Kanel – nyttigt, gott och underskattat

Kanel är nyttigt i mindre mängder

Jag fortsätter här min serie om olika livsmedel som kan ha en liten extra gynnsam inverkan på kroppssammansättningen. Helt vanliga ingredienser och livsmedel för den som vill hålla formen men samtidigt njuta av god mat och slippa lägga pengarna på dyra tillskott med överdrivna (eller t.o.m. falska) löften och påståenden.

Jag har hittills skrivit om nötter (”Nötter – kaloririka men ändå gynnsamma för viktbalans?”), mjölkprodukter (”Mjölkprodukter och viktreglering – mer naturliga fettförbrännare”) och chili (”Mer om naturliga fettförbrännare – Chili”). Nästa livsmedel på tur är den fantastiskt goda kanelen, en krydda med väldokumenterade hälsoeffekter och en krydda som är gravt underskattad i det klassiska svenska köket.

Vad är kanel?

Kanel är en krydda som använts sedan många många år i människans kost och med mängder av olika användningsområden i maten samt massor av påstådda hälsoeffekter. Kanelen är bark från träd som växer i tropiska länder, kontinenter som Nord- och sydamerika, Asien och Afrika. Vanligast är Ceylonkanelen från Sri Lanka och i affären kan du köpa kanel både som stänger men även malen i pulverform, vad som passar bäst beror såklart på vad du planerat att tillaga.

De nämnda kontinenterna är dessutom den typen av länder där kryddan har det bredaste användningsområdet i kosten och det ingår ofta i maträtter av alla de slag. Kanelen är tyvärr väldigt ”underskattad” i den svenska kosten enligt mig och vi använder den primärt i kanelbullar, i pepparkakor och på gröt. Just där är den förvissa mycket populär men kanel är supergott att blanda i när du gör köttfärsrätter, olika biffar, köttgrytor, såser och faktiskt mycket gott att blanda i kaffe. I den klassiska rätten moussakka är t.ex. kanelen en given ingrediens.  Mer om kanel kan du läsa på engelska Wikipedia och även på svenska Wikipedia.

family-cinnamon

Innan jag börjar prata mer om kanelens hälsoeffekter vill jag alltså slå ett slag för kryddan som ingrediens i maten. Jag brukar själv vldigt ofta blanda den i köttfärssmeten när jag gör biffar, kryddar mina olika köttfärsröror och mina olika grytor. Ett hett tips rent smakmässigt och nu skall du även få hälsomässiga argument för att äta kanel! 🙂

Reglering av blodsocker, förbättrad insulinkänslighet och inverkan på hjärt- kärlhälsa

När det gäller påståenden om positiva hälsoeffekter från kanelen så är det primärt blodsockerreglering och insulinkänslighet som brukar nämnas. Kanelextrakt är faktiskt något som förekommer i hälsokostaffärer en del och syftar till att reglera blodsocker och minska sötsuget. Vad det ger i praktiken är knappast något som är värt priset och mängderna är faktiskt tveksamt hälsosamma (mer om överkonsumtion längre ner).

Men att regelbundet krydda din mat med kanel kan alltså mycket väl vara nyttigt för dig. Den vetenskapliga tidsskriften Journal of the American College of Cardiology publicerade 2008 en stor review om kostens inverkan på blodsocker, blodfetter, inflammationer och kardiovaskulära hälsofaktorer där bl.a. högt postprandiellt blodsocker nämndes som en riskfaktor för inflammationer i hjärta och kärl.

Flera livsstilsktorer berörs i artikeln och som ett av de förslag som ges nämnde man just kanel (1). Primärt gällde det minimering av raffinerade kolhydrater och mer fiberrika kolhydratkällor såsom fullkorn och baljväxter, nötter och frön, frukt och grönt men utöver detta var alltså kanel ett förslag tillsammans med t.ex. fiskolja och té. Alltså allmänna rekommendationer för vad som förefaller lämpligt att både baser kosten på ur dessa hälsoaspekter men även vad som kan tänkas lämpligt att addera.

Improvements in diet exert profound and immediate favorable changes in the post-prandial dysmetabolism. Specifically, a diet high in minimally processed, high-fiber, plant-based foods such as vegetables and fruits, whole grains, legumes, and nuts will markedly blunt the post-meal increase in glucose, triglycerides, and inflammation. Additionally, lean protein, vinegar, fish oil, tea, cinnamon, calorie restriction, weight loss, exercise, and low-dose to moderate-dose alcohol each positively impact post-prandial dysmetabolism. Experimental and epidemiological studies indicate that eating patterns, such as the traditional Mediterranean or Okinawan diets, that incorporate these types of foods and beverages reduce inflammation and cardiovascular risk. This anti-inflammatory diet should be considered for the primary and secondary prevention of coronary artery disease and diabetes.(1)

Det var alltså en reviewartikel om flera olika faktorer. I en studie från 2009 där man enbart undersökte just kanel och hur glukostolerans och insulinkänslighet påverkade friska individer efter 2 veckor med antingen placebo eller kaneltillskott. Deltagarna var åtta friska män och samtliga fick placebo under 14 dagar samt kaneltillskottet under 14 dagar utan att veta när de gavs vad. När man sedan gjorde mätningar för att se hur glukostolerans och insulinkänslighet påverkats var kanelgruppernas resultat positiva även om de var reversibla och återgick efter dess att supplementeringen upphört (2).

Kanel glukostol
Staplarna visar skillnader i glukostolerans mellan placebo (vit stolpe) och kanelintag (färgad stolpe) efter 20 dagar varav 14 dagar bestod av kanelsupplementering.
Kanel insulin
Dessa stolpar ger information på exakt samma vis som ovanstående men här är det skillnader i insulinsvar vi ser (2).

Ytterligare studier stödjer detta och när man undersökt kanel men även t.ex. krom har man sett att dessa parametrar samt blodfetter påverkats i rätt riktning. Detta är något man tillskriver polyfenolerna i kanelen (3,). En svensk studie, genomförd på Malmö Universitetssjukhus år 2009 och publicerad i American Journal of Clinical Nutrition, undersökte olika doser av kanel på mättnad, magsäckstömningens hastighet samt aptitreglerande och metabola hormoner. Man jämförde effekterna av 1 gram kanel och 3 gram för att se om effekten varierar stort baserat på mängder. Kanelen åts till rispudding och man såg lägre insulinsvar efter 3 gram kanel än 2 gram men ingen signifikant skillnad därutöver (4). Ingen kontrollgrupp fanns tyvärr som kunde ha jämfört placebo och 1 gram t.ex.

Alla nämnda studier är genomföra på friska individer och fler liknande studier visar samma positiva effekter. Evidensen är alltså stark även om skillnader alltid är små. Dock bör tilläggas att evidensen är något svagare för diabetiker och studier utförda på typ-2 diabetiker ger mindre tydliga svar eller t.o.m. ingen effekt alls (5, 6, 7).

Varning för överkonsumtion!

Nog för att kanel är mycket nyttigt och gott så är överkonsumtion aldrig bra. Det gäller förvisso allting då det ligger i själva begreppet ”överkonsumtion” eller ”FÖR mycket” att det är just mer än vad som kan tänkas vara bra, oavsett om det är broccoli eller vodka. 😉

Men hursomhelst innehåller kanel höga halter av ämnet kumarin som man tror kan ge leverskador. I många olika livsmedel finns skadliga ämnen men ofta handlar risker om helt orimliga konsumtionsmönster under flera år som is stort sett är omöjligt att uppnå. När det gäller kanel varnar man faktiskt för en något mindre extrem konsumtion, att tillsätta teskedsvis med kanel varje dag och/eller supplementera med det KAN ge skadliga intag av kumarin.

Läs mer här:

Nu pratar vi trots allt ovanligt höga intag men ändå inte orimliga. Jag har läst många inlägg på träningsforum med REJÄLA doser kanel på gröten varje dag och helt osannolikt är det inte att vissa kan tänkas komma nära dessa siffror och då finns antagligen bara fördelar med att trappa ner lite för säkerhets skull. Svenska Dagbladet publicerade en artikel i ämnet den 6:e december 2006 med titeln ”Ämne i kanel kan ge leverskador” och stödjer sig på just de råd och rekommendationer som ges i mina länkar här ovan.

Så njut av kanel men tryck inte i dig teskedsvis varje dag i tron att det gör underverk för din insulinkänslighet och ditt blodsocker. 😉

Slutord

Kanel har som synes en stark evidens för hälsosamma effekter på kroppen och att det nämns för blodsockerkontroll och insulinkänslighet är alltså inte ologiskt. Emellertid bör man ju alltid vara medveten om att det bara är en mycket liten del i det stora hela. Men med tanke på hur gott det är i så mycket olika maträtter så finns ju verkligen anledning att botanisera bland god mat och få en eventuell hälsoeffekt på köpet.

Utan att överkonsumera kan du alltså med gott samvete tillsätta kanel i din mat, kanske påverka hälsan i rätt riktning och utveckla din kokkonst och matkreativitet ytterligare!

/Nicklas

1. O’Keefe JH et al. Dietary strategies for improving post-prandial glucose, lipids, inflammation, and cardiovascular health.J Am Coll Cardiol. 2008 Jan 22;51(3):249-255.
2. Solomon TP & Blannin AK. Changes in glucose tolerance and insulin sensitivity following 2 weeks of daily cinnamon ingestion in healthy humans. Eur J Appl Physiol. 2009 Apr;105(6):969-976.
3. Anderson RA. Chromium and polyphenols from cinnamon improve insulin sensitivity. Proc Nutr Soc. 2008 Feb;67(1):48-53.
4. Hlebowicz J et al. Effects of 1 and 3 g cinnamon on gastric emptying, satiety, and postprandial blood glucose, insulin, glucose-dependent insulinotropic polypeptide, glucagon-like peptide 1, and ghrelin concentrations in healthy subjects.  Am J Clin Nutr. 2009 Mar;89(3):815-821.
5. Mang B et al. Effects of a cinnamon extract on plasma glucose, HbA, and serum lipids in diabetes mellitus type 2. Eur J Clin Invest. 2006 May;36(5):340-344.
6. Vanschoonbeek K et al. Cinnamon supplementation does not improve glycemic control in postmenopausal type 2 diabetes patients.  J Nutr. 2006 Apr;136(4):977-980
7. Suppapitiporn S et al. The effect of cinnamon cassia powder in type 2 diabetes mellitus.J Med Assoc Thai. 2006 Sep;89 Suppl 3:S200-205.

36 thoughts on “Kanel – nyttigt, gott och underskattat

  1. Gjuten artikel om en gjuten krydda! =)
    Håller verkligen med om att kryddan är underskattad i riktig matlagning (dvs inte bara kaffe och gröt t.ex.)

  2. Mycket bra skrivet än en gång! Dock några små stavfel och grammatiska missar (sådan som gör lite ont i ögonen då texten i övrigt är riktigt välkomponerad) 🙂

    Håll nivån som den är så kommer denna blogg stanan kvar i toppen som Sveriges mest läsvärda blogg inom kost och hälsa!

  3. Tommy Ivarsson: Givetvis smög det sig in ett fel i min text också.. .Grrr!

    Det smyger lätt in lite underliga meningar och stavfel när man skriver ihop texterna ganska fort. Vi läser igenom varandras texter innan de publiceras, men tyvärr så smyger det med en hel del stavfel ändå. Våra (främst mina) skrivkunskaper har varit på tapeten tidigare och vi försöker förbättra oss så gott det går…

    Kul att du gillar bloggen och att du läser den trots sina brister 🙂

  4. Har läst nånstans att en rimlig ”dos” kanel är en tsk per dag! Brukar själv göra en blandning av Gurkmeja, kanel, ingefära och kakao som jag äter i t ex fil. På 1 msk gurkmeja tar jag ca 1 tsk kanel, 1 tsk ingefära och 2 tsk kakao (jag gör alltid större blandning än så naturligtvis). När man vant sig vid gurkmejans lite beska smak är det riktigt gott och man kan naturligtvis ha i lite socker (hade själv rårörssocker i från början, men inte nu längre). Har använt mig av denna blandning i några år nu och eftersom jag äter enl LCHF funkar den bra ”istället för” müssli på filen t ex. Har även tänkt prova att blanda i lite annat t ex nyponpulver, blåbärspulver eller annat bärpulver, men det har inte blivit av än. Tror att det kan vara gott med nån sån smak i också…

  5. Det finns ju två olika kaneler, den ena som säljs överallt och har en liten söt smak och sen den som har en touch av kardemumma-smak och är mer sällsynt, mest hälsokostbutiker som har den, varav den senare inte ska innehålla kumarin, hade kanske kunnat varit bra att nämna i texten.

  6. Complete:

    Det finns ju två olika kaneler, den ena som säljs överallt och har en liten söt smak och sen den som har en touch av kardemumma-smak och är mer sällsynt, mest hälsokostbutiker som har den, varav den senare inte ska innehålla kumarin, hade kanske kunnat varit bra att nämna i texten.

    Jag vet att det finns skillnad i olika typer av kanel och dess kumarinhalter men jag tyckte inte det var värt att nämna då rekommendationer gäller kanel överlag.

    Jag menar inte att du har fel men jag känner inte till att någon kanel skulle vara FRI från kumarin. Hälsokostaffärernas kanelextrakt är ju dessutom vad man främst nämner som riskabelt.

  7. Vad Complete menar ovan är att det finns äkta kanel (eller ”Ceylonkanel”) och det som *numera säljs som* ”kanel”, dvs Kassia. Det är kassian som har hög halt av kumarin, ca 20 ggr mer än äkta kanel har jag för mig, och därför kan utgöra en risk.

    RIKTIG kanel kan man nog faktiskt käka nå’n tesked om da’n av, kan jag tänka mig. (Men jag vet inte säkert, jag är inte läkare, och detta är inget medicinskt råd. Käkar du ihjäl dig på kanel efter att ha läst detta så skyll inte på mig; använd huve’t till något mer än att sätta mössan på.)

    Skillnaden syns bäst på hela ”pinnar” av kanel: den äkta kanelen är snurrad flera varv, medan kassian är böjd högst ett varv. lilla bilden högst upp är nog äkta, liksom möjligen de upprättstående knippena på stora bilden. Alla pinnar som ligger ned på den stora bilden är kassia. Malet är svårare att sia om, men kanske det blekare pulvret på lilla bilden är äkta kanel, och det mer röda på den stora kassia.

  8. Kul info Conrad!

    Jag vet att olika kanelsorter finns men precis som du vet jag inget konkret om kumarinhalter. Visst kan det vara så att det du kallas ”äkta” kanel har lägre halter men samtidigt är det ju knappast ovanligt att ju mer ”naturligt” desto mer av naturens egna gifter och skadliga ämnen. Allt naturligt är inte bättre. 😉

  9. Vadå ”precis som du vet jag inget konkret om kumarinhalter”? Var sa jag att jag inte vet något konkret om kumarinhalter?!? Själv tyckte jag att jag ganska konkret sa att äkta kanel (=”ceylonkanel”) har mycket lägre kumarinhalt än kassia (”vietnamesisk kanel”, etc). Är inte det konkret, kanske? Visst, jag vet inte *exakt hur mycket* lägre — men det betyder inte alls samma sak som att inte veta något *konkret*.

    Och javisst, klart att ”naturligt” inte behöver betyda ”nyttigt” — kobrans gift är ju bland det naturligaste som finns! 🙂 — men den här distinktionen mellan kanel och kassia handlar inte om ”naturligt” kontra ”onaturligt”, utan om motsatsparen ”billigt” kontra ”dyrt”, resp. ”bra” och ”dåligt”. Kassian smakar fränare och är onyttigare än äkta kanel, men har tagit över nästan helt i butikerna sedan, tja, jag vet inte säkert (exakt), men nittiotalet eller nollnolltalet någon gång, alltså (konkret) rätt nyligen. Fanns inte alls när jag var liten, dvs på sjuttiotalet. Varför händer sån’t, om inte för att det är billigare för importörerna? Kanel är en buske, kassian tydligen mera av ett träd; det ger möjligen mer bark per odlad areal, och är väl fr.a. enklare (=billigare) att skörda, ev. lättare att mekanisera. (Kan ge mig sjutton på att det inte är billigare *för konsumenten* i butiken, dock… :-/ )

    Du kanske inte läste riktigt hela den där engelska Wikipedia-sidan du länkade till. Ta en titt till på avsnittet där de jämför kanel och kassia, och så på sidan om kassia, fr. a. avsnittet ”Health benefits and risks”. Här är det särskilt källan till fotnot 12 som är intressant, ett tyskt dokument från 2006: ”High daily intakes of cinnamon: Health risk cannot be ruled out”: http://www.bfr.bund.de/cm/245/high_daily_intakes_of_cinnamon_health_risk_cannot_be_ruled_out.pdf . Där står bl.a: ”When it comes to cinnamon a distinction must be made between Ceylon and cassia cinnamon. Unlike cassia cinnamon Ceylon cinnamon hardly contain any coumarin which – when ingested in large amounts – can cause damage to the liver. The high coumarin levels measured by the control authorities in cinnamon capsules indicate that the manufacturers use cassia cinnamon.” Eller i original: ”Bei Zimt muss zwischen Ceylon- und Cassia-Zimt unterschieden werden. Ersterer enthält im Vergleich zum Cassia-Zimt kaum Cumarin, welches bei hohen Aufnahmemengen Leberschäden verursachen kann. Die von Überwachungsbehörden in Zimtkapseln gemessenen hohen Cumarin-Gehalte deuten darauf hin, dass die Hersteller Cassia-Zimt verwenden.”

    Konkret genug, nicht wahr? 🙂

    P.S: Nu säger er sida: ”Hmmm, your comment seems a bit spammy. We’re not real big on spam around here. Please go back and try again”, vilket jag misstänker beror på att den tycker jag har för många länkar. Så jag tog bort tre länkar till källor (två WP-artiklar, en tyskspråkig PDF). Kan mejla dem om så önskas.

  10. Oj här övertolkas det visst!

    Vad skrev jagf som var så känsligt? Jag tyckte ju ditt inlägg var bra men upfattade det som att du inte var helt säker på skillnaderna eller dess omfattning.

    Förstår verkligen inte din reaktion.

  11. Jag brukar göra en äppelkaka (gammalt eget recept)
    den är på vitt bröd, varvat med äppelbitar, äppelmos
    socker kanel.
    När man klickar på äppelmoset så ska man strö på rikligt med
    kanel tillsammans med äppelmoset, det blir som konfekt,
    supergott… brukar kalla min kaka för Kiss me cake

  12. Lars:
    Jag brukar göra en äppelkaka (gammalt eget recept) den är på vitt bröd, varvat med äppelbitar, äppelmos socker kanel. När man klickar på äppelmoset så ska man strö på rikligt med kanel tillsammans med äppelmoset, det blir som konfekt, supergott… brukar kalla min kaka för Kiss me cake

    Låter gott! Även om jag fortfarande föredrar smält smör med havregryn som topping på äpplena. Det bästa är ju att allt onyttigt från socker och vitt bröd i ditt recept ”nollas” genom kanel. 😀

  13. Det mest intressanta i hela den här bloggningen, sorry Nicklas, var Conrads kommentar om kanel och kassia, samt kumarinhalten. Hur vet man vad man får i påsen när man köper kanel?

    Och effekten av kanel/placebo när det gäller glukostoleransen var ju verkligen stor (ja, nu är jag ironisk) om man ser på staplar. Rent trams, som jag brukar säga.

    Kanel ska innehålla nånstans kring 370 kcal/100 gram. Protein 4g, kolhydrater 80g och fett 3g. Högt kolhydratinnehåll, det förklarar kanske varför vissa söker tröst kanel 😉 Och tänka sig att kamfer utvinns ur en viss sort av japansk kanelväxt – kamfer användes som nervlugnande medel (som barn minns jag att min fick det ibland på sockerbit). Högt kolhydratinnehåll och nervlugnande.

  14. Blev sugen på att prova din äppelkaka Lars!
    Men som Nicklas skrev så är smält smör med havregryn den bästa toppingen på äppelkaka! (ska självklart vara kanel på äpplena också :))

  15. Hej!

    Kul med kanel! ska dock ta det lite lugnare med begären efter levernyheterna.

    Det jag blev nyfiken på är dock över hur du här hyllar effekterna man får av kanel vilka, av vad jag förstått, är identiska med att ”äta GI” och mindre portioner mat. Där det senare inte alls har haft samma positiva uppmärksamhet på bloggen. Vad är egentligen åsikten?

  16. Hallå AntonO!
    När det gäller att äta mat med lågt GI kan jag lova dig att du inte kommer hitta något negativt från oss. Att följa någon form av GI-diet där man prioriterar GI framför matens kvalité kan vi säkert ha skrivit lite skit om, med rätta.

    När det gäller mindre måltider så glömmer du att man måste få i sig maten på något sätt. Är måltiderna mindre blir de istället fler. Fler måltider mindre måltider kan ge ett högre totalt blodsocker än färre måltider även om den totala mängden mat är precis den samma, http://www.e-spenjournal.org/article/S1751-4991%2810%2900054-5/abstract

    Så nej, effekterna från kanel är verkligen inte identiska med de från lågt GI eller färre måltider.

  17. Hej Guddi! Härligt med snabba och precisa svar, som alltid.

    Min missuppfattning var att kanelen endast gjorde att maten absorberades långsammare i blodet, och att det därför gav ”stabilare blodsockersvar”, i likhet med varje enskild måltids blodsockersvar ifall man äter färre måltider.

    Men är det alltså så att kanelen har en unik positiv effekt av att totalt sänka genomsnittligt blodsocker?

  18. AntonO: Hej Guddi! Härligt med snabba och precisa svar, som alltid.

    Min missuppfattning var att kanelen endast gjorde att maten absorberades långsammare i blodet, och att det därför gav ”stabilare blodsockersvar”, i likhet med varje enskild måltids blodsockersvar ifall man äter färre måltider.

    Men är det alltså så att kanelen har en unik positiv effekt av att totalt sänka genomsnittligt blodsocker?

    Som Guddi nämner så har ingen av oss något emot GI-kost alls, för egen del är jag direkt positiv till lågkolhydratkost i de flesta sammanhang til och med. Och typisk GI-kost är ju kolhydratrik.

    Angående din fråga så är det alltså inget som har med magabsorbtion att göra, typ som surhet i vinäger exempelvis. Kanelen innehåller ämnen som förbättrar glukostolerans och insulinkänslighet. Dock minimalt och hela poängen med min text är ju att det främst är gott men även har en del trevliga effekter på kroppen. Allt som gör maten extra god utan att vara onyttigt är ju bra. 🙂

  19. Undrar hur det är med kanel-te? Det är ju stora mängder men man äter ju inte tepåsen? Kan man dricka 1-2 koppar om dagen tro?

  20. Det verkar som om det viktigaste – förutom giftigheten – mellan de båda kanelsorterna är smaken. Ingen verkar ha reflekterat över vilken stor skillnad det är i smak, eller så är det ingen som bryr sig. Vad spelar smak för roll, eller lite gift. Ceylonkanel kan ätas som den är eftersom den inte alls smakar bittert på det sätt som cassian gör. Prova och avgör själva. För mig finns ingen annan kanel än Ceylon, lika lite som jag har surrogat för kaffet.

  21. Snubblade in här på jakt efter äka kanel eller ceylonkanel som den även heter.
    Den verkar vara omöjlig att få tag på.
    Jag ser inte att nån påpekat felet i texten- det är INTE ceylonkanel som är vanligast. Det är cassei!
    Om nån vet var kag kan få tag på den riktiga, berätta gärna
    -anders!

  22. Hej har gjort din blandning men hur mycket ska man ta varje gång 1tsk eller 1msk m v h Gunnar N

    Tant Grön:
    Har läst nånstans att en rimlig ”dos” kanel är en tsk per dag! Brukar själv göra en blandning av Gurkmeja, kanel, ingefära och kakao som jag äter i t ex fil. På 1 msk gurkmeja tar jag ca 1 tsk kanel, 1 tsk ingefära och 2 tsk kakao (jag gör alltid större blandning än så naturligtvis). När man vant sig vid gurkmejans lite beska smak är det riktigt gott och man kan naturligtvis ha i lite socker (hade själv rårörssocker i från början, men inte nu längre). Har använt mig av denna blandning i några år nu och eftersom jag äter enl LCHF funkar den bra ”istället för” müssli på filen t ex. Har även tänkt prova att blanda i lite annat t ex nyponpulver, blåbärspulver eller annat bärpulver, men det har inte blivit av än. Tror att det kan vara gott med nån sån smak i också…

  23. Det finns fler saker med ”äkta” kanel resp Kassia:

    Äkta brunfärgar maten, alltså blir filen/gröten brun, påminner om… ja, ni fattar…
    Äkta kanel tål inte värme, varför kanelbullar får en bränd yta istf kanel-yta.

    Detta har medverkat till att Ceylon-kanelen ersatts med Kassia-bark.
    Så det är inte bara att Kassian är billigare.

    Köp gärna äkta, men som vanlig konsument är påverkan minimal.
    Själv upplever jag ingen större skillnad i smaken – alltså att Ceylon skulle vara så mycket bättre och ”finare” än Kassian.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *