Att väldigt lite av de kolhydrater som du äter varje dag omvandlas till fett är något jag har skrivit om tidigare flera gånger och det var ju huvudfokus i inlägget, Hur mycket kolhydrater blir till fett. För någon dag sedan stötte jag på en artikel som belyser hela den här frågan på ett väldigt tydligt sätt så jag tänkte att jag skulle slänga in ett längre citat från den artikeln (1). De novo lipogenesis, ofta förkortat DNL, betyder omvandling av kolhydrater till fett.

In this issue of the Journal, McDevitt et al (4) contribute useful data relevant to this topic. In a well-designed study, these investigators combined whole-body room indirect calorimetry (to measure net fuel oxidation and de novo lipogenesis) with isotopic measurement of hepatic de novo lipogenesis (by isotope incorporation from deuterated water into triacylglycerol of circulating VLDL).

McDevitt et al report that hepatic de novo lipogenesis was stimulated by 4 d of surplus carbohydrate energy in women, that this stimulation was not significantly different when the surplus carbohydrate was in the form of glucose or sucrose, and that the de novo lipogenesis values reached were similar for lean and obese women.

Additionally, McDevitt et al report that, in all settings, the total de novo lipogenesis flux represented a small fraction of both the surplus carbohydrate energy ingested and the total fat stored in the body. The authors calculated that between 3 and 8 g fat/d was produced through de novo lipogenesis compared with 360–390 g carbohydrate ingested/d and 60–75 g body fat stored/d.

Thus, the addition of excess carbohydrate energy to a mixed diet so that total energy intake exceeded total energy expenditure (TEE) increased body fat stores, but not by conversion of the carbohydrate to fat. Instead, the oxidation of dietary fat was suppressed and fat storage thereby increased.

The model of the human macronutrient energy economy that emerges from the study of McDevitt et al is consistent with previous work (2,3,8,9). In the hierarchy of fuels, dietary carbohydrate appears to have a higher priority for oxidation than does dietary fat; when both are present, carbohydrate is chosen.

The 2 major macronutrient energy sources (carbohydrates and fats) are not, however, interconvertible energy currencies. Fat cannot be converted to carbohydrate in animals because animals lack the enzymes of the glyoxylate pathway, and carbohydrate is not converted to fat because of a functional block of uncertain cause.

What are the implications of this model? Some conclusions should not be drawn. First, these results do not mean that extra carbohydrate energy represents “free” energy in terms of body fatness. By sparing fat in the body’s fuel mixture, surplus carbohydrate energy will make people fatter, even though it is not directly converted to fat.

Vill du läsa mer kring det här har du mer information i länken jag gav tidigare. När det gäller det sista stycket i citatet så hittar du mycket mer kring just det i inlägget Fysiologins ABC – Fettförbränning är inte det samma som viktnedgång.

Det här är ingen ny information. Artikeln som jag citerat ifrån här ovanför är från 2001. Så det är inte så att detta är det senaste och man trodde något annat innan. Detta är etablerad kunskap när det gäller människans fysiologi och har varit så i alla fall sen 80-talet. Varför gemene man fortfarande får lära sig motsatsen i olika dietböcker och i pressen kan man ju fråga sig. Min gissning är att det har att göra med att när man väl vet att en berättelse säljer böcker så fortsätter man gärna med den berättelsen oavsett vad som verkligen stämmer 😉

Det finns en hel del intressant kring DNL. Till exempel verkar det som att den här högre i levern hos överviktiga medan den är lägre i fettcellerna (2). En ökad DNL i levern är sammankopplat med flera negativa metabola konsekvenser och det är en väg man undersöker för att försöka påverka och på så sätt behandla metabola syndromet. En lägre DNL i fettcellerna innebär istället att snacket om att kolhydrater du äter går direkt in fettcellerna är ännu mer fel hos överviktiga.

Det jag har tagit upp i det här inlägget gäller främst kolhydrater och som inlägget också tar upp, socker. Rent fruktos kan vara lite mer potent när det gäller omvandlingen till fett eftersom fruktos först går till levern innan det används av resten av kroppen. Men mängden som blir till fett är fortfarande låg, Fruktos i kosten – Hur mycket är för mycket?. Det finns lite ”experter” i media idag som gillar att säga att all fruktos vi äter blir till fett men det stämmer alltså inte, det är inte ens nära att vara rätt.
Så för att summera. Väldigt lite av de kolhydrater som du äter blir till fett.

Detta gäller både när du är i energibalans och i fall du skulle hamna på ett lite överskott på kanske 100 kcal. Om du totalt överdriver ditt kaloriintag och kanske stoppar i dig 2000 kcal för mycket så kommer givetvis inte den energin att försvinna. I detta fall kommer kolhydraterna att omvandlas till fett. Men detta är en situation som normalt inte sker och det är inte den situation som gäller när vi pratar om den normala utvecklingen av övervikt.

Den praktiska relevansen av det här är egentligen inte så stor. Men det finns ändå ett stort problem i att människor lär sig felaktiga saker. För så fort man tror att en viss berättelse eller historia stämmer så slutar man leta efter det verkliga svaret på en fråga. Och när man gör det så kommer man inte lära sig mer och då kommer inte heller utvecklingen att gå framåt när det gäller att försöka hitta lösningar på tex övervikt. Och sen är det ju också det uppenbara. När en författare inte ens kan få en sådan här sak rätt i sin bok så undrar man ju också hur mycket annat som är fel, det är i alla fall min reaktion i de här fallen.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

51 svar på “Kolhydrater blir inte till fett i normala fall”
  1. Hur går detta ihop med kcalhypotesen? (Jag frågade samma sak hos fetsmart för ett tag sedan, men han blev så besvärad att han började slå ut i olika mindre välriktade sarkasmer.)
    Ta följande exempel: En person har ett dagligt energibehov på 2000 kcal och fulla glykogenlager. Denne äter istället 3500 kcal en dag varav 117g är fett (30E%) . Enligt kcalhypotesen ska personen gå upp 214 gram i vikt. Eftersom fett och kolhydrater hela tiden förbränns parallellt så måste alltså över 100g kroppsfett bildas från kolhydrater.
    Din inställning, om jag förstår det rätt, är alltså att lipogenesen i det fallet kommer att kunna omvandla mer kolhydrater till fett. Dessutom kanske obegränsat uppåt? Om personen fyller på med ytterligare 2000kcal från läsk så kommer ytterligare hekton fett att bildas genom lipogenes eftersom energin inte försvinner?
    Vad är det då som författaren fick om bakfoten?

  2. Sackaros vs Dextros.
    Sackarosen ansågs som sämre pga fructosen men nu kanske sackarosen anses bättre pga av lägre gi med mindre insulin om det inte är så fettbildande?

  3. MJ: Hur går detta ihop med min egna helt påhittade modell av kroppen

    Det gör det inte. Ingenting går ihop med något när du resonerar.

    MJ: Jag frågade samma sak hos fetsmart för ett tag sedan, men han blev så besvärad att han började slå ut i olika mindre välriktade sarkasmer.

    Troligen är han/hon också trött på dina kommentarer och även har insett att det inte direkt är så att information man svarar med når fram.

  4. complete: Sackarosen ansågs som sämre pga fructosen men nu kanske sackarosen anses bättre pga av lägre gi med mindre insulin om det inte är så fettbildande?

    Fruktos har aldrig visat sig vara farligt upp emot doser på i alla fall 40-50 gram per dag. Så det är en doseringsfråga. Blir mängden fruktos högre än så hade det varit bättre om det varit dextros/glukos. Är dosen lägre så är nog fruktos aningen bättre.
    Sen är ju båda två, för sig själv i ren form, inget man ska stoppa i sig i normala fall.

  5. JG frågan är ljuger dom medvetet eller är dom så okunniga?
    ” För så fort man tror att en viss berättelse eller historia stämmer så slutar man leta efter det verkliga svaret på en fråga”
    Det gäller även nutritionsforskningen, dom vet vad vi behöver i näringsämnen men det räcker inte för maten påverkar tarmfloran och tarmfloran påverkar hälsan.
    Det räcker inte att se till näringsämnena man måste även se till hur tarmfloran påverkas.
    Problemet med skitmat är att tarmfloran förstörs, det har nutritionsforskningen inte hittills tagit hänsyn till, därför kan socker vara skadligt även om det inte biokemiskt är så skadligt.

  6. Jacob Gudiol:
    Jag har inte hittat på något och det jag skriver handlar inte om vad jag tror. Det handlar om vad kaloritroende hävdar. Däremot kanske jag har MISSFÖRSTÅTT något med kcalräkningen (helt säkert har då de flesta kcalräknare också missförstått den saken).
    Är något fel med resonemanget så är det väl enklast att förklara vad som är fel istället för att försöka smita undan med att bara påstå att det finns ett fel utan att berätta vad det skulle vara.
    Det finns ju olika sätt att försöka få det att gå ihop och då kan det ju vara bra att veta vilket alternativ som stämmer.

  7. Tillägg till kommentaren ovan:
    Personen i exemplet äter inte mandlar, andra nötter, ovanlig mängd protein eller liknande undantag som var det som gjorde att Sam Felthams experiment var så orättvist.

  8. Jag hittar inget där om vad som händer med kalorierna från kolhydrater som inte förbränns och inte kan sparas. Är det inte lättare att du bara berättar vad du menar?

  9. MJ:
    Hur går detta ihop med kcalhypotesen? (Jag frågade samma sak hos fetsmart för ett tag sedan, men han blev så besvärad att han började slå ut i olika mindre välriktade sarkasmer.)
    Ta följande exempel: En person har ett dagligt energibehov på 2000 kcal och fulla glykogenlager. Denne äter istället 3500 kcal en dag varav 117g är fett (30E%) . Enligt kcalhypotesen ska personen gå upp 214 gram i vikt. Eftersom fett och kolhydrater hela tiden förbränns parallellt så måste alltså över 100g kroppsfett bildas från kolhydrater.
    Din inställning, om jag förstår det rätt, är alltså att lipogenesen i det fallet kommer att kunna omvandla mer kolhydrater till fett. Dessutom kanske obegränsat uppåt? Om personen fyller på med ytterligare 2000kcal från läsk så kommer ytterligare hekton fett att bildas genom lipogenes eftersom energin inte försvinner?
    Vad är det då som författaren fick om bakfoten?

    Det går utmärkt ihop med det du kallar kalorihypotesen. Först och främst så handlar det om överskott. Hade personen ätit 2000 kcal/dag så hade fettbalansen varit mycket nära 0. Vid energiöverskott på 1500 kcal/dag så ökar energiförråden i kroppen och vanligtvis främst i form av fett. Energibalans och viktförändign har inte ett helt tydligt förhållande till varandra eftersom det beror på energidensiteten/formen som energin lagras. Fett ahr ett energivärde i kroppen på cirka 9400 kcal/kg. Ett energiöverskott på 1500 kcal motsvarar därför ca 160g fett.
    Det måste alltså nybildas minst 43g fett om hela energiöverskottet skall lagras som fett. Däremot så kan man inte riktigt förutsätta att glykogenlagren är fulla eftersom de kan öka kraftigt över normala nivåer, speciellt leverns förråd är väldigt dynamiskt. Därför måste inte energibalansen motsvara fettbalansen på ett dygnsbasis men över lite längre tid är det nästan samma sak (om man inte ökar protein och kolhydratförråd, vilket man gör till viss del). Första dygnet är det kanske 10-15g fett som bildas från kolhydrater för att sedan succesivt öka upp mot 40g eller något sådant. Sett över en vecka så kan alltså fettinlagringen vara mindre vid en fettsnål kost än vid tex LCHF.
    Hade man ätit ett energiöverskott på 1500kcal med LCHF-kost hade fettinlagringen varit ca 160g från dag 1.
    Till viss del så underskattas DNL i många gamla studier eftersom man, pga mätmetoderna, endast mätte netto DNL och inte fraktionen av kolhydrater som blir fett. Liten skillnad men värt att nämnas.

  10. Ola Wallengren:
    Vad tycker du att man ska kalla det då? Jag kallade det kalorilagen förut eftersom förespråkarna kallade den för ”den stenhårda kcallagen”, men nu vill de inte kännas vid det längre så jag testade kalorihypotesen.
    Jag har tidigare fått uppgifterna att ett gram fett innehåller ca 9 kcal och att ett gram kroppsfett innehåller ca 7 kcal. Men det är alltså fel och båda ska innehålla 9,4 kcal (ca 9?) ?
    Nu var det hypotetiska exemplet att glykogenförråden var fulla. Eller menar du att de aldrig är fulla utan alltid kan bli större?
    Ökar lipogenesen upp till 40 gram eller fortsätter den att öka för att ta hand om all överskottsenergi över tiden?
    43 gram räcker ju inte eftersom fett och kolhydrater hela tiden förbränns parallellt (eller?) Så en del av fettet kommer ju förbrännas och inte sparas.

  11. Vid överätning har du först termogenes för kolhydrater, sedan UTANPÅ den även en fakultativ (adaptiv, vad du vill kalla det) termogenes som är insulinstimulerad > katekolaminer (sympatiska nervsystemet) > UCP i mitokondriet = värme. Sammantaget ger en kost som många tränande t ex äter med mycket kolhydrater och protein en rätt rejäl termogenes sammantaget från både kolhydrater, protein och den insulinstimulerade delen.
    Överätning av kolhydrater (även kraftig sådan 1000+ kcal/dag) ger ingen relevant DNL förräns efter ett par dagar, hos stillasittande personer. Sedan sker den, som Jacob är inne på, också i regel i levern och inte som underhudsfett.
    Man har dessutom också sett att det är skillnad på överätning av glukos/fruktos/socker (de är såklart inte samma sinsemellan heller) och ”riktig” mat, d v s stärkelse, fibrer etc där man inte kan se någon ökad DNL i samma mängder som t ex med socker.

  12. Jens:
    Kan du ta det där i siffror och anpassat till mitt hypotetiska exempel?
    Alltså t.ex:
    Hur mycket går åt genom termogenes och hur räknar man ut det?
    Hur mycket går åt genom insulinstimulerad termogenes och hur räknar man ut det?
    Påverkar termogenes beräkningen när kroppen samtidigt slipper skapa värmen med annan energi?

  13. Försök inte ens killar. Det spelar ingen roll om ni svarar eller inte. MJ lyssnar inte på svaret, kommer med kommentarer kring helt andra faktorer tillsammans med påhittad data. Samma visa om och om igen.

  14. Du får inte glömma att Non-exercise activity thermogenesis (NEAT) kan ta hand om en del av överskottet av energi också.

  15. Martin:
    Hur blir det i siffror i det hypotetiska exemplet?
    (NEAT är väl en del av BMR? Som jag förstått det finns det studier som pekar mot att kaloriöverskott leder till högre spontan aktivitet och därmed ökar NEAT och därmed ökar BMR. Men det verkar inte vara linjärt och det verkar inte vara tillräckligt för att få ihop siffrorna här.)
    Alltså: Hur mycket ökar BMR om man överäter 1500kcal från ett BMR på 2000kcal och hur mycket ökar det om man överäter ytterligare 2000kcal och hur räknar man ut respektive ökning?

  16. Hej Jacob och tack för en trevlig sida. Brukar aldrig kommentera men tar gärna del av det du skriver då jag tycker du försöker vara objektiv och inte låsa dig i förutfattade meningar. Det som förstör lite är tyvärr kommentatorer som MJ som envist ifrågasätter precis varenda liten formulering, för det mesta med väldigt lite substans i ifrågasättandena. Nu har du ju tillåtit henne/honom att härja fritt ett tag – är det dags att blockera eller kanske sluta svara? Bättre det än att det urartar till en otrevlig stämning som andra läsare har svårt att förstå.

  17. Vissen:
    Jag ifrågasätter väl ingenting? Jag undrar hur det fungerar och utgår ifrån att allt är riktigt samt påstår ingenting alls. Jag försöker nämligen samla ihop alla parametrar i kcalhypotesen.
    En fråga som omedelbart inställer sig är ju att om du inte begriper de korta och enkelt skrivna kommentarerna, tror du verkligen att du kan begripa JG:s inlägg?
    Nästa fråga som jag ofta har är: Om du aldrig brukar kommentera och bara har generiska bot-kommentarer att komma med, hur kan diskussionen i kommentarerna störa dig?

  18. Kan inte annat än hålla med Vissen. Vissa kommentarer tillför inget alls. Dock måste jag säga att Ola och Jens svar var givande.Vre skoj om de kunde utvekla sina svar.

  19. MJ: Jag undrar hur det fungerar

    Nej det gör du inte. Du har en felaktig lösning och försöker desperat få allting att passa ihop med den lösningen. Det är inte direkt konstigt att du inte får ihop det då. Problemet är ju bara att du fortsätter och fortsätter tjata om precis samma saker. Du har fått svar på dina frågor här och typ 100 liknande frågor men du vägrar att ta till dig det för att det inte passar med den lösning som du redan har beslutat dig för.

  20. Vissen: Nu har du ju tillåtit henne/honom att härja fritt ett tag – är det dags att blockera eller kanske sluta svara?

    Hans kommentarer har varit stoppade från att publiceras direkt tidigare just för att han har förstört ett antal kommentarsfält tidigare. MJ är faktiskt en av två som lyckats med bedriften att hamna på den listan över mer än 5 år och över nästan 20000 kommentarer. Men det är grymt tråkigt att behöva ha den typen av funktion i gång på sidan. Man vill ju att det ska vara en öppen diskussion. Men det är ju inte så att jag slutat använda det, bara det att jag är väldigt tålmodig innan jag börjar aktivera det.

  21. Jacob Gudiol:
    Va? Vad är det för (felaktig) lösning som jag har och vad är det lösningen på för något??
    Det är inte samma saker, det finns väl vissa teman som återkommer, men det kommer ju hela tiden nya saker om dem. Jag försöker ta reda på alla saker man ska räkna ut för att kcalräkning ska fungera.

  22. Beholder: Dock måste jag säga att Ola och Jens svar var givande.Vre skoj om de kunde utvekla sina svar

    Olas svar är det samma som jag skriver i inlägget ”Fysiologins ABC – Fettförbränning är inte det samma som viktnedgång” som jag länkar till i inlägget tillsammans med det jag skrev i slutet här ovanför. Att om i fall att du skulle äta på ett konstant överskott över väldigt lång tid och du inte äter tillräckligt med fett i den kosten för att endast inlagring av fettet ska räcka till så kommer kroppen att börja konvertera kolhydrater till fett.
    Men när händer det i verkliga livet? När överäter någon med säg 1000 kcal över flera dagar samtidigt som personen inte också äter en 110 gram fett varje dag? Tar vi till exempel en man så innebär det ungefär 3500 kcal per dag över lång tid där fettandelen i kosten inte överstiger ~29 E%. Det är liksom en situation som inte är relevant när det gäller övervikten idag. Då är snarare en siffra på kanske 100 kcal för mycket varje dag mer realistisk och då innebär det att kosten inte får innehålla mer än 4 E% fett för att det ska bli kolhydraterna som lagras in som fettmassa.

  23. Ja jag glömde t o m NEAT som ökar av överätning; ytterligare en faktor på kcal-ut konton; TEF för kolhydrater, protein, adaptiv termogens (insulin > katekolaminer > UCP > värme), NEAT. Sammantaget kan vi komma upp i rätt höga mängder energisvinn på kolhydrats- och/eller proteinrika överskott minst sagt.
    Bara NEAT diffar mellan kring 100-700 kcal/dag,
    Basal TEF för kolhydrater är 8-10% och 20-30% för protein (fett 0-2%). Insulinstimulerad adaptiv termogens som tillkommer utanpå dessa beror på mängder mat man äter där den blir högre vid högre insulinutsöndring (”naturligt” sätt att skydda mot viktuppgång om du vill). Slutligen har du NEAT, där man tenderar att jucka mer med benet, trumma, traska runt och sjunga i duschen när man överäter.
    Små saker hit och dit som tillkommer är t ex effekter av koffein och omega-3 på energiförbrukning och TEF av måltider.
    MJ: Räkna ihop dessa och då kan få väldigt höga siffror på kcal-ut kontot, inte minst vid bulkmat etc.

  24. Beholder, finns inte så mycket mer att utveckla som inte redan framkommit.
    Men som nämns i huvudartikeln så är ju kolhydrater fett-”besparande” och fettoxidationen minskar och fettet lagras in istället. Elefanten i rummet är ju då att äta mer kolhydrater och mindre fett en del dagar i veckan (lämpligen träningsdagar) och äta mer ”vanligt” andra dagar kring kaloribalans.
    Det torde ge bäst effekt på kroppskomposition i längden på ett totalt kaloriöverskott.
    Sedan är ju kcal-överskottets storlek i sig såklart begränande för fettinlagring oavsett hur mycket fett eller kolhydrater man äter; du kan inte lägga på dig mycket kroppsfett oavsett hur du gör om du ligger 100 kcal över kaloribalans (teoretiskt då, för ingen kan veta sin exakta kaloriförbrukning en given dag).

  25. MJ:
    Vissen:
    Jag ifrågasätter väl ingenting? Jag undrar hur det fungerar och utgår ifrån att allt är riktigt samt påstår ingenting alls. Jag försöker nämligen samla ihop alla parametrar i kcalhypotesen.
    En fråga som omedelbart inställer sig är ju att om du inte begriper de korta och enkelt skrivna kommentarerna, tror du verkligen att du kan begripa JG:s inlägg?
    Nästa fråga som jag ofta har är: Om du aldrig brukar kommentera och bara har generiska bot-kommentarer att komma med, hur kan diskussionen i kommentarerna störa dig?

    Tyvärr MJ, med tanke på vad jag sett av din diskussionsteknik vill jag inte ens bemöta ditt inlägg. Tror inte det är särskilt meningsfullt och inget jag jag vill lägga tid på.
    Jacob – jag tycker absolut det ska vara högt i tak och det är bra med tålamod – tycker du svarar bra för det mesta. Tror dock det är fler med mig som tycker det kan bli lite obehagligt med just MJ – se ovan.

  26. Jens:
    Nu ska vi se om jag får det rätt här:
    NEAT diffar mellan 100-700 kcal, går det att räkna ut var i detta spann man hamnar?
    TEF innebär alltså att man räknar ner kalorierna med 9% för kalorierna från kolhydrater, 25% för kalorierna från protein och 1% för kalorierna från fett.
    Vår hypotetiske överätare har alltså inte ätit 3 500 kcal utan 3 150 kcal, eller kanske mer korrekt uttryckt på grund av överätningen så är hans BMR inte längre 2000 kcal utan 2 350 kcal.
    Han ska, med TEF inräknat ha gått upp 164 gram istället och drygt 50 gram ska ha ombildats från kolhydrater.
    Räknar vi in nästa parameter, att han dricker läsk för ytterligare 2000 kcal till så ökar BMR alltså med ytterligare 180 TEF-kalorier och han ska gå upp (fortfarande nu oräknat de andra i tråden nämnda parametrarna som jag ännu inte vet hur man ska räkna) 424 gram varav drygt 310 ska ombildas från kolhydrater.

  27. MJ:
    Jag har tidigare fått uppgifterna att ett gram fett innehåller ca 9 kcal och att ett gram kroppsfett innehåller ca 7 kcal. Men det är alltså fel och båda ska innehålla 9,4 kcal (ca 9?) ?

    Detta har jag också läst nån stans, kan någon bekräfta vad som stämmer, 7 eller/och 9kcal?

  28. complete: Detta har jag också läst nån stans, kan någon bekräfta vad som stämmer, 7 eller/och 9kcal?

    Fett i kroppen lagras som triglycerider som innehåller i snitt 9,4 kcal/gram. Ett kilo på vågen som består av fettmassa är dock inte bara triglycerider utan även andra saker. Så den energin du får av att ta bort ett kilo från bukfettet är omkring 7000 kcal. Att du inte får så mycket energi är helt enkelt för att det inte endast är fett som försvinner.
    Ola diskuterade inlagringen av energi och den sker ju främst i form av triglycerider eller glykogen. Så då får man ju räkna på 9,4 kcal/g för fett. Sen kommer det att lagras annat samtidigt med det där fettet som gör att om du tar ut ett gram från blandningen fett+annat så blir koncentrationen av energi in den omkring 7kcal/g.
    Hoppas det blev lite klarare.

  29. Jacob Gudiol:
    Kalkylatorn har jag inte sett innan men jag tror inte att den rätar ut någon. Vår hypotetiska överätare ska nämligen i första fallet gå upp 1,7 kilo varav ett hekto är fett, i andra fallet ska han gå upp 3,1 kilo varav åtta hekto är fett. Räknaren tar ingen som helst hänsyn till fördelningen av makronutrienter eller liknande.
    Kalkylatorn verkar förutsätta att du matar den med uppgifter som redan är kompenserade för NEAT, TEF, mandlar m.m. som ska beräknas. Dessutom verkar den tycka att viktuppgången ska vara enormt mycket mer än jag räknat ut.

  30. MJ: Kalkylatorn har jag inte sett innan

    Jasså. Du har nämligen kommenterat det inlägg där jag skrev om den i mängder med efterföljande kommentarer där jag återigen tog upp simulatorn.
    http://www.kostdoktorn.se/vad-hander-om-du-ater-5-800-kalorier-lchf-kost-varje-dag/comment-page-2#comment-283752
    http://www.kostdoktorn.se/vad-hander-om-du-ater-5-800-kalorier-lchf-kost-varje-dag/comment-page-4#comment-283801
    Kan det vara så att detta är ännu ett fall av det jag påpekat flera gånger om. Att du totalt ignorerar det som skrivs till dig och totalt ignorera den information som finns?

    MJ: Räknaren tar ingen som helst hänsyn till fördelningen av makronutrienter eller liknande.

    Jo det gör den. Om du varit en normal läsare så hade jag kanske också förklarat hur. Men då du totalt kommer ignorera det jag säger och sen upprepa alla påståenden jag redan bemött här i nästa diskussion så tänker jag inte investera den tiden.

    MJ: Dessutom verkar den tycka att viktuppgången ska vara enormt mycket mer än jag räknat ut.

    Ett väldigt bra tecken på att du inte har någon som helst koll på vad du pratar om 🙂

  31. Jacob Gudiol:
    Du verkar blanda ihop mig med kostdoktorn, och inte ens i diskussionen med honom verkar kalkylatorn i fråga uppta särskilt mycket utrymme.
    Ingen av mina tre kommentarer i första länken handlar om kalkylatorn och jag svarar inte på någon som handlar om den.
    I den andra länken så nämner du kalkylatorn i ett svar till mig (oklart varför) men jag kommenterar den inte alls (eftersom det var oklart varför den nämndes).
    Det kan nog vara ännu ett fall där du inte lyckas hålla tungan rätt i munnen ja.
    Jag kan såklart inte kräva någon tid av dig. Men vill du inte förklara den hemliga funktionen så utgår jag ifrån att den inte finns, eftersom jag inte kan göra annat.
    Njae, det är ju inte jag som pratar om uträkningen. Så det är ju de som berättar om hur man ska räkna (även om de av någon anledning alltid vill hålla en massa parametrar hemliga) som inte vet vad de pratar om. Min uträkning är ju direkt baserad på kcalhypotesen (det var ju kanske inget godkänt namn, men vad det ska kallas är också hemligt).
    I just den här frågan är jag ju nämligen i den mycket bekväma positionen, som du brukar eftersträva, att jag inte påstår något utan bara undrar vad andra påstår.

  32. MJ,
    NEAT beror ju helt på hur mycket aktivitet som utförs. Det går, som du förstår inte att räkna ut exakt i vardagstermer.
    Jag vet inte om du glömde adaptiv termogenes nu eller vad du håller på med som är beroende av insulin och hur mycket du än vill det kan du inte få några exakta siffror för det finns ingen exakt formel att ge. Det beror på att kroppen är mer komplex än du verkar tro och att olika funktioner kan påverkas av fler än en fysiologisk aspekt; andra saker än insulin påverkar t ex adaptiv termogenes, däribland leptin, kroppsfettsnivåer (man blir varmare om man är smalare vid överätning) etc.
    Dina siffror ger dig illusioner om att du omkullkastar det som skriva men så är inte fallet; de ger dig i själva verket en illusion om en enkelhet som inte finns i kroppen.
    En hög andel fruktos (som t ex från läsk) kommer att snabbt leda till fettinlagring….i levern. Det är nog ingen som ifrågasätter. Fruktos är speciellt där. Glukos lagras först in till max i glykogenlager (något du verkar glömt), vid sidan om TEF, NEAT och adaptiv termogenes. Ett överskott metaboliseras till fett, något som bekant är en ganska ineffektiv process och ger således små mängder DNL på kort sikt.
    Ett ökat intag av kolhydrater ger en ökad oxidation av kolhydrater, samma för protein med protein. Inte samma för fett, med fett.
    Ponera (i din överätningsdiet) en NEAT på 400 kcal, sammanlagd TEF på 400 kcal (förutsatt rel. lågt proteinintag med kolhydratsöverätningen) , adaptiv termogenes (ie värme istället för ATP) på 250 kcal och halvfulla glykogenlager.
    Du måste inse att allt inte går att beräkna hypotetiskt så exakt som du vill. Du får nöja dig med att kroppen är:
    1) Bra på att göra sig av med ett kolhydratsöverskott.
    2) Ett överskott kolhydrater omvandlas ineffektivt till fett (på kort sikt).
    3) Ett överskott kolhydrater på sikt leder ffa till visceralt fett och leverfett.
    Om det ens är relevant för stärkelse är en bra fråga då det är närmast en fysiologisk omöjlighet att äta så mycket stärkelse i längden. Att man ser det med glukosdryck/socker etc i laboratorie är en sak och ett problem såklart, men för vanlig mat, i de mängder människor orkar äta den (även för folk som kan vräka i sig som jag) är DNL från kolhydrater sällan ett problem. Och definitivt inte för en tränande person som regelbundet använder glykogen i betydande grad.
    Däremot blir jag ofta väldigt varm när jag äter mycket kolhydrater och går knappt upp i fettvikt även på relativt stora överskott. Anekdoter, men ja.

  33. MJ, problemet är just att du baserar uträkningen på kcal-hypotesen.
    Det är relativt inexakt när vi talar om just överätning, då en mängd saker modulerar effekten av överätningen på kroppsvikt. Ja, faktiskt jättejättemånga saker.
    Makronutrienter, hormoner (tyreroida hormon, leptin, testosteron etc), mängd kroppsfett, tillväxthormon, katekolaminer etc etc. Dessa kan öka/minska effekten av t ex värme/fettinlagring.

  34. Jens:
    Det beror möjligen på att kroppen är för komplex för att det ska gå att på något praktiskt sätt applicera kcalhypotesen på den.
    Men sammanfattningsvis så är NEAT en felkälla på 100-700 kcal som man inte kan beräkna? TEF kunde man ju räkna ut så det behöver man ju inte ponera (var det förresten på överätna kalorier eller på samtliga som man räknade?)
    Alla de här oberäkneliga faktorerna gör det ju oerhört svårt att beräkna. Man kan ju tro att man ligger på en stor avvikelse från BMR men det behöver inte alls stämma på grund av de faktorer man inte kan beräkna.
    Nu handlar ju det här exemplet enbart om överätning, men det har ju betydelse även vid underätning. Det är (väl?) inte så att kroppen har sin omsättning inställd på dygn och alla överäter ju egentligen den timmen de äter lunch t.ex. Nu är det ett dygn i det hypotetiska exemplet eftersom det är vanligt och enkelt att räkna med det.

  35. Jag hoppas du ser humorn i allt det här MJ. Du har hittat på något som du kallar kalorihyptesen och sen håller du på att ställa typ 100 frågor för att visa att den inte fungerar som du hittat på att den ska fungera 🙂
    Detta är för övrigt något du har gjort tidigare med. Här är en av gånger, https://traningslara.se/en-kalori-ar-en-kalori-men/ Diskussionen hos kostdoktorn som jag länkade till tidigare är ytterligare en. Problemet är att du kommer tillbaka hela tiden med dina fantasier och påstår att det är fakta.

  36. MJ gå till biblioteket eller sök in på högskolan eller nåt. Det här kan väl inte vara rätt forum för dig att söka kunskap, eftersom du inte verkar lita på JG! Så låt mig o andra slippa dina inlägg här! Vill du JG något som undrar över så kan du väl maila honom, så slipper vi andra läsa ditt dravel, det för ju inte diskussionen framåt ett dugg, utan förstör ju hela kommentatorsfältet.

  37. Jacob Gudiol:
    Nejnej det är inte jag som hittat på kaloriräkning. Det vet du ju såklart också så jag fattar inte varför du kommer med en så fjantig kommentar.
    Som jag redan förklarat flera gånger så påstår jag inget. Det är du, Jens, Martin och Ola som påstår saker i den här tråden. Men du är ju inte så korkad att du inte fattar det, så återigen förstår jag inte varför du gör bort dig med en sådan kommentar.

  38. Givetvis är det svårare att uppskatta sin NEAT jämfört med TEF; ska du sitta och beräkna energiåtgången varje gång du knäpper med fingrarna, sträcker på dig, gör kaffe, spatserar runt i din lägenhet, juckar med benet, vad som helst; d v s alla smårörelser och aktivitet du förmodligen inte ens tänker på.
    TEF gäller för samtliga kalorier.

  39. Peter
    Skämt om blind auktoritetstro är förvisso roliga och det är lite gulligt att du låtsas ingå i en JG-sekt, men det är bättre om man kommer med seriösa inlägg tycker jag. Tack ändå.

  40. Jens:
    Nej det blir ju ogörligt. Jag tänkte mer på att eftersom NEAT skulle öka beroende på överätningen så borde man kunna räkna ut det i förhållande till överätningen. Att bara ha en felkälla på 100-700 kcal känns inte så noggrant.
    Vad gäller TEF så är det kanske enklast att bara räkna kolhydrater som 3,6 kcal/g, protein som 3 kcal/g och fett som 9 kcal/g?

  41. MJ: Nejnej det är inte jag som hittat på kaloriräkning

    Att räkna kalorier är en sak. Det fungerar 100 gånger av 100 men givetvis får man korrigera efterhand som man ser hur utvecklingen går.
    Det du håller på att diskutera är något helt annat. Du har inbillat dig att inte bara folk utan att jag och alla forskare på området tror att kroppen är någon slags statisk sak där du kan sätt dig ner och räkna ut hur mycket kalorier du behöver på ett papper och sen behöver du aldrig någonsin korrigera den siffran oavsett vad du gör.
    Jag vet att du troligen inte ser skillnaden på de här två styckena men det beror på dig, inte på informationen.

  42. Jacob Gudiol:
    Jo då fungerar ju allt, då kan man räkna gram, volym, antal tuggor eller tid. Om man rättar resultatet efter utfallet hela tiden så fungerar allt till 100% (inom alla områden) . Det är ju ganska ointressant i förhållande till kaloriräknarmetoden (jag försöker lite olika namn här och ser om något godkänns).
    Var har jag påstått att du och alla forskare på området tror det?
    (Det jag brukar framhålla är ju att du inte påstår saker själv utan bara anför tveksamheter med vad andra påstår).
    Jag ser inte likheterna mellan de två styckena, de verkar avhandla helt olika saker.

  43. Jacob Gudiol:
    Lyssna på Beholder. Det här blir pinsamt för JG-sektens medlemmar, särskilt när du skriver att du inte alls menat som de tolkat dig, men även att de börjar vackla i sin tro när de blir svarslösa. Du måste allvarligt överväga om du vill upprätthålla en fri debatt till bekostnad av att du skrämmer bort några troende, de senare kan du ju sälja berättelser till.

  44. Som jag har påpekat för dig flera gånger om. Jag och Nicklas har ett helt kapitel kring just det här i vår bok. Jag har också skrivit det flera gånger om i olika inlägg varav du har kommenterat i ett par av dem. Jag har också förklarat det för dig här och jag har även länkat till inlägg där du får det ännu tydligare förklarat för dig. Så allt är väldigt tydligt och det är inte som din påhittade bild.
    Så jo, jag lyssnar nog på beholder mfl nu. Du är åter igen på granskningslistan och jag kommer endast släppa igenom vettiga kommenterar från dig vilket troligen blir få. Du får fortsätta att förstöra diskussionerna på Kostdoktorn och andra LCHF-bloggar tills vidare.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *