Mer eller mindre varje dag kan du se någon rubrik i någon tidning om att det eller det kan ge cancer. Jag sökte på google på orden ”kan ge cancer” den senaste veckan och fick reda på fyra olika saker som tydligen ska ge cancer, bland annat En läsk om dagen kan orsaka cancer. Ett väldigt vanligt påstående i samband med dessa rubriker är att folk säger något i still med ”allting kan ju ge cancer”.

För några dagar sen publicerades så en studie med titeln ”Is everything we eat associated with cancer? A systematic cookbook review”. Det som forskarna till den här studien har gjort är helt enkelt att de har undersökt om det finns någon sanning i påståendet att ”allting kan ge cancer”. De begränsade sig dock endast till matingredienser. Här är abstraktet till studien:

Background: Nutritional epidemiology is a highly prolific field. Debates on associations of nutrients with disease risk are common in the literature and attract attention in public media. Objective: We aimed to examine the conclusions, statistical significance, and reproducibility in the literature on associations between specific foods and cancer risk.

Design: We selected 50 common ingredients from random recipes in a cookbook. PubMed queries identified recent studies that evaluated the relation of each ingredient to cancer risk. Information regarding author conclusions and relevant effect estimates were extracted. When >10 articles were found, we focused on the 10 most recent articles.

Results: Forty ingredients (80%) had articles reporting on their cancer risk. Of 264 single-study assessments, 191 (72%) concluded that the tested food was associated with an increased (n = 103) or a decreased (n = 88) risk; 75% of the risk estimates had weak (0.05 > P ≥ 0.001) or no statistical (P > 0.05) significance. Statistically significant results were more likely than nonsignificant findings to be published in the study abstract than in only the full text (P < 0.0001). Meta-analyses (n = 36) presented more conservative results; only 13 (26%) reported an increased (n = 4) or a decreased (n = 9) risk (6 had more than weak statistical support). The median RRs (IQRs) for studies that concluded an increased or a decreased risk were 2.20 (1.60, 3.44) and 0.52 (0.39, 0.66), respectively. The RRs from the meta-analyses were on average null (median: 0.96; IQR: 0.85, 1.10).

Conclusions: Associations with cancer risk or benefits have been claimed for most food ingredients. Many single studies highlight implausibly large effects, even though evidence is weak. Effect sizes shrink in meta-analyses.

Totalt valde man alltså ut de 50 vanligaste ingredienserna ur slumpmässigt valda recept. Efter detta gjorde man en sökning på studier som undersökt om någon av dessa ingredienser korrelerar med en ökad eller minskad cancerrisk.

Om man inte är van vid att läsa vetenskapliga studier och är bekant med statistik och sannolikhetslära kan nog abstraktet här ovanför vara lite svårt att förstå. Men i stort kan jag berätta att den här artikeln i princip ger ganska stor kritik mot epidemilogiområdet och främst hur det hanterar media. De viktigaste fynden var följande:

  • 10 av ingredienserna hade aldrig undersökts
  • Av de inkluderade studierna var det 39 procent som uppgav att de hade hittat en positiv association mellan den studerade ingrediensen och ökad cancerrisk
  • 33 procent uppgav att den studerade ingrediensen gav en minskad cancerrisk
  • 5 procent angav att effekten var på gränsen att vara signifikant medan återstående 23 procent uppgav ingen association mellan ingrediensen och cancer.

Redan här ser man alltså att inte ens hälften av de studier som tittar på cancerrisk och något i vår mat visar på en ökad risk. Det är emellertid mycket mer än så som ska belysas.

Av de funna associationerna var det hela 80 procent som var svaga. Det innebär att även om de var statistiskt signifikanta så var sambandet svagt och effekten därför troligen inte särskilt stor. För flera av ingredienserna som det fanns studier som visat på en ökad risk för cancer fanns det också studier som visat på en minskad risk av samma ingrediens. Detta är vanligt förekommande inom epidemiologi och vanligen innebär det faktiskt inte finns någon verklig effekt eller att denna effekt är liten.

För några av ingredienserna fanns det meta-analyser publicerade och dessa tenderade mycket riktigt också visa på en lägre effekt än de flesta av de individuella studierna på samma ingrediens.

Så här börjar författarna till studien diskussionsdelen i artikeln:

In this survey of published literature regarding the relation between food ingredients and malignancy, we found that 80% of ingredients from randomly selected recipes had been studied in relation to malignancy and the large majority of these studies were interpreted by their authors as offering evidence for increased or decreased risk of cancer. However, the vast majority of these claims were based on weak statistical evidence. Many statistically insignificant “negative” and weak results were relegated to the full text rather than to the study abstract. Individual studies reported larger effect sizes than did the meta-analyses. There was no standardized, consistent selection of exposure contrasts for the reported risks. A minority of associations had more than weak support in meta-analyses, and summary effects in meta-analyses were consistent with a null average and relatively limited variance

Här nämner de också en annan enligt mig intressant sak. Studierna som visade på ett nollresultat eller ett negativt resultat redogjorde oftast för detta resultat i själva fulltexten. De studier som istället fann ett positivt resultat inkluderade istället oftast resultatet i abstraktet.

De har inte undersökt det i den här studien men i fall man skulle gjort det är jag tämligen säker på att du skulle hitta många fler pressreleaser och tidningsartiklar kring studierna med positiva resultat och som skriver ut det i abstraktet med. För gemene man som endast läser tidningar för den här typen av information blir det alltså en väldigt skev bild. Det är alltså inte konstigt att påståendet ”allting ger ju cancer idag” är så vanligt.

Slutligen tänkte jag också lägga in en bild som visar de individuella risk ration för de ingredienser som hade studerats i mer än 10 studier. Först vill jag bara säga att den här bilden inte är till för att du ska se vad som ökar och minskar risken för cancer utan den är till för att du ska se vilken stor spridning det är mellan olika studiers resultat. På många av ingredienserna finns det både positiva och negativa resultat och båda kommer du troligen att få läsa om i tidningar som senaste bevisat för att x ger y.

Olika vanliga ingrediensers association med cancer i olika studier
Olika vanliga ingrediensers association med cancer i olika studier

Den här informationen och epidemiologi är givetvis inte värdelös. Men den ska sättas i ett kontext. Tittar du till exempel på egg här ovanför så verkar olika studier ge ganska skilda resultat. Vissa studier har visat att det ökar risken medan andra visat att det minskar risken. Den här typen av resultat tolkar jag därför som slumpen tills det kommer bättre studier på området.
Tittar vi istället på socker, bacon eller salt så är resultatet mer konsekvent. Detta är samband man i alla fall bör fundera kring.

Personligen tror jag till exempel att socker kan bidra till cancer och där finns både djurstudier samt en del möjliga förklaringsmodeller som kan förklara det. När det gäller salt är jag mer tveksam och jag tror mest det hänger ihop med att salt ofta är en given ingrediens i skitmat överlag. Bacon i sin tur skulle kunna höra ihop med antingen E250 eller att det också är en vanlig ingrediens i skitmat. Detta är givetvis ingenting jag vet utan min poäng är att epidemiologin visar på ett ganska konsekvent samband och då är det värt att börja fundera mer kring frågan varför sambandet finns där?

Summering

Om du läser en rubrik i någon tidning om att det eller det som du äter kan ge cancer så försök att ta reda på lite mer kring själva studien innan du börjar bli rädd och lägger om din kost.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

9 svar på “Ger allting cancer?”
  1. Kill or cure? är en rolig sida. Undertiteln förklarar allt:
    ”Help to make sense of the Daily Mail’s ongoing effort to classify every inanimate object into those that cause cancer and those that prevent it.”

  2. Göds inte cancern genom att äta kolhydrater eller hur är det där?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *