För några dagar sedan publicerades en artikel i Göteborgs-Posten med titeln Läkaren Fredrik Nyström varnar för att vi tränar oss till döds. I artikeln görs ganska många kontroversiella påståenden kring träning, kost och hälsa så jag tänkte att det skulle passa med en liten granskning.

För den som har följt mig genom åren ät Fredrik Nyström verkligen inget nytt namn. Framför allt var hans uttalande hyfsat återkommande i vår podcast Tyngre Rubriker när den var aktiv. Fredrik Nyström har genom åren sagt väldigt många saker i stil med det som tas upp i artikeln här ovanför och för att få lite mer kontext på allting så kommer jag att ta in lite av det han har sagt tidigare även i den här texten.

Hur många blir stressade, skadade och sjuka av träning?

Det första påståendet från Fredrik Nyström i artikeln är följande:

Det här är ett extremt tydlig exempel på något som kallas för selektionsbias. När man arbetar som läkare och träffar patienter så träffar man så klart människor som inte mår bra.

Om du till exempel tänker dig en liten by med en enda läkare och 1000 invånare. Alla invånare lever ganska passiva liv men helt plötsligt så får de alla för sig att börja träna samtidigt. De tränar på riktigt bra över lång tid men då och då så är det så klart någon som skadar sig, känner sig stressade att hinna med lika mycket träning som de upplever att ”alla andra i byn” utför osv. De här personerna, och endast de här personerna, är de som kommer att söka upp läkaren för hjälp. Kanske är det också någon som får besvär med hjärtat under träningen som söker upp den här läkaren.

Kontentan är så klart att vad en läkare får se i sin praktik är en extremt skev bild av hur den genomsnittliga människan mår. Det går inte att använda vad man ser på sin klinik som ett vettigt argument för eller emot någonting utan att man vet hur många av alla de som utför saken som hamnar hos en läkare och vilka eventuella positiva effekter som deltagarna får i övrigt.

När det gäller just den här frågan så behöver vi tack och lov inte förlita oss på Fredrik Nyströms magkänsla för hur det går när människor börjar träna. Det finns extremt mycket studier på den här frågan där man tar tidigare inaktiva personer och låter dem börja träna. Och effekten är inte alls att de känner sig stressade, åker på en mängd skador eller blir sjuka. Givetvis sker det då och då. Det går inte att eliminera risk från ens liv. Det enda man kan göra är att försöka minska på riskerna.

I artikeln i Göteborgs Posten står det att Fredrik Nyström är ”…kritisk till att alla former av träning utmålas som en mirakelmedicin utan biverkningar” och där finns det en bra poäng. Problemet är att han helt verkar fokusera på de potentiella, men ovanliga, negativa effekterna.

Förmaksflimmer hos konditionsidrottare

Efter inledningen så fokuserar artikeln i Göteborgs Posten på hjärtproblem hos idrottare. Att risken för förmaksflimmer ökar med mycket träning är känt sen ganska många år tillbaka och jag skrev till exempel en artikel om det här på sidan 2014, Idrott för hälsa … när blir det för mycket?.

De studier som finns är framför allt utfört på konditionsidrottare som har utfört mycket träning över lång tid på hög intensitet. I artikeln i Göteborgs Posten säger Fredrik Nyström att man ”aldrig ska ta ut sig på träning” men det finns inga belägg för det i datan från konditionsidrottare. De här konditionsidrottarna är personer som tar ut sig väldigt mycket och regelbundet där de dessutom har tränat upp en förmåga att köra slut på sig själv på ett helt annat sätt än vad en vanlig motionär klarar av.

Och, en annan viktig sak att ta i beaktande här är att även om de här personerna som tränar mycket över lång tid har en ökad risk för förmaksflimmer så är det ändå så att de i det stora hela är i bättre hälsa och lever längre än gemene man. Så de verkar få många vinser till priset av en liten riskökning för förmaksflimmer.

American Heart Association, AHA, publicerade förra året en konsensusrapport kring det här med risker och fördelar med motion och de har då med den här grafiken för att illustrera förhållande mellan träning och risken för förmaksflimmer (1).

MET är ett lite luddigt begrepp här men det är ett mått på hur mycket energi som en person gör av med i förhållande till mycket energi som förbrukas vid vila. Så om du höjer din energiförbrukning under din träning så den blir 6 gånger högre än vid vila och du utför den träningen i en timme så är det 6 MET-timmar.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet är 150 minuter på minst måttlig intensitet eller 75 minuter på hög intensitet. Det motsvarar grovt räknat 8 MET-timmar även om det kan bli högre med om du ligger i de övre spannen för varje intensitetnivå.

Så risken för förmaksflimmer verkar alltså minska när man ligger i nivå med rekommendationerna eller lite över. Sedan minskar de positiva effekterna efterhand men det verkar inte vara någon riskökning förrän du kommer upp i lite drygt 4-5 gånger så mycket träning som dagens rekommendationer för fysisk aktivitet. Idag är det allt för få som ens når rekommendationerna.

För att du ska komma in i den röda zonen så uppskattade AHA att du behöver träna mer än 9,5 timmar i veckan på en hög intensitet. Hög intensitet här är ungefär >15 på Borgs RPE.

Där finns dock ytterligare en aspekt här som man har sett när det gäller risk och det är att många år med träning verkar öka risken det med. Så kanske är gränsen lägre än de där 9,5 timmarna i fall vi snackar träning som pågår över decennier? Det är svårtolkad data så här eftersom allt det här baseras på vad människor själva rapporterar hur de har tränat över många år och det finns så klart stor osäkerhet där när någon säger 10 timmar i veckan om det verkligen har varit det eller om genomsnittet egentligen är 7 eller 13 timmar.

Det finns också stor osäkerhet kring hur stor riskökningen faktiskt är. Olika studier har funnit allt ifrån en ökad risk på endast 20% till en risk som är mer än 10 gånger så stor.

Det här idrottarna lever ändå längre än genomsnittet

En viktig poäng att belysa med när man pratar om förmaksflimmer hos idrottare är att de här idrottarna som är i ökad risk för sin stora mängd träning ändå i det stora hela är i lägre risk för att få hjärtproblem eller dö inom en viss tid jämfört med gemene man. Det här med en riskfaktor som ökar lite i förhållande till flera riskfaktorer som minskar som jag tog upp tidigare.

Men det finns mycket möjligt en nivå där mer träning inte ger fler hälsofördelar. Personligen tror jag att där är någon typ av ”optimal” träningsmängd eller nivå där man minskar risken så mycket det går utan att direkt öka risken för annat. Så den totala risken för ohälsa är så låg som den kan bli. Var den gränsen går är det ingen som vet, jag spekulerade ju en del i min artikel från 2014 och jag har inget mer specifikt svar att ge idag heller.

Men vi vet från mycket forskning att ingenting talar för att du skulle få ut alla hälsofördelarna från träning av att bara gå i trappor några gånger i veckan där man blir lätt anfådd så som Fredrik Nyström föreslår.

Som avslutning här så tycker jag att vi jämför Fredrik Nyströms rekommendationer med de uppdaterade rekommendationerna från WHO där de säger att mer träning är bättre och att man ska se på 150 minuter i veckan som ett minimum (2). Hur många minuters trappgång tror du att det blir totalt per vecka för någon som läser Fredrik Nyströms tips i Göteborgs Posten och väljer att följa det som ”tillräckligt med träning”?

Det behövs inte mer studier enligt Fredrik Nyström

Det här blir ett litet sidospår men jag tycker att det är lite för bra för att inte ta upp. I artikeln i GP så berättar Fredrik Nyström om en studie som han har utfört där några studenter till honom fick springa 5 km och sedan tog man ett blodprov. I det här blodprovet såg man markörer på att det hade skett muskelskada både i hjärtat och musklerna och slutsatserna som han drar från det här är följande:

Det här är ett helt fantastiskt citat sett till hur absurt det är. Träning är en stress för stunden. Det är så det fungerar. När du tränar så har du också hypertoni, hypertermi, takypné, stort påslag av det sympatiska nervsystemet, kraftig perspiration mm.

Ja, jag använde de fina termerna för att få det att verka lite mer coolt och skrämmande här 😎. Det jag skrev är högt blodtryck, hög kroppstemperatur, ökad andning, stresspåslag och svettningar. Min poäng är att det händer saker när man tränar som i andra situationer ofta kan (och bör) tolkas som något negativt men som vid träning är det naturliga svaret, så kroppen ska fungera.

Att man mäter någonting i blodet direkt efter säger så klart ingenting om vilka de långsiktiga effekterna blir. Hade Fredrik Nyströms studenter fortsatt att löpa de där 5 kilometrarna varje dag i veckan så hade de typ bara kommit in i mitten av den där gula zonen som visade risk för förmaksflimmer.

Fredrik Nyström har sagt så här kategoriska påståenden tidigare med. Till exempel utförde han en studie som publicerades 2017 där han påstod att han hade bevisat att fett mättar bättre än kolhydrater efter ett försök som varade i 3 timmar med 14 personer.

Vi kommenterade det där redan då i Tyngre Rubriker och tog upp ett par liknande kortsiktiga studier som hade visat på andra resultat redan tidigare. Efter det här så har det också publicerats flera relevanta långsiktiga studier som tittat på den här frågan där en av dem var väldigt välkontrollerad med inlåsta personer över totalt fyra veckor där man konsekvent såg att människor åt mer kalorier när de åt den mer fettrika kosten.

Så vad man ser på enstaka timmar vid en typ av test återspeglar alltså inte nödvändigt de effekter man ser på lång sikt. Vem hade kunnat ana något sådant? 😉

Stå som det nya röka – så dumt så man häpnar

Artikeln fortsätter sedan in på ett väldigt kort del där det påstås att det skulle vara farliga att stå upp än att sitta. Det här påståendet baseras på endast en studie på drygt 7000 personer där man fann att personer med jobb där man står upp mest hela tiden var i dubbelt så hög risk som personer med stillasittande jobb (3).

Den här studien är typexemplet på stökig epidemiologi som jag brukar beklaga mig över. Människor som står upp hela tiden på sitt arbete är helt enkelt väldigt annorlunda människor än de som mestadels sitter på sitt arbete.

I studien fanns även en grupp som både stod, satt och gick under sin arbetstid och det är den gruppen som jag bäst tycker belyser det här problemet. För när man delade in studiens deltagare efter deras kön så såg man följande effekter där.

Där är en enorm skillnad i risk mellan män och kvinnor med skiftande arbetsställning. För männen är den gruppen i lägst risk för hjärtsjukdom medan det bland kvinnor är lika stor risk för den gruppen som för de som mestadels står i sitt arbete.

Det här säger oss att effekterna troligen mer handlar om vilken typ av personer som har vilken typ av jobb och att det sedan är de här personlighetstyperna som lever väldigt olika hälsosamma liv än att det är själva arbetsställningen på jobbet som spelar roll.

Allt det här är ett ganska kontroversiellt område inom forskningen på träning och hälsa. En hel del studier har visat att även fysisk aktivitet på arbetstid korrelerar med negativa hälsoutfall medan fysisk aktivitet på fritiden korrelerar med motsatsen. Det brukar kallas för ”physical activity health paradox”. En större studier från Danmark har nyligen visat på den effekten (4) medan en större studie från Norge inte fann någon sådan effekt (5). Epidemiologi är ofta stökigt som sagt.

Men ingen av studierna som finns har ens varit närheten av att visa på samma negativa effekter som rökning. Rökning är enormt dåligt för hälsan och ingenting du gör eller inte gör i form av fysisk aktivitet kan komma i närheten av den totala negativa effekten.

Lågkolhydratkost påstås vara bäst för viktnedgång

Artikeln går sedan vidare in på kostområdet. Här hänvisar Fredrik Nyström till en studie från Israel som han påstår är det starkaste beviset för att lågkolhydratkost är bäst.

Artikeln i Göteborgs Posten är bra då den faktiskt länkar till studierna som nämns men just här verkar det ha skett en liten miss. För länken som ges är till första publikationen på den här studien där man fick reda på resultaten efter två år (6). Det finns dock även en uppföljning fyra år senare, efter 6 år totalt med de olika dieterna (7). Då såg resultatet ut så här.

Som du kan se så förblev inte lågkolhydratkosten bäst särskilt länge. Jag har skrivit mer om den här studien tidigare här på Träningslära om du är intresserad av mer läsning. Här nöjer vi oss med att säga att det starkaste stödet för Fredrik Nyströms åsikter inte verkar vara särskilt starkt.

Dieter och livslängd

Till sist i artikeln i Göteborgs Posten är där en kortare del kring dieter och risken för hjärt- och kärlsjukdom. Där nämns två studier. En som visade på ingen effekt alls av en liten viktnedgång med en lågfettkost och lättare motion (8). Och en studie som kallas för PREDIMED som visade….

Ja, det är PREDIMED som är det kluriga här. Den studien publicerades först 2013 och fick då stort genomslag då den visade på en positiv effekt på risken för hjärt- och kärlsjukdom. Flera år senare, 2017, hände dock någonting. En statistiker publicerade ett artikel där han förklarade hur man kunde analysera datan från studier för att hitta problem med studiernas randomisering och PREDIMED fanns med på den listan (9).

Snart därpå blev studien tillbakadragen av forskarna bakom studien men väldigt kort därefter så publicerade de studien igen fast med uppdaterad statistik (10). Det visade sig att randomiseringen hade fallerat på ett antal platser i studien och resultaten var alltså inte så tillförlitliga som de först verkade.

I den uppdaterade versionen så är effekten inte längre statistiskt signifikant för hjärtinfarkt och mortalitet. Det enda resultatet som förblev signifikant var risken för stroke. Sen har man i själva studien kombinerat alla de här utfallen till en grupp och det är där man ser den totala minskningen i risk med ungefär 30% som Fredrik Nyström nämner.

När det gäller lågfettkosten i den studien så var det inte en intervention där utan det var istället en kontrollgrupp där man inte gav särskilt specifika råd till deltagarna. Till exempel bad man dem bara minska på fettintaget men man sa inte med hur mycket. Där var två olika grupper som fick lite olika typer av medelhavsdiet i studien och de fick då en del gratis livsmedel under studiens gång för att öka följsamheten i de här grupperna. Kontrollgruppen fick ingenting sådant.

Det första tre åren i studien så fick båda grupperna som blev tilldelade medelhavskosten gå på både individuella möten och gruppmöten för att få hjälp med att få till livspusslet och följa dieten bättre. Något sådant gavs inte för kontrollgruppen förrän efter tre år. Jag skulle därför säga att det här är en studie som mer jämför två utvalda dieter som liknar varandra väldigt mycket med den diet som gemene man äter om ingen ger dem en diet.

Så det här är inte en perfekt studie på långa vägar. Men det är väldigt svårt att göra väldigt bra studier på dieter över lång tid. Cochrane som vida kända för att göra några av de mest systematiska och grundliga genomgångarna av vetenskapen på olika området tittade på medelhavskost och hjärt- och kärlsjukdom 2019 och kom fram till följande slutsats (11).

Despite the large number of trials included in the review there is still uncertainty regarding the eIects of a Mediterranean-style diet on clinical endpoints and cardiovascular disease (CVD) risk factors for both primary and secondary prevention from current clinical trial evidence. However, based on supportive observational evidence, positive findings from early clinical trials and the biological plausibility of several mechanisms to explain the beneficial eIect of the Mediterranean diet, it has become a popular dietary pattern.

Så evidensen är osäker. Men ska man chansa på någon diet idag så är det medelhavsdieten ändå skulle jag säga. Den har mest som talar för sig. Så har Fredrik Nyström en bra poäng här då? Svaret på det är ett ruggande NEJ.

Läser du artikeln i Göteborgs Posten så är det lågkolhydratkost som Fredrik Nyström förespråkar. Där fanns dock ingen lågkolhydratkostgrupp med i PREDIMED. Här är vad deltagarna själva har rapporterat hur de åt vid början och vid slutet av studien. Jag har markerat ut kolhydratintaget vid studiens slut med gröna sträck.

Det här är verkligen minimala förändringar i fördelningen. När det gäller fettintaget (blå sträck) ser du precis samma sak och intaget av mättat fett är i princip identisk mellan grupperna (lila sträck).

Vi kan jämföra det här med den Israeliska studien som Fredrik Nyström hänvisade till i början. Där rekommenderade man först endast 20 gram kolhydrater per dag och sedan tillät man det att öka på upp till 120 gram per dag. Det här är som mest ungefär 20 procent av kalorierna för en normalstor person. Det är med andra ord en helt annan diet än de som testades i PREDIMED.

Det faktum att det är så små skillnader i hur mycket kolhydrater, fett och protein som deltagarna äter i PREDIMED tycker jag för övrigt också talar för det jag skrev här tidigare. Att man i den här studien mer verkar ha jämfört effekten av att försöka förbättra kostmönstret för två grupper medan den andra gruppen mer blev lämnade till att äta sin vanliga diet.

Det här med BMI och livslängd

Till sist så avslutas artikeln i Göteborgs Posten med att Fredrik Nyström påstår att det är mer hälsosamt att vara överviktig än att vara normalviktig.

Det här är en minst sagt kontroversiell fråga. Det finns precis som Fredrik Nyström säger studier som har visat att överviktiga i medelåldern och äldre har lägre risk att dö än normalviktiga över en viss tid. Det här har ofta benämns som ”the obesity paradox” inom forskningen. Det är så klart enbart observationsstudier som har visat på den här effekten och som jag förklarat ovan och väldigt många gånger tidigare så är det väldigt svårt att utvisa vad som verkligen orsakar vad i sådana studier.

Ett betydande problem med de här studierna på äldre är att de ofta inkluderar en hel del normalviktiga personer som inte är normalviktiga pga bra hälsovanor utan snarare för att de redan är sjuka och har börjat tappa i vikt pga det.

Utförs istället studier där man börjar följa människor när de är yngre så ser man ett tydligt samband mellan ökad vikt och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom och livslängd. Här är tex resultatet från en meta-analys när man endast tittade på icke rökare och med en uppföljningstid på minst 20 år (12).

Ett annat upplägg på studier är att man istället för att fråga medelålders och äldre personer om deras vikt just för stunden så frågar man dem om hur mycket de har vägt som mest. I de här studierna finner man konsekvent att ju mer människor har vägt när de var yngre desto större är risken för ohälsa (13, 14, 15).

I en studie lät man deltagarna skatta sin kroppsform och/eller vikt vid 5, 10, 20, 30, 40 och 50 års ålder. Sedan följde man deltagarna från det att de var 60 år och framåt i 15-16 år. Resultatet man fann när det gäller risken att dö inom en viss tid var enligt bilden här under (16).

Även när man använder sig av så kallad Mendelsk randomisering som är en metod där man försöker härleda kausalitet från observationsstudier genom att kontrollera för gener som man vet påverkar vikten med inte annat så finner man ett tydligt samband mellan högre BMI och ohälsa (17, 18). På samma vis visar studier där man försöker kontrollera för genetik genom att inkludera vikten hos personernas barn att övervikt är negativt (19).

Gemensamt för båda de här metoderna som lite starkare kan visa på orsakssamband är att de flyttar ner gränsen för när mortaliteten är som lägst. När man kontrollerade för rökning i några av studierna så fanns det inte ens en nedre gräns där risken började öka igen.

Till det här så ska vi addera att vi vet att i princip alla riskfaktorer för ohälsa minskar hos personer som går ner i vikt och de ökar om personer går upp i vikt. Det gäller nästan oavsett vilken diet som används för att uppnå den där viktnedgången eller viktuppgången. Valet av diet påverkar det med, men där är en effekt från viktförändringen i sig som sker oavsett. Vi har även bra underbyggda mekanistiska förklaringar till hur extra fettmassa på kroppen kan påverka på det här viset.

Så visst, tar du 1000 personer i 50 års ålder med BMI 27 och 1000 personer i samma ålder med BMI 23 och följer dem i 20-30 år så kan det mycket väl bli så att färre dör i gruppen med BMI 27. Men det gör de troligen inte pga att de är överviktiga. Det gör det trots att de är överviktiga.

Summering

Det här blev en lång text för en kort artikel i en tidning. För att bemöta ~1100 ord så krävdes det 3700 ord. Ska vi snacka tidsåtgången så har jag sannolikt lagt minst 10 gånger så mycket tid på den här texten än vad journalisten och Fredrik Nyström la tillsammans. Det är tyvärr så här det fungerar med den så kallade bullshitasymmetrin. Det är lätt att bara påstå saker, cherry picka och dra iväg en historia. Det är sedan ganska ordentligt tidskrävande att verkligen bemöta allting som påstås.

Men ibland är det värt det tycker jag. Fredrik Nyström har spritt den här typen av saker i många många år nu och det är väl bra att jag till sist har skrivit ihop en mer djupgående artikel med flera exempel som kan användas i framtiden med.

Uppdatering 2022-04:
Nyström har fortsatt att sprida påståenden likt de här ovanför och nyligen tog vi upp ännu fler påståenden från honom i ett avsnitt av podcasten Hälsoveckan by Tyngre.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

23 svar på “Fredrik Nyströms påståenden om träning och hälsa – en granskning”
  1. Hej,
    Varje människa är unik. Varje människa har sina egna ingångvärden den dag den säger den ska börja träna. Tyvärr är alla (eller väldigt många) inställda på att göra som alla andra gör för gör man något själv så kanske man blir ifrågasatt att inte göra som alla andra och då är man inte ”inne” vid valet vilken träning man ska göra. För en del behöver kanske hälsovård, en del motion, en del tränign och en del elitträning. Det finns olika nivåer på vad o hur man tränar.
    Alla annonser om modern träning där man bara visar vilka övnignar man gör och vad som ser läckert och häftigt ut och som man blir trött av och det ska ju kännas att man gjort ett pass. Kroppen ska värka och den sköna känslan av träningsvärk. Klart som faan att kroppen går sönder.
    Finns något som kallas för screening och funktionell träning. Man kollar efter vad man behöver för träning och gör rätt saker i rätt mängd och däri finns även parametern VILA (för att helt enkelt vila kroppen så den kommer ifatt sig självt).
    Men ordet VILA finns inte i många såna där häftiga pass, utan där ska man fortsätta träna fastän kroppen säger ifrån.
    Har själv hållit på som tränare/coach sen tidi9gt 80-tal i friidrott, fotboll o innebandy och ALLTID prioriterat den enskilde individen och dennes förutsättningar gällande individuella träningsprogram.
    Oavsett om det är kompisgäng på 5-6 personer eller fler (helst i lagidrotter), så har dom anammat att träna enskilt men ändå i grupp.
    Det är en konst det. Att göra nästan likadana saker men varje individ har olika individuella mängder och tider att rätta sig efter.
    Kost o näring ? Husmanskost. Kostcirkeln. Enkelt. Unna sig lite godis ibland ? Självklart.
    Allt ska vara flexibelt.
    Vill nån bolla tankar o funderingar så har denna sida mina uppgifter.
    // Thomas Hammar, Enköping

  2. Hej!
    Jag svarar helt kort här eftersom en del av de som läst GP artikeln just vill att jag läser vad du skrivit Jacob. Min huvudinvändning är att du kritiserar mig med argumentet att jag sagt ”ditten” och ”datten” i GP, men du har inte läst boken vad jag vet? I den går jag så mycket mer i detalj igenom just de statistiska fällor som du också tar fram, men i viss mån faller i själv. Den är på 233 sidor så det ger mig mer tid att formulera mig mer exakt och på ett sätt som styrker varför jag säger, till exempel, att det ”inte behövs fler studier” på vissa smala teman (att träning kan inducera negativa effekter) eller att jag visat att fett mättar bättre än kolhydrater (i just en setting, den jag refererar till, förstås). Om jag vore din doktor är jag säker på att jag kunnat peka på hur du själv skadat dig förr eller senare och jag tror inte din tävlingsinstinkt är (livs)vinnande i längden om målet är att leva friskt länge. Men boken heter just Radikalt lagom för att jag också tävlar och tränar en del själv (springer maraton i boken, och skadar mig) – jag ser mig som vinnare avseende längst nedlagd tid på temana som du skriver om- det tog över ett år att få ihop de färdiga 233 sidorna! Och då räknar vi inte in de 24 år jag forskat under (huvudsakligen heltid) sedan min avhandling kom ut 1997.
    Hoppas din sockriga sportdryck mättar dig så bra som du verkar tycka att den gör! om nu kolhydrater ger så bra mättnad.
    Ordna gärna något podd-debatt-forum eller så, så är jag med! Jag är besviken att inte Anders Hansen ställde upp som planerat, lyssna här. https://poddtoppen.se/podcast/1447638217/halsa-for-ohalsosamma/22-livepodd-fran-halsoriksdagen-2019. – men jag har ju haft debatt med hans vapendragare professor CJ Sundberg på KI: https://nt.se/nyheter/norrkoping/doktorns-rad-om-motion-kan-vara-livsfarliga-om5257904.aspx
    En debatt som jag enligt åhörarna vann rätt stort, enligt mötesordförande. Det är lättare att debattera så här svåra/komplexa frågor muntligt.
    vh
    Fredrik Nyström

  3. @Fredrik Nyström. Klart det är lättare att debattera komplexa frågor muntligt eftersom man då inte på
    samma sätt behöver fundera på vilka referenser man använder och kan enklare spela på känslor, prata runt saker och använda tråkiga debatt tekniker (gish gallop osv.). Personer som föreslår ”muntlig debatt” framför ”skriftligt debatt” är sällan värda att ta seriöst.

  4. @Anton och varför skulle det inte gå att ge referenser i en debatt? Det har jag gjort mot såväl prof. Stephan Rössner som prof. CJ Sundberg? I annat fall håller jag med om att det inte skulle ge mkt.
    -alternativt så finns ju redan mina motargument i boken, skriftligt, 230 sidor, med +100 vetenskapliga referenser.

  5. @Fredrik Nyström. Klart det går att ge referenser men motparten har ju inte möjlighet att i egen takt läsa igenom den och kolla vilken relevans den har. Varför inte bemöta lite av de Gudiol skrivit här istället? Med tanke på dina 100+ referenser så borde det ju inte vara något problem. Som lite marknadsföring för boken om inget annat

  6. Hur många är det som tränar så att det blir skadligt Fredrik Nyström? 10%? 1%? 0,001%? Jag gissar på den sista.
    Jag tycker det är roligt att lyssna på Fredrik men det är ju uppenbart att han uttalar sig på ett visst sätt för att han tycker det är roligt att vara lite motvalls.
    Sen ärligt talat Fredrik. Folkhälsan blir inte bättre för att folk blir äldre. Det är ett logiskt felslut. Det går att hålla halvdöda tjockisar vid liv i respirator tills man slår av knappen vid 100. Titta tjockisar blir 100 år, då är det inget dåligt med att vara tjock 😉

  7. Jag jobbar som personlig tränare och tycker det var intressant att lyssna på Fredrik Nyström i ”Malou efter tio”. När Jag pratar om hur en människa skall leva så utgår jag som (ej är läkare) att individen är fysiskt/mentalt frisk. Det är viktigt att lyssna på sin kropp! De finns de som går från 0-100% direkt utan träningsbakgrund, då självklart kommer skadorna.
    MEN kroppen behöver rörelse, så vad är då lagom. Med tanke på det stillasittande jobb de flesta har idag så anser jag att träning en timme om dagen är för lite.
    Tack för bra läsning!
    Med vänlig hälsning
    PTCina

  8. @Fredrik vad var det där för svar? ”bry dig inte om artikeln, läs min bok” Okej, gäller det även alla GPläsare? Frågan är, är du korrekt tolkad i G-P och kan stå för det och vad säger du i så fall om Jacobs kritik? Det mesta av ditt inlägg här verkar handla om att intervjun inte för fram det du menar och då är det väl mest kritik mot G-P. I övrigt ”fixa en livedebatt för dom brukar jag vara bra på”. Ökar inte intresset för din bok precis då.

  9. Fredrik Nyström:
    Min huvudinvändning är att du kritiserar mig med argumentet att jag sagt ”ditten” och ”datten” i GP, men du har inte läst boken vad jag vet?

    Du har ju sagt Ditten och Datten. Flera gånger om de senaste veckorna till och med. Det jag har kommenterat här är det som du har sagt. Din bok är inte med i diskussionen.
    Det jag däremot vet är att det så klart inte finns någon hemlig forskning i din bok. Så den innehåller så klart inte något speciellt som gör att innehållet i min artikel inte skulle stämma.

    till exempel, att det ”inte behövs fler studier” på vissa smala teman (att träning kan inducera negativa effekter) eller att jag visat att fett mättar bättre än kolhydrater (i just en setting, den jag refererar till, förstås).

    Det är självklart inte de här sakerna som du förmedlar till folk som läser/hör det du säger. Det du gör här är en form av argumentationsfelet Motte and bailey https://rationalwiki.org/wiki/Motte_and_bailey

    Hoppas din sockriga sportdryck mättar dig så bra som du verkar tycka att den gör! om nu kolhydrater ger så bra mättnad.

    Att det är just ett försök till dålig retorik med argumentationsfelet här ovanför visar du snygg här när du slänger in den här löjliga inflikningen samtidigt som du svepande skriver kolhydrater när du specifikt har tagit upp socker i dryck som exempel 😉 Så de som vill tro på dig från början kan sitta och nicka och hålla med dig som i att du sa något insiktsfullt när du egentligen inte säger något med substans utan bara blandar bort korten.

    Ordna gärna något podd-debatt-forum eller så, så är jag med!

    Som Anton redan har påpekat för dig så är det där inget sätt att hålla en ordentlig debatt. Du har redan fått en text här ovanför. Har du något vettigt att säga i form av bemötande så är det bara för dig att skriva ihop en egen text. Självklart med referenser och diskussion kring styrkan i de referenserna som du väljer att ta upp och varför du väljer att utesluta annat.
    Det är så man gör det. Det är ett helt horribelt format att hålla sådana här debatter muntligt. Vi väntar med spänning på din replik 👍

  10. Ja, det här blir intressant att höra svar på. Retoriken ”läs min bok” är ju på nivån ”nej, jag tänker inte svara på din fråga eller argumentera för min sak. Däremot finns det en youtube- video på 4 timmar med en guru som jag tycker att du ska titta på.” Tyvärr så är provocerande och ”spjuveraktig” retorik som Nyström håller på med inte värt mycket om man faktiskt inte har något vettigt att komma med. Ironi och provokation är en krydda som får användas med måtta, om de blir huvudnumret så förlorar de helt sin poäng.

  11. Intressant diskussion.

    Kost och tränings forskningen lider båda av problemet med confounders, det är svårt att studera utfallsmått som har många möjliga påverkansfaktorer bakom sig. Allt går inte att påvisa med RCT studier, å allt behöver inte stödjas heller för att hållas för sant. Det finns tex ingen RCT studien som visar att överlevnad chansen ökar om du hoppar ur ett flygplan med en fungerande fallskärm jämfört med om du hoppar utan en fallskärm, trots det kan vi ändå konstatera att trots enstaka olyckor så är det en klart ökad överlevnadschans.

    I mitt tycke är det gynnsam med en debatt som ifrågasätter och tvingar fram argument och bevis. det är så vetenskapen drivs framåt det finns ju knappt en meta analys som inte hittar motstridiga resultat.

    Att jag överhuvudtaget hamnade här är dock lite allvarligare. Jag fick en länk av min fru till en webföreläsning som tidningen HR Nytt, där rubriken är ”professorn varnar: vi tränar oss till döds”. jag har tränat styrkelyft och tävlat i många år och som del i tävlandet (icke att förväxla med träning för hälsa) så skadar jag mig titt som tätt. Jag fick länken med en kommentar ”hade det på känn” dvs se nu va dumt det är att du tränar så hårt!! å det är här som det blir tokigt. Jag fattar att det handlar om träning som egentligen inte borde kallas träning ute mer prestations optimering inte för lagom utan extra prestation. Det finns även ett samband mellan stress och träning kopplat till varför man tränar. OM du älskar träning och brinner för att gå till gymmet kan det vara en copingstrategi om du blir påtvingad träningen för att du är för inaktiv eller vill följa ett kroppsideal kan det istället bli en stressor. det ser helt enkelt olika ut.

    MEN retoriken spelar roll, genom att rubriksätta på ett sätt som utmanar så har vi ett antal individer som aldrig bryr sig att titta bakom rubriken. – varför ska jag träna, läste i tidningen att det bara ökar risken för hjärtsjukdom och att man dör i förtid. Oavsett sida (jag har inte läst boken) så antar jag att titeln LAGOM sannolikt syftar till an avvägd balans mellan individens förutsättningar och tränings ambition.

  12. Hittade hit efter jag lyssnade på Fredrik Nyström i Morgonpasset i P3 idag. Blev rent ut sagt frustrerad över attityden och hur mycket komplexa saker bantades ner till så simpelt och onyanserat att det kändes rent av oärligt. Extremt mycket cherry picking och sedan bara lätt avfärdande av allt som inte passar in. Hur som, googlad för att se om någon skrivit något emot detta dravel och gled in här. Tack för att du tar dig tiden att försöka sätta ihop en källkritisk granskning som belyser specifika saker.

  13. Är verkligen ingen expert på området men en sak vet jag att är man raljant, styv i korken och allmänt glad att höra sin egen röst så åker varningsflaggan i topp… Detta gäller verkligen herr Nyström som visar med all önskvärd tydlighet att ödmjukhet är inget han eftersträvar här i livet. Sjukt trött på människor som slår sig själv för bröstet och bara vill köra över folk verbalt. Pratkvarnar och karismatiska människor som inte lyssnar utan bara vill få sin röst hörd har vi alldeles för många av i dagens samhälle så…
    Tack för att den här artikeln gav mig lite insikter av vad herr Nyström dillar om…

  14. Vill tillägga att när herr Nyström sa i P3 att man i en debatt inte hade haft handuppräckning efteråt, som skulle visa vem som ”vann” debatten, fattade jag direkt vad det här var för person. Fick Alexander Bard vibbar direkt…

  15. Hej,
    Jag råkade lyssna på Morgonpasset P3 med Fredrik Nyström, https://sverigesradio.se/avsnitt/fredrik-nystrom-om-fett-alkohol-och-traning .
    Vänder mig direkt till dig Fredril. Jag vill inte kommentera det du sade om träning men din oklarhet och dina rena felaktigheter om diabetes måste bemötas! Några exempel:
    * Jag antar att du oftast menade typ2, när du pratade om diabetes. Fast detta klargjordes inte. Du skiljer inte på typ1 och typ2-diabetes. Denna oförmåga att skilja dessa sjukdomar åt kan göra det svårt för, speciellt unga, typ 1-diabetiker genom att bilden förmedlas av att de själva orsakat sin sjukdom. “Har du ätit för mycket socker/kolhydrater?”. Hur svårt kan det vara?
    * Den enda gång du nämnde typ1-diabetes var när du sa något i stil med “Fett och sprit räddade livet på typ 1-diabetiker (enligt någon Petren) redan på 20-talet men sedan kom insulinet så Petrens bok blev ingen storsäljare”.
    Hallå där !!! Innan insulinet upptäcktes kunde denna kost i bästa fall hålla en typ 1-diabetiker vid liv i upp till ett år. Det kallar inte jag “räddade livet”. Sådana budskap kan misstolkas och är direkt livsfarliga!!!
    * Du sade att en diabetiker kanske inte behöver ta något insulin alls om man inte äter kolhydrater. Återigen skiljer du inte på typ 1 och typ 2. Livsfarlig kommentar!
    * Du hånade kolhydraträkning. Detta är att verktyg som rätt använt är fantastisk bra för en typ 1-diabetiker för att hålla blodsockret på en bra nivå.
    * Du vurmar för fett. Min erfarenhet efter 30 år som typ1-diabetiker är att högt fettintyg gör det mycket svårt att reglera blodsockret. Fett har en mycket stor inverkan på blodsockret. Det är bara det att blodsockerstegringen kommer sent, flera timmar efter måltiden, och detta gör det nästan omöjligt att dosera insulin. Om jag äter en fettrik måltid på kvällen stiger blodsockret under natten och jag måste gå upp flera gånger varje natt och fylla på med korrigeringsdoser av måltidsinsulin.
    * Angående ketos-kost sa du att man bara skall äta 20 g kolhydrater per dag. Du sa att detta motsvarar ett halvt äpple. Enligt de kolhydrattabeller jag sett innehåller ett äpple 10 – 15 g kolhydrater. Sålunda motsvarar 20 g kolhydrater 1,5 – 2 äpplen och inte ”ett halvt äpple”.
    Mvh
    Claes, typ1-diabetiker sedan 30 år tillbaka och pappa till 2 döttrar med typ1-diabetes.

  16. Du måste ju läsa min bok också… Eller så tar man till sig fakta från Livsmedelsverket som inte är vinstdrivande. Slutaatser från i princip all annan forskning är ju inte helt ointressant heller.

  17. Riktigt stort tack för att du tar dig tid, det är verkligen ovärderligt och mycket uppskattat!

  18. Det var nog det bittraste jag har läst på länge. Det finns många forskare som arbetat i många år för att försöka bevisa något. Genom att ha bestämt sig redan från början vad man vill bevisa, kan man enkelt välja ut de studier som visar det man vill komma fram till eller skapa förutsättningar för ett visst resultat genom studiens upplägg.

    Att du skadar dig tyder mest på ett taffligt träningsupplägg och är inget att skryta med. Jag har under 30 års styrketräning aldrig skadat mig nämnvärt. Det är inte coolt att gå tvärsemot etablerad forskning , bara korkat.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *