I vår svenska kost är bröd och annan spannmålsbaserad mat väldigt vanligt förekommande och enda sedan långt tillbaka i historien har vår kost till stor del bestått av t.ex. bröd och gröt som komplement till våran feta mjölk, fläsk, sill , ägg, rotfrukter, ärter och bönor o.s.v.

Det första spannmålet vi i Sverige började odla var korn. Idag finns fyra stora spannmålsformer som odlas här i Sverige och dessa fyra är vete, råg, havre och korn. Till en början var förstås utbudet knapert och gröt och bröd bakat på det spannmål som växte bäst i ens geografiska område var det som åts (därav tunnbröd på korn från Norrland t.ex. samt bröd på råg och vete längre söderut).

Ny teknik och ökad import har inneburit en explosion av nya produkter och nya maträtter och det finns idag ett enormt utbud av spannmålsprodukter och olika sorters spannmålsbaserad mat. Bröd av alla de sorter, vete används till att göra pasta, bulgur couscous m.m. Vi har hirs, durra, majs, det första vetet dinkelvetet har fått en renässans i vår kost på senare år men odlades faktiskt redan så långt som 7000 år tillbaka i Egypten (1).

Den här typen av mat diskuteras ju mer och mer i dagarna då lågkolhydratkosten mer och mer lyfts fram som ”den rätta” kosten men oavsett vad som kan tänkas vara ”optimalt” ur hälsosynpunkt så är spannmål en viktig del i vår matkultur och är något vi rekommenderas äta. Bl.a. rekommenderas ju ”bröd till varje måltid enligt Livsmedelsverket (2), en rekommendation jag själv tycker är både konstig och totalt onödig men den existerar trots allt än idag.

Främst är det bröd, pasta, ris etc. i form av fullkorn som vi rekommenderas äta och det är just fullkornsprodukter som tillskrivs mycket positiva saker för vår hälsa. Jag själv äter en hel del fullkornsspannmål, mestadels i form av havregrynsgröt, men försöker samtidigt att hålla nere den konsumtionen en aning. Det anser jag vara väldigt befogat och den här texten ämnar att behandla fullkornsprodukter ur ett objektivt perspektiv där dess nutritionella fördelar lyfts fram men även varför det kan finnas anledning att ta det lilla lugna även med den konsumtionen.

Vad är en fullkornsprodukt?

Ja det kan ju vara lämpligt att inleda med en kort beskrivning av själva definitionen till en början. Det som utgör en fullkornsprodukt är att TRE delar av kornet finns kvar i slutprodukten, närmare bestämt klidelen, grodden och frövitan.

Kli är kornets yttre skal, här finns rikligt med fibrer och annan näring såsom mineraler och B-vitaminer. Grodden är, precis som klidelen, ytterst näringsrik och innehåller förutom klidelens näringsämnen även en hel del vitamin E och är (i de flesta fallen) den mest fettrika delen av kornet. Frövitan är själva fröet, den delen som separeras vid raffinering. Även här finns näring men inte alls lika mycket och därför är alltså raffinerade spannmålsprodukter mindre näringsrika då grodd och kli separeras bort.

För att mjukt bröd skall få kallas ”fullkornsbröd” i affären krävs idag att, enligt lagstadgade regler, minst 25% av mjölet är fullkornsmjöl och för andra spannmålsprodukter samt hårt bröd krävs minst 50%.

Varför är fullkorn nyttigare?

Jag berörde det så smått nyss och den stora skillnaden på en produkt där hela kornet finns med jämfört med en raffinerad produkt är som sagt att man plockar bort grodd och klidel, d.v.s. de två mest fiber- och näringsrika delarna av kornet.

En snabb jämförelse i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas mellan vanligt vetemjöl som inte vitaminberikats och grahamsmjöl visar t.ex. en fiberhalt på 2.6 gram/100gram för vetemjölet respektive 11.3 fibrer gram/100 gram  grahamsmjöl. Järnhalten är 0.7 mg/100 gram respektive 5 mg/100 gram, zink är 0.56 mg/100 gram respektive 2.3 mg/100 gram. Samtliga av de högre värdena är för grahamsmjölet och väljer man ut t.ex. fyra av B-vitaminer som exempel, jag valde här tiamin, riboflavin, folat och B6, så är det stora skillnader även där. Vetemjölet innehåller 0.18 mg tiamin/100 gram mjöl, samma mängd mjöl ger 0.03mg riboflavin, 23 mikrogram folat samt 0.11 mg vitamin B6. Jämför man då halten av samma näringsämnen för 100 gram grahamsmjöl och räknar upp i samma ordning så är motsvarande siffror 0.4 mg tiamin, 0.13 mg riboflavin, 43 mikrogram folat och 0.35 mg B6.

Nu har jag valt ut näringsämnen lite på måfå men det är mest för att visa min poäng att skillnaden är stor efter att klidel och grodd separerats från frövitan och således är en fullkornsprodukt mycket mer näringsrik.

Ju mer fullkorn man väljer desto bättre?

NEJ!
Du gör som sagt ett fördelaktigt val ur ren näringssynpunkt när du väljer en fullkornsprodukt framför en raffinerad spannmålsprodukt men överkonsumtion är verkligen inget att sträva efter. Bl.a. är spannmål rika på något som heter fytinsyra. Det är en s.k. antinutrient som binder till sig mineraler och stör  biotillgängligheten hos dessa. Stort intag av fullkorn innebär alltså stort intag av fytinsyra och detta höga intag kan hämma absorbtion av t.ex. zink, järn, koppar och kalcium (3, 4, 5).

Här bör man definitivt se upp, särskilt om man är vegetarian och inte får i sig dessa näringsämnen från t.ex. kött och fisk där det är betydligt högre absorbtionsgrad ( = absorbtionsgrad är alltså mängden näring vi faktiskt tar upp i kroppen av vad som finns i själva livsmedlet ). Vidare kan även fytinsyran påverka magen negativt och ge upphov till skador på tarmen, gaser, magsmärtor etc.

På samma sätt som fytinsyran påverkar magen negativt i för stor dos så kan även fibrer ha en negativ effekt vid överintag. Ett lagom intag av kostfiber håller magen i trim men ett överintag kan, likt fytinsyran, ge upphov till uppkörd mage, förstoppning och diarré om vartannat, gaser o.s.v.

Kan man minska halten fytinsyra?

Ja det kan man göra genom flera olika behandlingar. Den mest effektiva är fermentering. När du gör en surdeg eller t.ex. groddar eller fermenterar bönor bildas enzymet fytas. Detta fytas bryter ner fytinsyran och gör således näringstillgängligheten i maten mycket högre. Du kommer alltså få i dig mer av näringen från en macka bakad på surdeg än en som bakats på vanlig jäst (1).

Ytterligare behandlingar är längre tids jäsning, värmebehandling och blötläggning. Det ger inte lika potenta effekter som fermentering men likväl förbättras den (7, 8, 9).

Abstract
Four cultivars of Sudanese sorghum (Sorghum bicolor) were analysed for their phytate content, with respect to effects of processing operations, namely milling extraction, water soaking, malting, heat-treatment and fermentation. The conditions of processing used were: decortication to give an 80% extraction meal; 12 and 24 h soaking in tap water; 96 h germination; fermentation for 3,6,9 and 12 h; and cooking at 95°C until starch gelatinized. Total phosphorus, phytate phosphorus and phytic acid were determined. Results showed that phytic acid phosphorus formed >85% of total phosphorus of the sorghum cultivars studied. All treatments investigated caused phytic acid reduction to various extents. Enzymic methods of phytic acid removal (fermentation and malting) were found to be more effective than physical extraction methods, i.e. milling, soaking and heating. (7)

Abstract
Effects of different temperatures, during soaking and germination on selected nutrients and antinutrients of mungbean, were studied. Comparison of the coefficients of variability revealed striking differences in their values as a result of soaking and germination. Soaking at 55°C resulted in larger decreases in the phytate and trypsin inhibitor activity than at 27°C whereas protein was little affected. Biosynthesis of protein, ascorbic acid and riboflavin was generally greater, [B]and biodegradation of phytate and trypsin inhibitor higher, during germination at ambient conditions (20–35°C) than at low temperature (20°C) while thiamine and amino acid contents were less affected. Maximum contents of ascorbic acid (47·0 mg/100g), riboflavin (3·54 ?g/g) and thiamine (4·37 ?g/g) were detected during germination for 48–72 h irrespective of temperature. A slight increasing trend in the protein content (18·4–23·5%) but [B]decreasing trends in the phytate (105–216 mg/100g) and trypsin inhibitor (497–2460 TIU/g) values, were observed during germination regardless of the temperatures tested. (8)

Nedanstående studie visade positiva resultat på nedbrytningen av fytinsyra från ris men trots det ingen positiv inverkan på biotillgängligheten från zink.

Abstract
Rice is an important staple food in Asian countries. In rural areas it is also a major source of micronutrients. Unfortunately, the bioavailability of minerals, e.g. zinc from rice, is low because it is present as an insoluble complex with food components such as phytic acid. We investigated the effects of soaking, germination and fermentation with an aim to reduce the content of phytic acid, while maintaining sufficient levels of zinc, in the expectation of increasing its bioavailability. Fermentation treatments were most effective in decreasing phytic acid (56–96% removal), followed by soaking at 10 °C after preheating (42–59%). Steeping of intact kernels for 24 h at 25 °C had the least effect on phytic acid removal (<20%). With increased germination periods at 30 °C, phytic acid removal progressed from 4% to 60%. Most wet processing procedures, except soaking after wet preheating, caused a loss of dry mass and zinc (1–20%). In vitro solubility, as a percentage of total zinc in soaked rice, was significantly higher than in untreated brown rice while, in steeped brown rice, it was lower (p < 0.05). Fermentation and germination did not have significant effects on the solubility of zinc. The expected improvement due to lower phytic acid levels was not confirmed by increasing levels of in vitro soluble zinc. This may result from zinc complexation to other food components. (9)

Jag har i citatet här ovan valt att stryka under den del av resultatet där det framgår att fermenteringen som sagt är den mest potenta behandlingen för att inaktivera fytinsyran.

Slutord

Sett till kosten för en idrottande individ med ett högt energibehov och där en kolhydratrik kost är lämplig ser jag definitivt fördelar med att faktiskt ta det lite lugnt med fullkornsätandet. Jag själv äter som sagt mycket havregrynsgröt, då och då glider det även ner en knäckebrödmacka, men annars försöker jag minska ner på fiberintaget mer och mer samt öka upp fettandelen i min kost. Det har fått min mage att fungera BÄTTRE och inte sämre som man kanske skulle kunna tro om man litade blint på ”mer fibrer = bättre för magen”.

Ät gärna fullkorn, det är både nyttigt och gott, men låt det inte heller gå till överdrift. Du dör inte av vit pasta och vitt ris och du dör heller inte av att ersätta spannmål och dylikt med en mer fett- och proteinrik kost.
 
Om ditt fiberintag redan är adekvat och du utan problem fyller ditt behov av näring i vilket fall så är inte mer per automatik bättre och jag har läst många exempel i träningsforum på frukostar bestående av fiberberikade havregryn där man tillsätter EXTRA kuskakli, linfrön, russin etc. etc. vilket i mina ögon är totalt onödigt. Lustigt nog kan sedan samma forummedlem starta en tråd med frågor om varför magen strejkar.

Jag avslutar gärna den här texten med rådet att inte snöa in på fullkorn som världens viktigaste mat utan var flexibel. Fullkornspasta dag 1, vit pasta dag 2. Om du äter en portion havregrynsgröt till frukost så behöver inte du inte komplettera med en grov smörgås, du kan gott ta ett ägg till istället och låt gärna större delen av ditt fiberintag komma från grönsaker istället. Broccoli, spenat, vitkål och rotfrukter innehåller fibrer även det, likaså baljväxter och här finns många bra sätt att variera sin kost.

Med stor sannolikhet kan nog din kropp må bättre av att låta delar utgöras av fullkornsprodukter men samtidigt balanseras, särskilt om ditt matintag är stort totalt sett.
/Nicklas

1. Jonsson Lena, Marklinder Ingela, Nydahl Margaretha, Nylander Annica. Livsmedelsvetenskap, första upplagan. Lund: Studentlitteratur; 2007
2. SLV. Svenska näringsrekommendationer – Rekommendationer om näring och fysisk  aktivitet, fjärde upplagan, 2005. Uppsala: Livsmedelsverket, 2005
3. Vitali, D., Vedrina Dragojevic, I., Sebecic, B. Bioaccessibility of Ca, Mg, Mn and Cu from whole grain tea- biscuits: Impact of proteins, phytic acid and polyphenols. Food Chemistry. 110, (1): 62-68, 2008.
4. Glahn, R. P., Wortley, G. M., South, P. K., Miller, D. D. Inhibition of iron uptake by phytic acid, tannic acid, and    ZnCl2: studies using an in vitro digestion/Caco-2 cell model. Journal of Agricultural & Food Chemistry. 50, (2): 390-395, 2002
5. F. Couzy et al. Effect of dietary phytic acid on zinc absorption in the healthy elderly, as
assessed by serum concentration curve tests. British Journal of Nutrition (1998), 80, 177–182
6. N. T. Davies. Anti-nutrient factors affecting mineral utilization. Proceedings of the Nutrition Society (1979), 38:121-128.
7. Effect of milling, soaking, malting, heat-treatment and fermentation on phytate level of four Sudanese sorghum cultivars. Food Chemistry. Vol. 61, No. 1/2, pp. 77±80, 1998.
8. Effect of soaking and germination temperatures on selected nutrients and antinutrients of mungbean. Food Chemistry. 34 (1989) 111-120
9. Effects of soaking, germination and fermentation on phytic acid, total and in vitro soluble zinc in brown rice. Food Chemistry. 110 (2008) 821–828.

32 svar på “Fullkorn i alla lägen?”
  1. Grym artikel som vanligt Nicklas. Thumbs up!
    Min morsa är vegetarian så jag ska visa henne den här artikeln senare. Just delen om fytinsyra var därför extra intressant. Jag hoppas fortfarande att du skriver en artikel om raggmunkar i framtiden. 😀

  2. Daniel: Tack så mycket! Du gör rätt i att berätta det här för din mamma. Hon gör klokt i att t.ex. försöka välja surdegsbröd om hon tycker om det, inte vara överdriven med fullkornen som sagt och gärna äta C-vitaminrikt till måltiderna för att lättare ta upp järn.
    Mikael Jansson: Stort tak till dig också. Mer fibrer och mer fullkorn har fått lite väl överdrivna prpoprtioner tycker jag så det kan ju finnas fog för att tänka ett steg till eftersom allt inte är så svart eller vitt.

  3. Niklas
    Vad glad man blir av att läsa det du skrev, surdeg är nog mycket bättre, SLV borde skriva mer på sin hemsida, hur ska man göra surdegsbröd för att få bort fytinsyran det borde stå tydligt på deras hemsida jag antar att det är lätt att misslyckas med att få bort fytinsyran, vårt mest använda livsmedel och SLV skriver nästan inget det tycker jag är dåligt, (du har mer information vad jag läst)
    ”Det har fått min mage att fungera BÄTTRE och inte sämre som man kanske skulle kunna tro om man litade blint på “mer fibrer = bättre för magen”. ”
    Det är många som säger att magen blir bättre med mindre spannmålsfiber, men hur kan det komma sig? Jag vet inte om att någon blir dålig i magen av andra fiber(vet du) vet du någon förklaring på iakttagelsen, hur kan magen påverkas så starkt, det kan tyda på att vi inte är helt anpassade till rått spannmål, syrat kanske är helt ok, hur mår din mage av surdegsbröd?
    Mat för Idrott och skogsarbete? förut åt skogsarbetarna vad jag hört surdegsbröd doppat i ister smör (stekflott) med rejäl fläskbit på (salt).

  4. Niklas
    Vad glad man blir av att läsa det du skrev, surdeg är nog mycket bättre, SLV borde skriva mer på sin hemsida, hur ska man göra surdegsbröd för att få bort fytinsyran det borde stå tydligt på deras hemsida jag antar att det är lätt att misslyckas med att få bort fytinsyran, vårt mest använda livsmedel och SLV skriver nästan inget det tycker jag är dåligt, (du har mer information vad jag läst)

    Här finns visserligen litegrann på SLV:s hemsida:
    http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=12099&epslanguage=SV
    Men jag håller med fullständigt att informationen kring antinutrienter i den kosten man propagerar som mest för borde komma fram mer. Samma sak med oxidationsbenägenhet hos fleromättat fett och den oxidativa stressen högt intag av fleromättat fett innebär. Jag var inne lite på det i min text om fiskolja från rutten fisk för ett tag sedan.
    Här kan du också läsa lite om t.ex. groddning och hur man gör en surdeg. Det är en hemsid med näringsberäknade recept som har tagits fram och tillagats av studenter på min institution som en del av ett projekt alla gör i Kostvetenskap B.

    ”Det har fått min mage att fungera BÄTTRE och inte sämre som man kanske skulle kunna tro om man litade blint på “mer fibrer = bättre för magen”. ”
    Det är många som säger att magen blir bättre med mindre spannmålsfiber, men hur kan det komma sig? Jag vet inte om att någon blir dålig i magen av andra fiber(vet du) vet du någon förklaring på iakttagelsen, hur kan magen påverkas så starkt, det kan tyda på att vi inte är helt anpassade till rått spannmål, syrat kanske är helt ok, hur mår din mage av surdegsbröd?
    Mat för Idrott och skogsarbete? förut åt skogsarbetarna vad jag hört surdegsbröd doppat i ister smör (stekflott) med rejäl fläskbit på (salt).

    Möjligt att våra magar är dåligt anpassade till mycket fibrer, det är ju trots allt något som vårat matspjälkningssystem inte kan tillgodogöra sig och alldeles för mycket av den varan får nog motsatt effekt vågar jag påstå. Det blir ju väldigt mycket arbete för tarmbakterierna att förjäsa alla kostfibrer.
    Skogsarbetarnas smörgås lät riktigt smaskig för övrigt!
    Tack för din komentar olle!

  5. SLV
    ”Bröd och säd
    Välj helst fullkornsprodukter.
    Använd krossade eller hela korn eller sammalet mjöl till bröd och gröt.
    Fullkornsmjöl innehåller fytinsyra.
    Fytinsyran bryts ner då bröd på grovt mjöl bakas på surdeg och skållat mjöl
    och med lång jästid.
    Det blir då lättare för kroppen att ta till sig järn och zink.”
    Vad är det att komma med, hur ska jag kunna förstå vad som är viktigt?
    SLV ”Välj helst fullkornsprodukter” ät mer fytinsyra är vad dom säger, är det rådet bra?
    Det är brist på information, om folk skulle förstå hur det är så skulle fler köpa surdegsbröd, och det är inte bra för brödindustrin (svårt att göra surdegsbröd) är det därför som dom inte skriver i klartext?
    En fråga är grovt fiberberikat bröd gjort på snabbjäst hälsosamt?
    Vitt bröd kanske är bättre?
    Ska fibrerna med så kanske det måste vara surdegsbröd om det ska vara hälsosamt.
    Jag börjar tro att det är spannmålsfibrerna som är problemet och inte fibrer i sig(men ett stort intag är kanske inte meningsfullt)

  6. ”Här kan du också läsa lite om t.ex. groddning och hur man gör en surdeg.”
    saknar länken JAG VILL LÄSA MER

  7. SLV
    ”Bröd och säd
    Välj helst fullkornsprodukter.
    Använd krossade eller hela korn eller sammalet mjöl till bröd och gröt.
    Fullkornsmjöl innehåller fytinsyra.
    Fytinsyran bryts ner då bröd på grovt mjöl bakas på surdeg och skållat mjöl
    och med lång jästid.
    Det blir då lättare för kroppen att ta till sig järn och zink.”
    Vad är det att komma med, hur ska jag kunna förstå vad som är viktigt?
    SLV ”Välj helst fullkornsprodukter” ät mer fytinsyra är vad dom säger, är det rådet bra?
    Det är brist på information, om folk skulle förstå hur det är så skulle fler köpa surdegsbröd, och det är inte bra för brödindustrin (svårt att göra surdegsbröd) är det därför som dom inte skriver i klartext?

    Hehe, don’t shoot the messenger olle! Jag tycker också att informationen både är otillräcklig, vriden samt för svår att få tag på hos de som inte är vana vid SLV:s hemsida.

    En fråga är grovt fiberberikat bröd gjort på snabbjäst hälsosamt?
    Vitt bröd kanske är bättre?
    Ska fibrerna med så kanske det måste vara surdegsbröd om det ska vara hälsosamt.
    Jag börjar tro att det är spannmålsfibrerna som är problemet och inte fibrer i sig(men ett stort intag är kanske inte meningsfullt)

    Jag säger inte emot. Halvgrovt/vitt bröd är säkert inte sämre på något sätt om kosten är rik på grövre grönsaker, baöjväxter etc.

    ”Här kan du också läsa lite om t.ex. groddning och hur man gör en surdeg.”
    saknar länken JAG VILL LÄSA MER

    Oj förlåt. Hehe, missade totalt att faktiskt länka till våran sida.
    http://www.ihv.uu.se/kokboken/kokskolachapter.php?chapter=6
    Lustigt i sammanhanget är att jag själv bidrog med just bröd till den där sidan när vi läste Kostvetenskap B i våras, bl.a. två surdegsbröd. Dock har inga recept kommit upp från våran termin ÄN vilket gör mig lite småsur.

  8. Riktigt bra blogg, Saklig och informativ!
    Har en fråga angående fytinsyran: påverkas upptaget av mineraler från anfra livsmedel också när man äter fytinsyre-rik spannmål. T.ex havre grynsgröt plus ett ägg?
    Tack på förhand

  9. Riktigt bra blogg, Saklig och informativ!
    Har en fråga angående fytinsyran: påverkas upptaget av mineraler från anfra livsmedel också när man äter fytinsyre-rik spannmål. T.ex havre grynsgröt plus ett ägg?
    Tack på förhand

    Ja, men du behöver inte oroa dig över att få någon form av mineralbrist p.g.a fytinsyra. Det finns teorier om att fytinsyrans antioxidativa egenskaper skulle kunna reducera oxidativ stress i tarmarna och därigenom minska risken för cancer. Så det är möjligt att det även finns en viss nytta med att få i sig i måttliga mängder =)

  10. Riktigt bra blogg, Saklig och informativ!
    Har en fråga angående fytinsyran: påverkas upptaget av mineraler från anfra livsmedel också när man äter fytinsyre-rik spannmål. T.ex havre grynsgröt plus ett ägg?
    Tack på förhand

    Tack Fred, kul att du gillar bloggen!
    Angående fytinsyran så påverkas hela måltiden ja. Det är en dosrelaterad fråga och aldrig är det ju så att du går miste om varenda mineral men visst påverkar antinutrienter av olika slag (inte bara fytinsyra) näringsstatus.
    Det finns visst stöd för positiva sidor av fytinsyran också som RandomC påpekar men jag tror knappast att de eventuella fördelarna överväger nackdelarna.
    Mvh
    /Nicklas

  11. Trevlig läsning!
    Har ganska nydligen dragit ner på fullkornsprodukter då jag får i mig väldigt mycket i min morgonmüsli.
    Anade och märkte en del oråd när jag ibland åt för mycket fibrer, kul med kompletterande läsning runt ämnet.

  12. olle: NiklasVad glad man blir av att läsa det du skrev, surdeg är nog mycket bättre, SLV borde skriva mer på sin hemsida, hur ska man göra surdegsbröd för att få bort fytinsyran det borde stå tydligt på deras hemsida jag antar att det är lätt att misslyckas med att få bort fytinsyran, vårt mest använda livsmedel och SLV skriver nästan inget det tycker jag är dåligt, (du har mer information vad jag läst)”Det har fått min mage att fungera BÄTTRE och inte sämre som man kanske skulle kunna tro om man litade blint på “mer fibrer = bättre för magen”. ”Det är många som säger att magen blir bättre med mindre spannmålsfiber, men hur kan det komma sig? Jag vet inte om att någon blir dålig i magen av andra fiber(vet du) vet du någon förklaring på iakttagelsen, hur kan magen påverkas så starkt, det kan tyda på att vi inte är helt anpassade till rått spannmål, syrat kanske är helt ok, hur mår din mage av surdegsbröd?Mat för Idrott och skogsarbete? förut åt skogsarbetarna vad jag hört surdegsbröd doppat i ister smör (stekflott) med rejäl fläskbit på (salt).

    Det som skadar är ett nervgift som sitter i det yttersta skalet på spannmål som talar om för djur att inte äta dessamma grisar får magsår. Och små mängder följer med i processen och därför är det bättre med vitt bröd om man ska äta något äter själv endast lite havregryns gröt. Tror även att det kan påverka leder och många andra organ.

  13. När du säger att ”man gott kan byta ut fibrerna mot mer fett och mer protein i kosten” menar du då att man skall ta bort spannmålsprodukterna alls från vissa mål eller menar du att man helt enkelt varierar mellan vita och fullkornsvarianter?
    Jag har svårt att bestämma mig för om det är nödvändigt att ha kolhydrater i form av ris,bröd,pasta, potatis till varje mål.ska den ökade fetthalten och proteinet verkligen ersätta kolhydraterna?

  14. Det är definitivt inte nödvändigt att ha kolhydrater i varje mål.
    På lågkolhydratkost (LCHF, Atkins) byter man ut kolhydraterna i en måltid mot fett+grönsaker.

  15. När ska alla LCHF-are åka tillbaka till sin hemplanet och sluta störa oss andra som KAN näringslära?

  16. mac: När ska alla LCHF-are åka tillbaka till sin hemplanet och sluta störa oss andra som KAN näringslära?

    En person som ”KAN” näringslära borde veta att LCHF/Atkins är en diet som faktiskt funkar även om den inte är optimal för alla.

  17. Mikael Jansson: Det är definitivt inte nödvändigt att ha kolhydrater i varje mål.På lågkolhydratkost (LCHF, Atkins) byter man ut kolhydraterna i en måltid mot fett+grönsaker.

    Ehum, vad tror du grönsaker består av, om inte kolhydrater? Sedan att det är mycket kostfiber och lite stärkelse, visst, men fortfarande carbs. Det skulle vara mycket trevligt om alla LCHF-are kunde lära sig skilja på grundläggande begrepp, om ni nu ska hävda att ni ”kan” näringslära.

  18. Jo:
    Ehum, vad tror du grönsaker består av, om inte kolhydrater? Sedan att det är mycket kostfiber och lite stärkelse, visst, men fortfarande carbs. Det skulle vara mycket trevligt om alla LCHF-are kunde lära sig skilja på grundläggande begrepp, om ni nu ska hävda att ni ”kan” näringslära.

    Grönsaker innehåller väldigt små mängder kolhydrater i förhållande till spannmål, pasta och dylikt. Vanlig pasta innehåller ~72g kolhydrater per 100g medan de flesta grönsaker endast innehåller 3-4g per 100g. Ett nödvändigt ont för att få i sig annat nyttigt som finns däri. Förövrigt är det en stor skillnad på vanliga kolhydrater och kostfibrer; det senare bryts inte ned av kroppen och ger således ingen energi.

  19. Tjenare,
    Har en liten udda fråga här 🙂
    Om du någon gång har mölat i dig en eller flera askar Läkerol så vet du att magen strejkar och läser man på asken står det att det kan ge laxerande effekt. Läser man då på innehållsförteckningen så ser man att den innehåller en väldans massa kostfibrer.
    Finns det olika sorters fibrer eller är fibrerna från Läkerolen likadana som från tex vitkål?
    Tänkte bara på om man behöver ett fibertillskott så kanske inte Läkerol skulle vara ett så dumt val ändå? 😛
    //Kenny

  20. Kenny:
    Nu har jag inte kollat ingrediensförteckningen där men jag gissar att fibrerna är mer för att ge struktur åt själva tabletterna.
    Det är sockeralkoholerna som har den laxerande effekten.

  21. Surdegsknäcke måste ju vara the shizzle då! Grymt gott också. Intressant läsning.

  22. Bruno Brunsås:
    Surdegsknäcke måste ju vara the shizzle då! Grymt gott också. Intressant läsning.

    Fo shizzle! 😀
    Vill man ha relativt lite kolhydrater och spannmål i sin bästa form är ju surdegsbakat bäst.

  23. Vad händer med kolhydraterna vid surdegsjäsningen? Eller vad menar du med att man vill ha relativt lite kolhydrater så är surdegsbröd bäst? Beror det inte på mängnden bröd?

  24. Axel:
    Vad händer med kolhydraterna vid surdegsjäsningen? Eller vad menar du med att man vill ha relativt lite kolhydrater så är surdegsbröd bäst? Beror det inte på mängnden bröd?

    Det jag menar är att om man äter en lågkolhydratkost så föreslår jag den mest näringsrika formen av spannmål om man nu inte helt vill utesluta det.

  25. […] Till skillnad mot lektiner finns det dock, vad jag vet, ingen anledning att misstänka att fytinsyra i sig kan vara negativt för hälsa så under förutsättningen att du får i dig tillräckligt med mineraler ändå behöver du inte vara orolig för fytinsyran i sig. Ett överdrivet intag av till exempel fullkornsprodukter från spannmål är dock troligen inte en bra idé. Detta har Nicklas skrivit lite om i inlägget Fullkorn i alla lägen?. […]

  26. […] Till skillnad mot lektiner finns det dock, vad jag vet, ingen anledning att misstänka att fytinsyra i sig kan vara negativt för hälsa så under förutsättningen att du får i dig tillräckligt med mineraler ändå behöver du inte vara orolig för fytinsyran i sig. Ett överdrivet intag av till exempel fullkornsprodukter från spannmål är dock troligen inte en bra idé. Detta har Nicklas skrivit lite om i inlägget Fullkorn i alla lägen?. […]

  27. Tack för ett bra inlägg Nicklas. Tänkte bara säga att länken till livsmedelsverkets databas inte fungerar

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *