebook, instagram och twitter när jag publicerar någonting nytt eller uppdaterar en äldre artikel. Om du inte har något emot att vänta någon månad så har jag ju även nyhetsbrevet där du får med allting jag producerat sen senast, inklusive artiklar på andra ställen än här.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *