Korkade påståenden kring träning och kost – introduktion och exempel

Publicerat den 18 kommentarer till Korkade påståenden kring träning och kost – introduktion och exempel

Jag har tänkt börja en liten artikelserie med korkande saker som man kan höra i samband med träning och kost. Den här serien är mest en rolig sak där tanken är att jag med hjälp av korta motargument eller introduktionen av en lite tanke ska försöka visa det löjliga i det aktuella påståendet. Påståendet behöver inte vara fel i rätt sammanhang, men när det gäller träning och kost är det nästan mer regel än undantag att något som kan vara vettigt i ett sammanhang överförs till ett annat sammanhang där det bara blir dumt/korkat.
Låt mig ge ett exempel på hur det kan tänkas låta.
Påstående

Knäna får inte gå ut framför tårna vid en knäböj för då blir belastningen på knäna för högt

Motargument

Innebär det att två lika långa personer med olika långa fötter tål olika stora belastningar i knät? En person med skostorlek 46 kan nämligen gå bra mycket längre fram med knät än en person med skostorlek 40 innan tårna är passerade.

Det här påståendet är verkligt och jag har fått höra från flera att jag har fel teknik när jag kör knäböj på grund av detta. Jag vet inte varifrån påståendet härstammar men de flesta som har sagt det här till mig har hört det från någon instruktör under gruppassen på SATS i Helsingborg. Om du får höra argumentet så tycker jag att du ska svara med precis det jag skrev här ovanför, det brukar få de flesta att hålla tyst 🙂
Tittar vi på frågan om att skjuta fram knät så är det så att ju längre fram knät åker desto större blir generellt belastningen på knät. Men skjuter man inte fram knät och tar upp belastningen där så kommer belastningen att tas upp någon annanstans i stället. Har du knäproblem kan det vara en bra idé att begränsa framskjutningen men har du istället ryggproblem är du bara korkad om du begränsar den eftersom det kommer leda till att du istället belastar höft och rygg mer.

Hög belastning på knäna men ganska skonsamt för ryggen
Om den här mannen skulle begränsa framskjutningen av knäna skulle han bli tvungen att fälla ryggen mer framåt för att behålla balansen.

Förhoppningsvis blir detta en ganska rolig serie efterhand. Jag tar väldigt gärna emot tips på mindre genomtänkta saker ni hör lite här och där. Det behöver inte vara välkända myter eller liknande. Det kan likaväl vara något som endast din bekant hela tiden slänger ur sig.

18 kommentarer

    1. Stefan Nilsson:
      Om man har ryggont och gjort knäoperationer, likt mig, är man chanslös då? ;)

      Lättare vikter brukar lösa det mesta 😉
      Allvarligt talat så beror det på typen av knäskada och ryggskada. Vissa ryggproblem beror på för stor svank och extensionssmärta och då brukar det inte vara några problem med böj tex. Man får ju testa sig fram. Men det är bra att vara medveten om att kraften förändras kring knä och höft/rygg beroende på hur mycket knät skjuts fram och hur mycket ryggen fälls.

  1. ”Knäböj endast till 90 grader, likaså tricepspress så man inte förstör leden” -bland annat från SATS.

    1. complete:
      ”Knäböj endast till 90 grader, likaså tricepspress så man inte förstör leden” -bland annat från SATS.

      Tricepspress istället för vad? Och vilken led? Den där var helt ny för mig 🙂

      1. Jacob Gudiol: Tricepspress istället för vad? Och vilken led? Den där var helt ny för mig

        Mindre än 90 grader i armbågsled vid tricepsextensions påfrestar armbågarna negativt likaså knäna vid djupa knäböj enligt SATS och troligen andra kedjor.

  2. Bilden som postades i samband med artikel fick mig att börja fundera. Det ser inte helt gynnsamt ut för knäleden att belastas med ex antar kilon under samtidigt utåtrotation, full flexion. Säger inte att det är så men det ser inte helt ”naturligt” ut. Kan var vinkeln som bilden är tagen i. Är det vanligt förekommande med knäskador inom tyngdlyftning? Vilka skador är isf vanligast?
    Vad jag har hört så är många tyngdlyftare så pass starka runt exempelvis knäleden att ifall de missar tekniken vid ett lyft, så har de ändå tillräckligt med styrka för att inte skada sig.

    1. Johan:
      Bilden som postades i samband med artikel fick mig att börja fundera. Det ser inte helt gynnsamt ut för knäleden att belastas med ex antar kilon under samtidigt utåtrotation, full flexion. Säger inte att det är så men det ser inte helt ”naturligt” ut. Kan var vinkeln som bilden är tagen i. Är det vanligt förekommande med knäskador inom tyngdlyftning? Vilka skador är isf vanligast?
      Vad jag har hört så är många tyngdlyftare så pass starka runt exempelvis knäleden att ifall de missar tekniken vid ett lyft, så har de ändå tillräckligt med styrka för att inte skada sig.

      Nu tog jag ett extremt exempel i bilden bara för att. Normalt är inte rörligheten i foten så extrem och rotationen så tydligt. Men du har givetvis rätt. Knäskador är tillsammans med skulderbesvär den vanligaste skadan inom tyngdlyftning. Dessa problem står för mellan 10-25 procent av skadorna i de studier som är gjorda. Nästan alla knäskador är av typen överbelastning av patellasenan kring knäskålen.
      Tyngdlyftare har ju också skor med en lite förhöjd klack just för att de ska kunna skjuta fram knäna längre och hålla överkroppen mer rak. Här är en lite mer normal knäframskjutning.
      Ganska normal dorsalflektion i fotleden och flexion i höften vid ryck

  3. Angående ditt motargument, att personer som är olika stora borde träna med olika utförande tycker jag inte känns helt främmande ändå.
    Människor kan inte bli hur stora som helst utan det skulle medföra en hel del problem, om t ex vi var 5 meter långa.
    Då tycker jag argumentet om hur knät belastas eller inte känns betydligt bättre.
    Kul artikelserie, knäböj och fulldjup tycker jag skulle passa som nästa del. Jag tycker man får höra det betydligt oftare.
    Andra uppslag: ’Bodybuilders är inte starka, bara vatten i dem musklerna’, tonade muskler, långa/korta muskler.

    1. Anon: Angående ditt motargument, att personer som är olika stora borde träna med olika utförande tycker jag inte känns helt främmande ändå.

      Mitt kriterie var iofs att personerna skulle vara lika lång men ha olika skostorlekar.

      Anon: Kul artikelserie, knäböj och fulldjup tycker jag skulle passa som nästa del

      Det där är ett väldigt intressant ämne men det skulle kräva ett långt inlägg för att försöka motivera något där. Om man argumenterar för någon typ av djup med en mening så kommer meningen med 99 % sannolikhet att vara ologisk/korkad oavsett vilket djup man förespråkar 🙂

      Anon: Bodybuilders är inte starka, bara vatten i dem musklerna

      Det där är en klassiker, den ska garanterat vara med.

  4. Skulle gärna höra lite motargument till ”om du dricker alkohol så avstannar förbränningen i kroppen och du går upp i vikt”. Sagt av bl a Anna Skipper.

    1. Josefine:
      Skulle gärna höra lite motargument till ”om du dricker alkohol så avstannar förbränningen i kroppen och du går upp i vikt”. Sagt av bl a Anna Skipper.

      Vad sägs om ”i fall Anna Skipper sagt det så är det säkert fel” 😉
      Men det är ett bra förslag på ämne..

  5. Påståendet är väldigt vanligt på Friskis även vid utfall. Min sjukgymnast jämförde det med att sätta sig på en stol som knappt är möjligt utan att ”böja knäna över tårna”.
    Annars så är det mest korkade jag får höra från folk (oftast kvinnor) att de vill inte styrketräna för att de blir så stora då. Eller att de vill ha slanka muskler och därför går 15+ reps.

    1. Sandra: Annars så är det mest korkade jag får höra från folk (oftast kvinnor) att de vill inte styrketräna för att de blir så stora då. Eller att de vill ha slanka muskler och därför går 15+ reps.

      En absolut klassiker 🙂 Man undrar vad det bygger på egentligen. Personligen har jag i princip aldrig sett någon tjej som ens blivit i närheten av stor av styrketräning på motionsnivå en 2-3 gånger i veckan. De flesta tjejer som tävlar inom bodybuilding och fitness är inte ens stora och då vill de lägga på sig muskler 🙂

  6. ”Man kan inte bygga mer än 2kg muskler per år”
    Hur mycket väger egentligen 2kg muskler? Är detta 2kg muskellmassa exklusive vätska? Inklusive vätska?
    Vätskevikten är ju rätt signiffikant i en muskel trots allt.

    1. Shaken: Hur mycket väger egentligen 2kg muskler? Är detta 2kg muskellmassa exklusive vätska? Inklusive vätska?
      Vätskevikten är ju rätt signiffikant i en muskel trots allt.

      Ungefär 20 % av en muskel är protein. Det mesta av det andra är vätska. Men det finns absolut ingen orsak alls att räkna med torr muskelmassa eller något annat liknande. Det blir ju bara löjligt då vi inte kan separera proteinet från resten.
      Sen finns det ju vätska som binds upp med muskelglykogen som kan variera en hel del. Det är svårare att kontrollera för.
      Men oavsett så är 2kg/år ett korkat påståendet baserat på precis ingenting.

  7. Det här med att tjejer ”vill inte styrketräna för att de blir så stora då” har ju inte med storlek att göra utan en fixering i samhället att tjejer inte ska ha definierade muskler. Detta kommer från både tjejer och killar.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *