Kortisolnivåer hos långdistanslöpare

Uppmätta nivåer av kortisol i håret hos olika uthållighetsidrottare

För ett drygt halvår sen skrev jag inlägget på träningslära med titeln ”Idrott för hälsa … när blir det för mycket?” där jag tog upp det faktum att det verkar vara få verkliga fysiologiska variabler som skiljer en 10 km löpare från andra löpare som springer ännu längre distanser.

Jag tog även upp att det faktiskt finns studier som visat på några negativa effekter av att tävla i längre uthållighetsidrotter så som ökad risk för hjärtflimmer. Det innebär ju inte att risken överlag bli högre då mer konditionsträning fortfarande kan förbättra många andra riskfaktorer men min slutsats i inlägget var väl ändå att det finns väldigt lite som talar för att det skulle vara bra att anstränga kroppen i tävlingar över längre tid likt maraton, triatlon mm.

Diagrammet här under är ifrån en studien där man undersökt kortisolnivåerna i hårstrån från olika uthållighetsidrottare samt en kontroll grupp som inte sysslade med uthållighetsidrott (1).

Uppmätta nivåer av kortisol i håret hos olika uthållighetsidrottare
Uppmätta nivåer av kortisol i håret hos olika uthållighetsidrottare

När man tränar en lite längre tid så kommer kroppen att utsöndra kortisol. Detta är inget farligt i sig utan det är kroniskt höga nivåer som är negativt för hälsan. Alltså när kortisolnivåerna ligger högt stora delar av dagen. Det här resultatet indikerar dock att uthållighetsidrottare överlag utsätts för mer kortisol än normalbefolkningen, de har alltså högre nivåer totalt sett över dygnet. Mer specifikt fann man att personer som tränade fler timmar, sprang fler kilometer i veckan eller tävlade oftare hade högre nivåer. 10k löparna i den här studien rapporterade också en lägre träningsvolym vilket troligen förklarar deras lägre värden.

Det finns många problem med den här datan och framför allt är användandet av kortisolnivåer i håret något som man inte vet så mycket om när det gäller tillförlitligheten.Tittar man också på de individuella testvärdena i den här studien så är det en ganska stor spridning mellan mätvärdena baserat på hur mycket deltagarna tränar varje vecka. Två personer som tränar lika mycket kan ha stora skillnader i kortisolnivåer.

Individuella mätvärden i förhållanden till veckoträningsvolym
Individuella mätvärden i förhållanden till veckoträningsvolym. Många personer med ganska hög träningsvolym hade trots det låga testvärden för kortisol.

Att det är så stor skillnad mellan olika personer kan dels antyda att mätmetoden har en stor osäkerhet eller så antyder det att det finns många andra variabler än träningsvolym som inverkar på kortisolet. jag skulle gissa på att båda faktorerna spelar in.

Men oavsett så tycker jag att det är intressant att man faktiskt ser en antydan till dosförhållande mellan tävlingsdistans och kortisol. Jag tycker också att det här kan ses som ännu ett (om än svagt) argument för att det inte finns så stora hälsofördelar i att träna väldigt mycket konditionsträning eller att träna inför och tävla i de verkligen långa distansloppen.

2 thoughts on “Kortisolnivåer hos långdistanslöpare

  1. Lyssna på Agnes Wolds vinterprogram, hon har en del intressant att berätta ang. kortisol.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *