Gener och snabbhet

Att det är afrikaner från Västafrika som totalt dominerar 100 meter sprint har nog inte undgått någon. Till dags datum är det faktiskt endast 4 person som inte har rötterna i Västafrika som har lyckats springa 100 meter under 10 sekunder. Detta ska då jämföras med 78 stycken sprinters med rötter från Västafrika. Det är även intressant att notera att när det gäller dessa 78 så har de flera som växt upp och representerat lite olika länder. Det verkar med andra ord inte som att det är en fråga om endast miljö utan även genetiska förutsättningar.

Ett klassiska startfält i en 100 meters final
Ett klassiska startfält i en 100 meters final

Frågan är dock hur stor del av det hela som är gener och hur stor del som är träning. En annan intressant fråga är hur mycket bättre förutsättningar en person med rötter från Västafrika har att bli snabb jämfört med till exempel någon med rötter från Europa. Till skillnad mot långdistanslöpning där det finns en hel del studier som tittat på skillnaden mellan tex kenyaner och européer så finns det egentligen inga studier alls som försökt identifiera skillnader mellan västafrikaner och övriga världen.

Den enda studie jag lyckats hitta på området är faktiskt en här.

Int J Sports Med. 2005 Nov;26(9):798-802.
Influence of ethnic origin on predictive parameters of performance in sprint running in prepubertal boys.
Babel K, Hertogh C, Hue O.

Afro-American and Caribbean athletes have long dominated sprint running, although the reasons for their disproportionate success remain unclear. The studies of sprinting ability in blacks versus whites have shown contradictory results. This study compared the anthropometric measurements and the physical test results (vertical jump and sprint) of Caucasian and Afro-Caribbean prepubertal boys. Seventeen healthy untrained prepubertal boys, 8 Caucasians and 9 Afro-Caribbeans (11.49 +/- 0.74 years) performed vertical jump tests (a countermovement jump according to the Sargent method, using Abalakov material) and short sprints (30 m). Age, height, weight, and fat mass percentage were also recorded. The sprints were filmed to determine the number of strides over the 30 m. No significant difference was noted for sprint performance between the Caucasians and Afro-Caribbeans (respectively, 5.59 seconds +/- 0.44 vs. 5.51 s +/- 0.50). The predictors of sprint performance differed between the two groups: the vertical jump test was the main predictor for the Caucasian group, whereas the stride number/height ratio was the main predictor for the Afro-Caribbean group. This last group had better ratio (0.14 +/- 0.15 vs. 0.16 +/- 0.02, p < 0.05) and better jump test results (36.77 cm +/- 2.90 vs. 31.12 cm +/- 4.76, p < 005). The prepubertal Afro-Caribbeans seemed to be endowed to run faster but they did not.  We hypothesize that they were unable to use their greater leg strength to develop an optimal stride. Further study is needed to investigate what occurs at other maturational stages.

Vad som är intressant med den här studien är att man tog unga pojkar som inte tränade för att bli snabbare. På detta sätt utesluter man till stor del inverkan från träning. Studien verkar vara utförd i Frankrike och båda grupperna av barn kommer därifrån så deras uppväxt har troligen varit ganska lik sett till fysisk aktivitet.

Det man såg i den här studien var att barnen från Västafrika hoppade högre än barnen med europeiska rötter. Trots detta såg man ingen skillnad i sprinthastighet mellan grupperna. Detta är lite förvånande då vertikalhopp är ett mått på benstyrka och benstyrka är i sig väldigt avgörande när det gäller att springa fort. Författarna till studien spekulerar kring varför resultatet blev som det blev och de möjliga förklaringar som de tar upp är:

  1. De inkluderade för få barn. Som du kan se är det endast 17 barn med i studien vilket är lite. Om skillnaden inte är stor mellan grupperna man jämför är då sannolikheten väldigt liten att man ska se någon skillnad. I fall det verkligen finns någon skillnad och den här studien inte lyckades finna den på grund av få deltagare så har det blivit ett så kallat typ II fel. Typ II fel innebär att man misslyckas med att se en skillnad som faktiskt finns.
  2. Skillnaden i vertikalhopp mellan grupperna var inte stor nog för att få någon betydande inverkan på tiden på 30 meter sprint
  3. Barnen var så unga i den här studien att de inte lärt sig koordinera och hantera styrkan vid sprint. Så barnen från Västafrika kunde alltså inte ännu förverkliga deras högre potential.

Forskarna diskuterar en del kring vilken förklaring som är mest trolig i diskussionsdelen och slutsatsen blir att alla tre faktorerna troligen spelar in. Personligen tror jag också att det är så.

Tyvärr finns det som sagt inte mycket mer studier på det här området än den här lilla lilla studien. Det hade ju varit väldigt intressant med fler studier på lite äldre barn och vuxna samt longitudinella studier där man följer barn över några år för att se deras utveckling. Men ska man ta den här studien för något så tycker jag den visar på att även om västafrikaner skulle ha en genetisk fördel så är överlappningen mellan olika populationer stor. Med det menar jag att precis som det mesta annat när det gäller prestation och mänsklig fysiologi så följer vi människor en normalfördelningskurva.

Exempel på en normalfördelning.
Exempel på en normalfördelning. De allra flesta människorna hamnar i mitten men några sticker ut genom att vara väldigt bra eller väldigt dåliga. Om man skulle tagit en sån här kurva för västafrikaner och en för européer så hade troligen västafrikanernas kurva varit lite mer mot snabb och explosiv hållet men överlappningen hade varit väldigt stor. Endast på elitnivå blir det tydligt att där finns en skillnad.

Vissa är väldigt bra, vissa är väldigt dåliga och de allra flesta ligger någonstans i mitten. Och skillnaden mellan människor från Västafrika och Europa eller Asien är då kanske märkbar om man tittar på var medelvärdet ligger men sett till individer är det omöjligt att säga vem som kommer vara snabbast. På yttersta eliten blir det uppenbart om vissa genetiska drag ger en fördel i sporten men precis under eliten blir det en väldigt blandning.

En gissning från min sida. Men den här studien är väl ett litet litet stöd för det. Sen har jag under många års fotbollsspelande sprungit ifrån många svarta spelar och då är jag ändå inte särskilt snabb. Så alla med Afrikanskt ursprung är inte snabba i alla fall 😉

 

10 thoughts on “Gener och snabbhet

  1. Då pekar väl det ännu mer på den tragiska ”slavhandelteorin” att de mest atletiska västafrikanerna blev fängslade och transporterade till Amerika för hårt arbete!? det är ättlingarna till dessa fysiska praktexemplar vi sett på arenorna de sista hundra åren,lite otäckt men troliogtvis sant.

  2. Kenneth:
    Då pekar väl det ännu mer på den tragiska “slavhandelteorin” att de mest atletiska västafrikanerna blev fängslade och transporterade till Amerika för hårt arbete!? det är ättlingarna till dessa fysiska praktexemplar vi sett på arenorna de sista hundra åren,lite otäckt men troliogtvis sant.

    Inte direkt. Det är flera sprinters som representerat Västafrikanska länder som varit under 10 sek. Och dessa har ju inte alls haft samma träningsförutsättningar som de från tex USA och Storbritannien.

    När det gäller selektera för fysiskt hårt arbete så hade dessutom sprinters varit ett ganska dåligt val. Inte direkt någon större uthållighet där inte. Vill man ha folk som kan jobba hårt på gårdar ska man välja folk som ser ut som de som blivit selekterade för just det under hårda förhållanden i några tusen år, dvs europeer och andra folkslag som levt med jordbruk en lång tid.

    Det är alltså inte så troligt att det var någon slags specifikt urval som gällde. Det var lika många som blev bortförda med bra gener som stannade kvar skulle jag gissa på.

  3. Det finns en populärvetenskaplig artikel om detta (inkl om långdistans samt lite kort om höjdhopp och tyngslyftning) i senaste numret av Filter. De östafrikanska långdistanslöparna har bl.a. smalare underben medan tyngdlyftande européer har kraftigare överkropp. http://www.magasinetfilter.se

  4. Usch!

    Efter alla bra artiklar man så trodde jag väll aldrig att man skulle få se en rasistisk artikel på eran annars intressanta sida!! Jämföra raser???! Hoppas verkligen du står upp för en annan människosyn än den du visar upp Jacob annars är jag rädd att ni blir en läsare mindre snart.

  5. Eva-Lena G: Efter alla bra artiklar man så trodde jag väll aldrig att man skulle få se en rasistisk artikel på eran annars intressanta sida!! Jämföra raser???!

    För det första så är det här min sida, det är bara jag som står bakom och bara jag som skriver. För det andra är du antingen fortfarande full efter lördagen och har svår att tolka text idag eller så har du inte läst inlägget.

    Det är inget rasistiskt överhuvudtaget med detta inlägg. Det är en legitim frågeställning. Det är samma typ av frågeställning som tex har visat att asiater ska använda sig av andra gränser för BMI när det gäller övervikt. Människor från olika delar av världen skiljer sig åt, det är inget rasistiskt överhuvudtaget att säga något sånt.

    Och den här studien jämförde inte ens mellan ”hudfärg”. Den jämför personer från västafrika med europeer. Inte svarta mot vita som du läser det till. Eller du kanske tycker att alla studier där man tittar på personer av olika etniska ursprung och inte klumpar ihop alla i samma grupp är rasistiska? För i så fall får du nog sluta läsa om forskning för det är standard att man anger etniskt ursprung, just för att det ofta påverkar resultatet. Du kan ju istället ställa dig utanför närmsta universitet och kalla alla forskare för rasister 🙂

  6. Här har du några ”rasister” som du kan börja mejla och kritisera Eva-Lena. Jag begränsade mig till studier från i år eftersom de som publicerat studier tidigare kanske inte är ”rasister” längre 😉 Sen orkade jag bara söka i ungefär 5 minuter men du kan säkerligen hitta hundratals fler ”rasister” bara från i år om du är flitig.

    1. Importance of mitochondrial haplotypes and maternal lineage in sprint performance among individuals of West African ancestry (De här ”rasisterna” påstår till och med att det finns genetiska skillnader hos sprinters från västafrika)
    2. Impact of ethnicity upon cardiovascular adaptation in competitive athletes: relevance to preparticipation screening (De här ”rasisterna” påstår samma sak, fast denna gång när det gäller kondition istället för sprint)
    3. The genetics of endurance: Frequency of the ACTN3 R577X variant in Ironman World Championship athletes (De här vågar till och med påstå att det är skillnad på de från medelhavet och finländare!!!!)
      Energetics of running in top-level marathon runners from Kenya
    4. Child obesity and fitness levels among Kenyan and Canadian children from urban and rural environments: a KIDS-CAN Research Alliance Study
    5. European athletes dominate performances in Double Iron ultra-triathlons–A retrospective data analysis from 1985 to 2010
    6. Racial variation of aerobic and anaerobic performances in sedentary men
    7. A randomized trial of sugar-sweetened beverages and adolescent body weight
    8. Effect of an iPod video intervention on consent to donate organs: a randomized trial
    9. Racial differences in markers of mineral metabolism in advanced chronic kidney disease
    10. Racial differences in bone mineral density and fractures in men receiving androgen deprivation therapy for prostate cancer
    11. Weight changes and their predictors amongst 11 140 patients with type 2 diabetes in the ADVANCE trial
    12. Race and sex differences in response to endothelin receptor antagonists for pulmonary arterial hypertension
    13. Racial and ethnic differences in incident hospitalized heart failure in postmenopausal women: the Women’s Health Initiative
  7. Hittade just detta gamla inlägg. Två små funderingar:

    1) Angavs någon speciell anledning till att välja just 30 meter som teststräcka? På den gamla onda tiden, dvs sent 70-tal så fick vi springa 60 meter på skolgymnastiken fr.o.m 4 klass. Min spontana tanke är att 30 meter är så pass kort att en löp-ovan 12-åring knappt hinner komma igång ordentligt och att större skillnader ev. skulle kunna ha observerats om man valt en längre teststräcka. Minnet är naturligtvis inte att lita på, men nog tycker jag mig minnas att tidsskillnaderna var rätt stora inom och mellan klasserna på mellanstadiet.
    Om den korta sträckan är ett sätt att försöka eliminera oönskade komponenter som t.ex. muskeltrötthet/laktat etc så förstår jag resonemanget, men det känns ändå suboptimalt.

    2) Egentligen en variation på 1). Angavs det hur många sprints varje barn fick utföra? Jag misstänker, med endast egen erfarenhet som grund, att även för de barn med mest orörlig fritid, så sjunker försökstiden rätt ordentligt redan efter några försök…

  8. Är det en amerikansk studie så är ju ”40 yard dash” ett etablerat mått inom skolidrotten där. 40 yards är ungefär 36,5 meter. Men jag har ingen aning om varför de har valt den sträckan.

  9. Anders: 1) Angavs någon speciell anledning till att välja just 30 meter som teststräcka?

    Det anges inte specifikt. Men för mig känns det spontant som en rimlig sträcka. De flesta som inte är vuxna eller tränade sprinters når sin maxhastighet i slutet på den sträckan. Dessutom får du med mycket mer av ”medfödd” snabbhet om du inte inkluderar eventuellt högre absoluta max som är mer beroende av teknik.

    Vad som inte framgår i abstraktet är att man lät deltagarna starta en meter bakom startlinjen. Så man fick bort eventuella skillnader i starttid där med.

    Anders: Angavs det hur många sprints varje barn fick utföra?

    De sprang endast en gång var och hoppade en gång var.

    När det gäller tidigare löpvana så är testerna utförda på gymnastiklektionen på en skola. Så barnen har i alla fall gått i samma skola och då troligen också levt i liknande miljöer annars. Sen antar jag att de har sprungit någon gång tidigare på idrottslektionen med. När det gäller hopptestet däremot så finns där en träningseffekt.

  10. Hej, jag tror inte att Afrikaner har en bättre muskeluppsättning för att springa snabbt. På tex. Jamaica så är korta distanser i Friidrott den vanligaste sporten, och i många Afrikanska länder så är löpning både korta och långa distanser en traditionell sport som alltså många utövar. I Sverige så har vi många sporter som det är många fler som utövar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *