Det pågår för närvarande en liten trend när det gäller att sätta skatt på läsk runt om i världen. Flera länder har precis infört eller planerar att införa en skatt på läsk. Frankrike, England, Irland, Mexiko, Ungern och ett antal städer eller regioner i USA är exempel på platser där man har infört en skatt och på andra platser finns det för närvarande förslag på att införa det samma.

Mexiko var ett av de första länderna med att införa en skatt där man även gav sig på att verkligen försöka studera effekterna av skatten. Från början av 2014 satte man i Mexiko en skatt på läsk och i år har de första studierna på effekterna publicerats och de visar på positiva resultat (1, 2).

Något som det skrivs om mycket mer sällan är att man i Mexiko även samtidigt införde en skatt på skitmat överlag. Det var med andra ord inte bara en skatt på läsk som man införde 2014 utan man beskattade även mat av sämre kvalité överlag.

Att dra en gräns för vad som är nyttigt och onyttigt och vad som ska beskattas och inte beskattas är inte lätt, i praktiken är det omöjligt. Men ska man ha en skatt på skitmat så får man leva med det och det verkar man även ha accepterat i Mexiko och de satte några enkla gränser för vad som skulle beskattas.

Alla livsmedelkategorier som ansågs som icke-essentiella och som innehöll mer än 275 kcal/100 gram fick en extra skatt på 8 procent satt på sig. Bland kategorin icke-essentiella livsmedelskategori hamnade saker så som chips och snacks, godis och sötsaker, bakelser, choklad, pudding, jordnöts och hasselnötsbaserade smör (typ nutella), glass och frukostflingor med en större mängd tillsatt socker.

För ett tag sen publicerades den första studien där man undersökt hur den här skatten på skitmat har påverkat försäljningen av dessa varor i Mexiko (3).

Man gick hem och tittade i folks kylskåp och skafferi

Om du läser här regelbundet så vet du hur otroligt svårt det är att få reda på hur människor faktiskt äter. Vi är helt enkelt inte konstruerade för att komma ihåg den typen av information och när man därför frågar någon vad hen brukar äta så får man en väldigt grov och ofta missvisande bild.
För att försöka minska risken för den här typen av problem har man i den här studien använt sig av en liten annorlunda metod. Istället för att folk endast fått berätta vad och hur mycket de brukar handla så har man istället besökt drygt 6000 familjer i deras hem med regelbundna intervaller.

Vid varje besök har man sen frågat familjen om deras inköp av mat de senaste två veckorna, man har samlat in matkvitton, kontrollerat kylskåp, skafferi och soptunnor för att se om det som familjen berättat överensstämmer med vad man faktiskt hittar i hemmet och slutligen har man även scannat in alla livsmedel som haft en streckkod i hushållet.

För att försöka få en rättvis bild av hela Mexikos befolkning så inkluderade man familjer från väldigt skilda förhållanden. Dock är det endast familjer från städer mer fler än 50 000 invånare som har inkluderats.

Tyvärr började den här insamlingen av information kring hur familjer i Mexiko äter inte med målet att studera just effekten av skatt så deras sätt att samla in information överlappade inte helt med den information som man verkligen hade velat få reda på för att studera skatten. Till exempel så var inte choklad inkluderat som någon egen kategori i den insamlade datan så där kunde man inte titta på om det skett någon förändring i konsumtion.

Studiens resultat – En liten minskning i inköp av skitmat

Resultatet i studien visade på att av de beskattade varorna som man hade med i datan så hade inköpen minskat med ungefär 5 procent mer än vad trenden innan skatten infördes visade mot. För andra livsmedel som man inte hade satt någon skatt på såg man ingen förändring alls.

Förändringen i inköp av skitmat efter att den beskattats extra mycket
Förändringen i inköp av skitmat efter att den beskattats extra mycket. Du kan trycka på bilden för en större version


Precis som när det gäller resultaten för läsk så minskade konsumtionen av de beskattade livsmedlen mest hos de med sämre ekonomiska förutsättningar. Deras minskning var på 10 procent.

I gruppen med en medelinkomst enligt standarden i Mexiko så minskade konsumtionen med 5 procent och hos de mer välställda såg man ingen förändring.

Ännu ett positivt resultat men många frågor finns kvar

Det här är ytterligare en studie som visar på att en extra skatt på olika livsmedel faktiskt påverkar folks matval. Det finns dock en hel del frågetecken kring de här resultaten. Det mest uppenbara problemet är insamlingen av data. Den är ju bättre än vanligt men samtidigt finns det ändå problem även med den här metoden.

Jag tror inte att resultatet är helt fel men själva siffran på 5 procent finns det en hel del osäkerhet kring. Det kan mycket väl vara så att effekten är mindre eller större.

Det finns dock även uppskattad data på hur mycket mat som går ut till butikerna i landet från motsvarigheten till svenska jordbruksverkets statistik i Mexiko och även den visar på en minskad försäljning på 4,2 procent. På samma vis så visar även EUROMONITORS statistik en minskad försäljning på 6,3 procent så siffran 5 procent verkar vara fullt rimlig.

Annan statistik stödjer siffran på 5 procent
Annan statistik stödjer också att konsumtionen av den beskattade maten minskat med omkring 5 procent

En fråga som är mer intressant att fundera kring är hur stor del av den här effekten som beror på att priset faktiskt ökade och hur mycket som beror på att folk helt enkelt fått upp ögonen för att maten de tidigare köpt och som blev lite dyrare faktiskt var dålig för dem?

Personligen tycker jag att det faktum att man såg en större minskning hos familjerna med sämst ekonomi och ingen förändring alls hos de med bäst talar för att effekten mer har berott på pris än på utbildning.

Det går så klart att argumentera för att de med lägre utbildning kan ha haft sämre kunskap än de med bättre utbildning före och att all information när skatten infördes har jämnat ut den skillnaden fast i det här fallet var det faktiskt så att de med sämre ekonomi åt mindre av den senare skattade skitmaten redan innan enligt mätningarna.

I de mest fattiga länderna är det vanligt att det är de rikare som äter sämre och har större problem med övervikt och sen vänder det sambandet när man tittar på rikare länder. I Mexiko är också sambandet positivt mellan inkomst och övervikt även om trenden inte är linjär när det gäller kvinnor (2). Så att de med sämre inkomst också åt mindre skitmat från början är inte så överraskande som det kanske spontant kan verka.

Sambandet mellan inkomst och övervikt i Mexiko.
Sambandet mellan inkomst och övervikt i Mexiko. De med bättre socioekonomisk status väger oftare mer

Det här faktumet att förhållandet mellan inkomst och övervikt i Mexiko i princip är det omvända mot förhållandet här i Sverige och andra rikare länder gör också att informationen från studien i Mexiko blir svår att överföra på Svenska förhållanden.

Om de med bättre inkomst i Mexiko inte minskade sin konsumtion någonting alls av skatten på 8 procent hus skulle då en liknande skatt inverka i ett rikare land? Min gissning är att det kommer att ha en betydligt mindre effekt, om ens någon. För personer med mer pengar än de fattigare i Mexiko spelar det helt enkelt ingen större roll om godiset kostar 10 kr/hg eller 11 kr/hg.

När man diskuterar skatt på läsk så brukar i princip alla forskare, vetenskapliga råd eller liknande som tittat på frågan säga att det krävs en skatt på minst 20 procent om man ens vill hoppas på en effekt. I Mexiko införde man dock endast en skatt på 10 procent på läsken och där verkar ändå intaget ha minskat. Kanske beror det också på skillnaderna i inkomst mellan de länder där man främst försöks studera effekten av en skatt (mestadels rikare länder i västvärlden) och förutsättningarna i Mexiko?

Hur stor förändring i pris hade krävts här i Sverige?

Den extra skatten på 8 procent som man införde i Mexiko tror jag inte hade fungerat här. Givetvis hade staten fått in en massa extra pengar, och det kan man ju argumentera för innebär att skatten fungerar, men om målet med skatten primärt faktiskt ska vara att minska på intaget av den typen av mat så behöver man troligen en lite större ökning.

Å andra sidan införde man en skatt på mättat fett i Danmark för några år sedan där ökningen i pris hamnade någonstans mellan 8-22 procent och där fann man faktiskt också att danskarna minskade på sitt intag av mättat fett (3). Minskningen låg på omkring 10-15 procent men det är ganska meningslöst i det stora hela om man betänker att det är en relativ minskning från fettintaget sen tidigare så intaget gick kanske från 14 E% till 12 E% eller liknande.

Att skatta en makronutrient som man gjorde i Danmark tycker jag för övrigt är en riktigt dålig idé. Vill man diskutera skatt så ska man diskutera att skatta den uppenbart dåliga maten. Att till exempel fet yoghurt skulle bli dyrare än fettsnålare yoghurt är bara dumt och det går också emot epidemiologin som finns som faktiskt pekar mot att de som äter fetare mejeriprodukter istället för de mer fettsnåla faktiskt är i bättre hälsa.
Skattar man en makronutrient så måste man även fundera på vad folk kommer att välja att äta istället. Om en fetare typ av snack blir dyrare så kanske folk istället bara väljer att köpa något som innehåller mer socker? Trots att det väldigt ofta påstås att Danskarna ersatte det minskade intaget av mättat fett med andra ännu sämre livsmedel så är det faktiskt ingenting som man verkligen vet. Det blev tyvärr aldrig studerat. Oavsett så är det ytterligare ett stort problem med att sätta skatt på en makronutrient.

Summering – kostnaden spelar roll på folks matval

För att summera den här texten så tycker jag att det här visar att förändringar i vad en vara kostar kan inverka på hur mycket folk köper av den varan. En ganska självklar slutsats så klart om man drar det till en extrem. Vem skulle köpa lika mycket lösgodis över ett helt år om det kostade 200 kr/hg som om det kostade 5 kr/hg?’

Frågan är då istället hur stor förändring som krävs? Och är människor vill ha eller kan acceptera den förändringen?

6 svar på “En ökad skatt på skitmat verkar ha effekt i Mexiko”
  1. Åh – det är en intressant nyansering det där om att det som fungerar i ett land där folk tjänar väldigt lite pengar kanske ser annorlunda ut i ett land med hög lägstanivå på inkomsten, som Sverige. Jag, som pendlat mellan alla sorts inkomster kan se att jag påverkats mest av kostnaden på, är nötkött, idag (”mellanfattig”) äter jag bara undantagsvis nöt förutom i blandfärs som håller rimligt pris jämfört med fläskfärs.
    På den tiden jag var ”fast” på Cola Light innebar kostnaden att jag köpte 1,5 liters istället för små, så det var ju lite kontraproduktivt… innan jag slutade dricka alkohol såg jag också att Bag-in-box innebar att jag drack oftare och ibland även mer per tillfälle än när jag hade det mer ”fasta” måttet flaska på bordet.
    Nu tvekar jag att skriva det eftersom jag inte alls studerat researchen lika noga som du har – fast nu gjorde jag en snabbgoogling och tycker väl att ”Delboeuf Illusion” (Att en cirkel upplevs större eller mindre beroende på om den storleken på cirklar den omges av, desto mer vit yta mellan den omgivande cirkeln och den man ska uppskatta, desto mindre uppfattas den inre cirkeln som) verkar tillräckligt vidimerad för att stå på… och slutsatsen är ju också att tallrikens storlek påverkar hur stor portion vi tar… en egen erfarenhet som inte är vetenskaplig men visat sig stämma till hundra procent över tid är att om man dukar med mindre vinglas, går det åt mindre vin.
    Alltså har jag med tumstocken i hand genomsökt alla porslinsaffärer för att hitta en mattallrik med minsta möjliga diameter, (utan att uppfattas som assiett) Det blev Kulinara, diameter 23 cm, de flesta är annars 24-26 cm. Dock är jag osäker på vad kantbredden betyder… men i alla fall – om inte pris fungerade skulle handeln inte köra med extrapriser, men det är förstås bara en av variablerna.
    Tack för gedigen artikel!

  2. Tack, du hade förstås redan skrivit massor om det där, och jag ska genast hämta hem en massa bra referenser från ditt inlägg som jag kan använda när folk påstår att jag hämtar mina åsikter ur luften 😉
    I kommentarerna till artikellänken ovan skriver du också (vet inte om mitt sätt att kpiera och klistra in fungerar…):

    Jag tror iofs också att det är fullt möjligt att äta sig fet även på uteslutande bra mat men då måste man på något sätt anstränga sig för att uppnå det och äta ofta trots att man egentligen inte är hungrig och fortsätta med det över veckor/månader. Det är nog svårt för de flesta att uppnå i praktiken.

    Och här vill jag bara fylla i att jag lyckats alldeles galant. På vilken slags mat jag blev fet minns jag inte längre, troligen en massa smörgåsar i tonåren, men jag håller mig numera fet på ”riktig mat”, skräpmat är undantag. Det är förstås självklart men påpekas sällan att ett överskott av kalorier i förhållande till förbränning ger övervikt oavsett vilken kvalitet det är på kalorierna. Jag äter ”nyttigt”, men alldeles för mycket!

  3. Jag undrar om du läst något om viktlagarna man införde för ett antal år sedan i Japan. Det skulle vara intressant om du skrev ett inlägg om lagarna och effekterna av dem.

  4. Hallå Anton. Jag har läst om det men jag har inte sett någon seriös och mer vetenskaplig uppföljning på det. Jag har iofs inte heller letat

  5. […] Det är givetvis möjligt ändå att mexikanerna har lyckats hitta andra vägar för att få i sig socker. Fast samtidigt så har ju Mexiko även infört en skatt på skitmat och den studie som än så länge är publicerad kring den skatten har visat på att den också har lett till en minskning i intaget av den typen av livsmedel, En ökad skatt på skitmat verkar ha effekt i Mexiko. […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *