Hypotermi

I förra delen tog jag upp sambandet mellan kall luft och ansträngningsutlöst astma samt tog död på myten om att träning i kyla ger en betydande ökning avseende hälsorisker. Detta inlägg kommer behandla vad som händer när man blir kall, nedkylning (hypotermi) och riskfaktorer. Jag kommer även ta upp hur man gör för att hjälpa någon som drabbats av hypotermi och preventiva åtgärder.

Vad händer när man blir kall?

När kroppen blir kall kommer vasokonstriktion ske. Vasokonstriktion betyder att arteriolerna kontraherar, enkelt uttryckt att blodkärl drar ihop sig och släpper igenom inget eller lite blod. Motsatsen kallas vasodilation. Vasokonstriktion innebär att blodflödet ut i ben/armar kommer minska till förmån för att hålla kroppstemperaturen uppe centralt. Detta gör att man tappar värme snabbare på ytan som är utsatt för kyla än den går att ersätta, så hud och underliggande vävnadstemperatur sjunker. I de flesta studier man utfört har man använt sig av vatten för att se hur kroppen reagerar på kyla. Då har man sett att när hudtemperaturen går under 34-35 grader kommer vasokonstriktionen initieras och när temperaturen är under 31 grader kommer vasokonstriktionen uppnå sitt max. (4)
Vasokonstriktion fungerar rent fysiologiskt så att blodflödet minskar distalt och ökar centralt. Detta är en skyddsmekanism som är till för att skydda inre organ, detta på bekostnad av hud och muskeltemperatur där det lätt kan uppstå köldskador.

Vad är hypotermi?

Kliniskt definierar man hypotermi som en innertemperatur mindre än 35 grader, vilket representerar ungefär två graders minskning från normal kroppstemperatur. (5. gratis fullängdare)
Nedsatt innertemperatur kan ha påverkan på prestationen. Symptomen på hypotermi varierar från person till person även med samma innertemperatur. Tidiga symptom inkluderar köldkänsla, skakningar och att man socialt drar sig tillbaka. Tränare och atleter ska därmed vara medvetena om dessa symptom i förebyggande syfte. Mer uttalad hypotermi visar sig som trötthet, sluddrigt tal, förändrat beteende. (6)

Vid svår hypotermi får man förändringar I hjärtrytmen och behöver omedelbar behandling för att få igång kroppstemperaturen. Det kan gå att återuppliva någon med så pass låg kroppstemperatur som 13.7 grader (7) Vid dessa temperaturer är livssignaler i stort sett omöjliga att urskilja och därför ska ingen dödförklaras innan de återfått kroppstemperatur. Härifrån härstammar uttrycket ”En person är inte död innan denna är varm och död”. Vatten leder värme uppåt 70 ggr bättre än luft, och därmed kan simmare och de som tränar i regn förlora betydande kroppstemperatur trots att vädret är förhållandevis milt och vattentemperaturerna inte är särskilt låga. Vid en vattentemperatur på 10 grader är det få som klarar sig mer än 60 minuter. En vattentemperatur nära fryspunkt kan leda till död på så kort tid som 15 minuter.

Det finns viss evidens för att de med en kroppsfettsnivå på över 25% har en högre tolerans för kyla innan vasokonstriktion uppstår och därmed har de en förmåga att hålla värmen längre. Fettet fungerar isolerande. (8)

Äldre och barn har högre risk att drabbas

De som är äldre än 60 år verkar ha sämre toleransnivå mot kyla än yngre. Detta beror på minskad vasokonstriktion och förmågan till att bibehålla värme jämfört med yngre. Barn har i jämförelse med vuxna mindre subkutant fett och även mer hud i förhållande till vikt vilket gör att deras kroppstemperatur sjunker betydligt snabbare än en vuxens när de utsätts för kyla. Man ska aldrig lägga ett barn med hög feber i kallt vatten för att få ner febern då de har svårt att få upp sin egna kroppstemperatur på samma sätt som vuxna. Det finns fall där detta gett dödlig utgång. Det man däremot kan göra om ens barn har väldigt hög feber och man är orolig (förutom att kontakta barnakuten) är att spruta barnet med finkorning vätska och då gärna alkohol då det dunstar snabbt från kroppen och gör att värmeledningen går snabbare.

Att vara vältränad ger inga större fördelar

Det verkar inte vara så att en person som är vältränad har bättre förmåga att klara av kyla än någon som är otränad. Det finns en del studier där man jämfört otränade och tränade och kommit fram till att de som varit tränade haft bättre förusättningar för att tåla kyla. Men då har man inte tagit hänsyn till kroppstorlek och det förefaller inte vara någon skillnad på en tränad och en otränad vid samma vikt. (9)

Vad ska man göra om någon drabbas av akut hypotermi?

Det är viktigt att se till att bli torr fort och att man höjer temperaturen gradvis. Försök inte få igång kroppstemperaturen genom att rubba igång kroppen utan amvänd filter eller om möjligt, krama om någon person som är varm. Det är mycket viktigt att man försöker få igång värmen kring torson först då kallt blod från extremiteter kan skada hjärtat. En lätt hypotermisk person värms med fördel upp av kroppskontakt, varma drycker och filtar.
Ring 112 om personen visar tecken på svår hypotermi dvs; sluddrigt tal, svår att få kontakt med, fumliga händer osv.

Några tips: När hypotermin blir värre kommer huttringarna att avta för att kroppen ska bibehålla energi. Alltså kan någon som har hypotermi och slutat huttra bli värre snarare än bättre. Någon som har hypotermi kan också ha köldskador. Alkohol kan göra att det känns som att man blir varmare, men det är bara ytlig värme. Så fort blodet är runt huden kommer det lätt bli kylt och alkohol snabbar upp nedkylningen.

Hur minimerar man riskerna för att drabbas av hypotermi?

Innan man ger sig ut ser man till att ha koll på temperatur, vind, solexponering, regn och höjd. Andra ganska självklara saker som man ska låta bli:

  • nikotin (ger vasokonstriktion distalt)
  • Alkohol (ger dilatation och i förlängningen värmeförlust)

Många har hört att man kan tappa drygt 50% av värmen genom att inte bära mössa vid stillasittande, och det påståendet stämmer faktiskt.

Det är viktigt att ha koll på vad för typ av kläder som behövs för aktiviteten för att minimera svettning, övehettning och för att hålla sig torr i fuktiga miljöer. Påståendet att man förbrukar mer energi i kallt väder är situationsberoende men en faktor är helt klart valet av kläder. ”Det finns inget dåligt väder bara dåliga kläder” är ett klassikt citat som går att applicera här. Jag och Nicklas kommer skriva mer om kläder och val av utrustning i ett senare inlägg som vi författar gemensamt.

Hur är det med kosten?

Förutsatt att innertemperaturen är normal kommer köldexpondering inte öka syreförbrukningen eller energiomsättningen. I de flesta fall behöver man inte ändra sin diet när man tränar i kallt väder om man inte är bergsklättrare eller liknande och utsätts för kallt väder under flera dagar eller veckor. För de flesta som inte har en minskning i innertemperatur eller muskeltemperatur är trötthet mer korrelerad med kolhydratintaget än kylan i sig.

Ett litet sidospår…

Något som jag tycker är lite intressant är att träning vid en intensitet över 60% av V02 max gör att man bibehåller innertemperaturen även när temperaturen är under 5 grader, kläderna är dyngsura o vinden blåser i 5 m per sekund. Medan vid lätt aktivitet (30% av vo2 max) kommer man under samma förutsättningar tappa innertemperatur. Det finns dessutom studier som visar att tränar man med dygnsura kläder vid en given intensitet kommer syreintaget vara 50% högre än om man utfört samma intensitet torr. (10. gratis fullängdare)

 

I nästa del kommer jag ta upp köldskador och hur man minimerar riskerna för att drabbas. Kommer även skriva en del om svettning och vindens påverkan på kroppsvärmen. Håll utkik efter det inlägget som kommer komma upp någon gång under veckan, tror ni kommer lära er en hel del spännande fakta.

1 svar på ”Hypotermi

  1. Hej Joel!

    60 min i 10-gradigt vatten, hmm

    Nu måste nog denna artikel revideras, med anledning av Wim Hof-eran. Eller om du kan lägga till info här ?

    Bra info annars och stämmer säkert det mesta.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *