Framgångspodden, Food Pharmacy och massa hittepå

I veckan var Lina Nertby Aurell och Mia Clase från Food Pharmacy gäster i Framgångspodden som är en av Sveriges största poddar. De här två personerna har släppt tre böcker som samtliga har sålt väldigt bra.

Jag läste deras första för några år sedan och i den har de lyckats med att på sätt och vis insinuerar fantastiska saker utan att egentligen säga någonting allt för konkret. Det här skulle jag gissa på är orsaken till varför de faktiskt verkar ha undvikit mycket av den kritik som annars har kommit mot de som försökt att sälja in tarmfloran som botemedlet mot det mesta.

När de skriver så ospecifikt och till exempel delar upp tarmfloran i goda och onda bakterier, som att det pågick någon slags serietidningsslagsmål, så är det helt enkelt svårt att kritisera mer specifikt än att bara säga att det är trams. Att det är så ”förenklat” så att det blir fel.

Här är den korta text jag skrev om boken då efter att jag hade läst den:

De två personerna bakom Food Pharmacy, Mia Clase och Lina Nertby Aurell, har tidigare jobbat med att sälja saker till folk på andra sätt och det märks när man tittar på deras saker nu. De verkar inte riktigt veta vad de pratar om men de snappar snabbt upp vad som börjar bli populärt på andra ställen och sen paketerar de om det i en snyggare förpackningen och säljer vidare det.

Nu i framgångspodden så kom det i alla fall fram en hel del konkreta påståenden så jag tänkte att det kunde vara lärorikt för er läsare om jag går igenom några av dem. Just för att visa hur snett på det Food Pharmacy är så fort de försöker snacka forskning.

Det finns verkligen inte väldigt många studier som visar hälsofördelar med periodisk fasta

Vid minut 24 ungefär i podden så börjar de diskutera periodisk fasta och då säger de följande:

”…enkelt förklarat så handlar det om att inte äta direkt från när du slår upp ögonen på morgonen tills du tar kvällsmackan och lägger huvudet på kudden på natten. Och genom då att förlänga tiden som vi inte äter så ger vi kroppen en så kallad organvila. Den får möjlighet att återhämta sig. Och väldigt många studier visar ju på att det ger stora hälsofördelar att leva på det här sättet.

Det här är ett ganska specifikt påstående. Det ska alltså finnas väldigt många studier som visat på stora hälsofördelar.

Men i verkligheten finns det idag endast en studie som har visat på hälsofördelar och det var en kort studie på endast åtta personer med prediabetes (1).

I den studien var upplägget också tvärt emot det som Mia och Lina beskriver i podden. De säger att de äter sina kalorier från middag och framåt medan upplägget i studien var att äta från morgon till middag. En petitess kanske man kan tänka men det här kan mycket väl spela en betydande roll eftersom vår så kallade cirkadiska rytm, dvs dygnsrytm gör att vi hanterar mat olika på olika tider på dygnet.

Forskarna valde just att lägga ätfönstret på förmiddagen eftersom de trodde att det skulle vara bättre för hälsan för deltagarna. Så det här resultatet kan inte säkert överföras till det upplägget som tas upp i podden.

Jag har skrivit mycket mer om den här enskilda studien på Tyngre tidigare i artikeln Förbättrad hälsa med periodisk fasta med ätfönstret på förmiddagen. Förra månaden skrev jag dessutom två längre artiklar på Tyngre om det här ämnet i stort där du kan läsa om andra studier med ett upplägg likt periodisk fasta har visat, Periodisk fasta, hälsa och prestation.

Det finns varken väldigt mycket studier eller särskilt mycket som pekar mot väldigt stora effekter här. En grov överdrift när det gäller antalet studier och en överdrift när det gäller den troliga effekten om den skulle visa sig vara på riktigt med andra ord.

Det finns inga belägg för att fetas tarmbakterier gjort smala feta

I 39 så påstås det att smala människor bli feta om får tarmbakterierna från feta personer. Konversationen låter enligt följande:

Pärleros: Jag läste ju en sak i er bok om där ni pratade om att när slanka eller smala människor får en tarmflora från en överviktig så blir, så, i den här studien i alla fall att, många av de slanka blev överviktiga.
Food Pharmacy: Det finns många studier på det. Jättemånga studier.
Pärleros: Det är ju helt, när man hör det man bara, man tror inte att det är sant.
Food Pharmacy: Nä, jag vet

Det finns precis noll studier som har visat det här. INTE EN ENDA STUDIE. Och ändå så sitter de alltså inte bara där och säger att detta är visat utan de säger också att det är jättemånga studier som har visat på den effekten.

Om du följer mig via sociala medier så har du troligen stött på mina uppdateringar kring det här. Det finns idag totalt sett fem studier som på olika sätt har försökt att undersöka det här hos människor och samtliga studier har inte kunnat påvisa någon effekt alls (2, 3, 4, 5, 13). I september förra året så publicerades även en översiktsartikel där forskarna summerade forskningen fram tills publikationen och föga överraskande så drar de också slutsatsen att det inte finns några belägg för någon effekt (6).

Det kan tyckas ganska anmärkningsvärt att de här två får sitta där i någon form av sits som experter i en av Sveriges största podcast och påstå saker som är helt fel. Och ja, det är det. Men det är inte överraskande.

Det man däremot har visat, med blandade resultat i och för sig, är att om du för in tarmbakterier från personer med fetma till möss utan några egna bakterier från början så går de upp mer i vikt än möss som får bakterier från smala personer. Så tarmbakterier kan i alla fall påverka i några udda situationer. Men det innebär inte att de på något sätt styr eller är betydelsefulla i normala fall för människor.

Mindre akne av att dricka mindre mjölk

Vid 1 timme och 11 minuter så diskuterar de lite kort om akne och det tyckte jag var intressant eftersom de då påstod att det fanns studier som visat på en kraftigt minskad akne när folk slutar dricka mjölk. Här är det exakta påståendet:

Du kan gå in på vår blogg och läsa om en studie som vi skrev om som visar att. Nu kan jag inte procenten rakt av men, mer än 100 procent, 147 procent minskning eller nånting, i akneproblem, genom om…har man sett genom människor som slutar med mjölkprodukter.

Vi ignorerar här det faktum att det är svårt att minska något med 100 procent och fortsätter som om inget har hänt. Sådan felsägningar är trots allt möjliga när man spelar in podd. Jag har säkert sagt liknande saker genom åren.

Om vi istället tittar på själva påståendet om att ingen mjölk gör att mängden akne minskar kraftigt så låter det ju väldigt imponerade. Som att det finns starka bevis för att akne blir bättre när man slutar med mjölk. Jag tyckte det var intressant eftersom jag för drygt 1,5 år sedan delade en summering över epidemiologiska studier på området där man fann att ett större rapporterat intag av mjölk korrelerar med ökad mängd akne. Min slutsats då var att det nog är dags att undersöka det här i en interventionsstudie där en grupp får sluta dricka mjölk.

Det är en vanlig uppfattning att mjölk kan öka risken för akne och den epidemiologiska forskningen verkar ge stöd för…

Publicerat av Träning, kost och hälsa Fredag 8 juni 2018

För den här studien är endast epidemiologi. Det resultatet är baserat på vad människor själva säger att de äter som korreleras med vad människors själva säger om sin hud. Det är alltså inga studier där man faktiskt har fått personer med akne att sluta dricka mjölk för att se vad som händer.

Så jag tänkte att det här var intressant och att Mia och Lina kanske berättar om någon ny interventionsstudier på området som visat på en verklig effekt. Eller nej, det gjorde jag inte men visst låter det bättre när jag skriver så 😉.

Jag letade upp artikeln som de hänvisar till på deras blogg och föga överraskande så fanns det ingen artikel som handlade om någon interventionsstudie. Där var ingen artikel om någon studie där man fått människor att sluta med mjölk och sett att deras akne minskat som de påstår i podcasten. Det enda som fanns var en artikel om samma översiktsartikel som jag skrev om.

Det här är alltså ingenting som på något vis visar på ett orsakssamband. Visst skulle det kunna vara så att det verkligen är mjölken. Men det kan också vara tusentals andra saker. Inom epidemiologi av den här typen så hittar man bara korrelationer som man sedan måste undersöka vidare. Likt jag skriver till delningen jag gjorde.

Att vänta på några faktiska bevis verkar dock inte vara något för Mia och Lina som de uttrycker sig i podden. Och det verkar inte heller bara varit i podden som de ”råkat uttrycka sig lite starkt” eller liknande. Här är rubriken på deras artikel från 2018.

Titeln på artikeln hos Food Pharmacy berättar inte direkt att studien de ska skriva om inte har bevisat någon faktisk effekt utan endast på en korrelation.

Gurkmeja är potent och positivt för att de säger det

Ett av det mest underhållande segmenten i hela intervjun är när det ska diskuteras gurkmeja och det ska förklaras varför det är bra. Så här går diskussionen:

Pärleros: Okej, men gurkmeja är bra?
Food Pharmacy: Alltså gurkmeja innehåller en väldigt stark antioxidant som heter kurkumin. Som har visats sig, ah helt enkelt vara en väldigt stark antioxidant. Sen så, kan man ju läsa titt som tätt om människor som menar att gurkmeja har ingen effekt på hälsan. Men gurkmeja är ju en jättehälsosam krydda, så har det nån effekt på hälsan så är den ju positiv.

Vad man har sett i studier är ju att….det finns en gen som heter Cox2 som bidrar till inflammation i kroppen. Och vad man har sett i studier är att gurkmeja då kan bidra till att hämma den här genen. Och det är någonting som varenda läkemedelsbolag är intresserad av att hitta substanser som hämmar inflammation. Som att det är ett sånt vanligt förekommande fenomen idag.

Det första stycket här ovanför är helt fantastiskt. Motargumentet till de som säger att gurkmeja inte har någon är effekt är alltså att gurkmeja är en jättehälsosam krydda. Snacka om cirkelresonemang. Det är just delen om att det skulle vara jättehälsosamt som folk ifrågasätter. Du kan inte motbevisa det genom att göra samma påstående en gång till 🤦‍♂️.

När det gäller påståendet i det andra stycket så är det möjligt att kontrollera genom att titta studier som finns. Här är det viktigt att separera gurkmeja från kurkumin. Kurkumin är ett ämne som finns i gurkmeja men till vikten är det bara ungefär 2-4 procent. Så du kan inte föra över resultaten från studier på kurkumin på gurkmeja utan att verkligen räkna på dosen.

Dessutom är det så att upptaget av kurkumin är dåligt för sig själv. I de flesta kliniska studier så används någon form av patenterad blandning med kurkumin och ett annat ämne som du bara kan få om du köper just den produkten från det företaget som har patenten.

Om vi ändå tittar på studier så fann en systematisk översiktsartikel av interventionsstudier från förra sommaren ingen effekt från varken gurkmeja eller kurkumin på inflammationen hos personer med någon typ av inflammatorisk sjukdom (8).

Det finns mängder av mindre studier på kurkumin på en väldig massa områden och inom vissa är resultaten positiva. Det är kanske möjligt att du kan få någon typ av liknande effekt genom att äta väldigt rikligt med gurkmeja men det är inget som direkt är väl visat för någonting idag.

Det här med att hela tiden göra allt till en smoothie

Det här ovanför är egentligen det jag tänkte ta upp kring alla de faktapåståenden som görs i podcasten. Bullshitasymmetrin gäller verkligen här då de kan sitta och påstå i princip vad som helst som fakta utan att backa upp det. Och sedan krävs det väldigt mycket tid för den som skulle vara intresserad av att faktiskt granska ämnet att gå igenom forskningen. Jag är redan på 8 timmars skrivande och lyssnande här i texten.

Bullshitasymmetrin – Jacob Gudiol 2015

De exempel jag har tagit upp här ovanför är de mest uppenbara där de helt enkelt har fel eller där det som de säger bevisligen inte är någonting som forskningen har visat.

Det mesta annat som de säger i podden är istället saker som mest är dåligt undersökt men som de ändå framställer som självklart rätt. Blandat med självklarheter som i princip alla är överens som så klart som att det är bra med fiberrika grönsaker.

Ett exempel på osäkra saker som framställs som fakta är deras förkärlek för smoothies. Samtidigt som de förklarar att man absolut inte ska dricka juice eftersom det är viktigt att hålla koll på blodsockret (1h 22min in) så snackar många gånger om olika smoothies. Här ignorerar de helt det faktum att det faktiskt är väldigt dåligt undersökt vad som händer med ett livsmedel när du kör det i en blender och gör det till en smoothie.

Jag har i omgångar letat efter studier på det här och den enda jag har lyckats skrapa fram som verkligen tittar på frågan är från 70-talet (7). I den tittade man på blodsocker och insulin efter att deltagarna fått äta antingen ett helt äpple, en purée av äpple (dvs smoothie) och äpplejuice. Här under kan du se deras resultat.

Skillnaden i blodsocker och insulin från att äta hela äpplen, äpplepurée eller äpplejuice
Tryck på bilden för att se en större version.

Som du kan se är där en skillnad mellan smoothie och hela äpplen. Juice är sämst men det är verkligen inte så att smoothies har samma effekt som hela frukter. Till exempel kan du se att blodsockret dippar mer efter smoothien jämfört med när försökspersonerna fick äta hela äpplen. Och blodsockertoppen blev den samma oavsett formen på äpplet.

Ändå så rekommenderar alltså Food Pharmacy tjejerna att du hela tiden ska dricka en massa smoothie. Trots att det mycket möjligen kan ha en annan effekt än vad hela livsmedel har.

Mycket mer är sällan bra

Det finns också två andra intressanta aspekter här som kan vara värda att fundera kring. Den första är när du gör allting till en smoothie så kommer det att vara betydligt lättare att få i sig all maten på kort tid. Även detta är så klart någonting som kan påverka både upptaget och mättnad från det som du äter.

Det andra är att de här dryckerna gör det möjligt att få i sig väldigt stora mängder av saker som människor normalt sett äter i betydligt mindre mängd. Det är inte på långa vägar självklart att någonting som möjligen är positivt i mindre mängder också kommer att vara bra i större mängder.

Jag skulle säga att du snarare bör anta motsatsen tills något är bevisat. Det mesta som är bra i en mindre dos är dåligt i en allt för stor dos. Dosen gör giftet helt enkelt och när det gäller smoothies där du tar någon krydda eller annat enskild ämne i betydligt större mängder än vad som normalt kommer i mat så vet vi inte riktigt vad som händer.

Jag har skrivit om det här fenomenet många gånger tidigare och den mer tekniska termen för allt det här är hormesis. Mycket mer är sällan bättre. Du vill till exempel inte leva ett helt stillasittande liv då vi vet att hälsa och välmående förbättras med rörelse. Samtidigt vet vi också att för mycket träning kan leda till negativa effekter.

Din kropp behöver energi från maten (kalorier) för att klara sig men samtidigt så vill du inte få i dig för mycket energi då det för med sig negativa hälsoeffekter. Vatten är essentiellt för att överleva men för mycket vatten på kort tid kan vara dödligt.

En liten humoristisk bild som visar hur fel det kan bli i fall man inte också tar med dosering och användningsområde när man pratar om något som nyttigt eller giftigt.

Det här gäller också för de flesta vitaminer och mineralerna som vår kropp verkligen behöver. De är livsnödvändigt att vi får i oss dem över tid men samtidigt så kan överdosering av flera av dem ge negativa hälsoeffekter.

Antioxidanterna som kortade livet för rökare

Vi vet också att de här sakerna gäller till exempel för antioxidanter. På 80-talet fann man intressanta korrelationer mellan högre blodnivåer av vitamin E och A hos rökare och lägre risk för lungcancer. Man trodde därför att dessa skulle vara skyddande och man började testade det här i stora studier där deltagare fick vitamin E eller beta-caroten som sedan kan ombildas till vitamin A.

Resultaten från dessa studier blev negativa och istället för att minska risken för sjukdom så ökade istället risken. Vitamin E och beta-caroten är både antioxidanter. Det här är några av orsakerna till varför du så ofta fått höra från mer officiella håll att du inte bör ta stora doser av olika multivitamin eller liknande. Jag har skrivit mer om allt detta i artikeln Varför antioxidanter som tillskott sällan är en bra idé om du vill läsa mer.

Det här gäller också möjligen polyfenoler som idag hålls fram som väldigt nyttigt i de flesta situationer. Där vet vi väldigt lite kring om de faktiskt är hälsosamma i rimliga mängder men vi vet däremot att en del av dem kan vara giftiga i större doser. Till exempel har EFSA lagt ut en varning för tillskott av Catechin som finns i grön te extrakt (11).

År 2012 publicerades en översiktsartikel kring den här typen av saker och författarna inleder då sin text med följande vilket jag tycker är talande (12).

Recent biomedical focus has been on the beneficial activities of flavonoids (Chapter 1), but toxicity due to excessive consumption can result in significant morbidity and mortality in patients.1–4 Often, people fail to recognize that extreme consumption of a natural supplement or food can be dangerous, and it is thought that flavonoid intoxication is vastly underreported as many people may not attribute their symptoms to organic compounds.

Så vad händer då när du börjar mixa i större mängder av livsmedel som innehåller hög koncentration av dessa ämnen i en smoothie och dricker det dagligen? Det är det ingen som vet.

Jag förstår bara inte den otroliga förtjusningen i att börja experimentera på det här sättet.

Det är lite komiskt i sig att de här personerna framställer tarmfloran som i princip allsmäktig över vår hälsa men samtidigt så verkar de tycka att det är hur safe som helst att bara hålla på att experimentera med saker som de själva tror kan ha en stor effekt på tarmfloran.

Summering – det är lätt att vara expert när man aldrig behöver backa upp något

Det är mycket mer som jag hade kunnat kommentera från den här podcasten. När jag satt och lyssnade så gjorde jag totalt 25 anteckningar på olika saker och då hoppade jag ändå över de första 20 minuterna.

De flesta av de här noteringarna jag gjorde är inte i lika fel som det jag tar upp här ovanför. Det var allt från mindre petitesser till grova överdrifter men där överdrifterna i det stora hela nog inte spelar någon större roll och saker som jag skulle klassa som riktigt illa men där jag inte orkar gå ni på det hela. Jag är ändå säker på att jag redan har fått fram min poäng. Du kan inte lita på det som sägs från Food Pharmacy.

Att deras texter är mer eller mindre fria från referenser är inte för att de gör komplex forskning tillgänglig för alla. Det är för att de inte kan backa upp det som de säger med faktiska referenser. Detta är symptomatiskt för de flesta källor till information som fler och fler verkar gå över till. De orkar inte läsa längre nyanserade texter utan istället blir det videos, podcast, små memes eller kanske någon enkel infografik i sociala medier eller liknande.

Dessa format hindrar möjligheten till att referera på ett ordentligt sätt samtidigt som de tillåter en väldig massa påståenden på en väldigt kort tid. De är med andra ord perfekt anpassade för personer som framför trams men vill få det att låta som vetenskap.

Jag har lyssnat på några avsnitt av deras egna podcast genom åren med och det jag har hört då har varit snällt sagt dåligt. De framställer det som att de pratar vetenskap men i själva verket så är det någon typ av mix av självklara saker som alla säger, påståenden som möjligen skulle kunna stämma och sen saker som är rent ut sagt fel. Likt det jag har tagit upp i den här artikeln.

Till sist vill jag avsluta allt det här med en fråga. Är det någon som vet varför Stig Bengmark, och allt som han förr har skrivit på Food Pharmacy, inte längre finns kvar? Stig var i princip deras enda källa i den första boken och nu verkar han vara helt borta från diskussionen 🤷‍♂️ Vad har jag missat här?


Då jag gissar på att det här kan väcka en del frågor hos en del som läst den här texten så tänkte jag att jag adderar till lite vidare läsning som nog kan besvara en del av frågorna i förväg:

9 thoughts on “Framgångspodden, Food Pharmacy och massa hittepå

  1. Alltså jag vill bara säga tack för att du orkar kolla upp och skriva ner!!!

  2. Mycket välbehövlig text du har gjort! 🙌🏼 Jag har väntat på detta. Äntligen, är min summering. Hade själv många frågestållningar efter bok nr 1. Jag hade inte orken att själv gå in på djupet som du gjort här.

  3. Tack! När du ändå är igång, kan du inte ta en titt på Vulverine som folk hänvisar till i tid och otid just nu, hon har varit gäst i Food Pharmacys podd och bara det gjorde mig tveksam ;). Här kommer ett exempel på sådant hon skriver på sin sajt:
    ”Vad driver inflammation hos dig? Sömnbrist? Stress? Allergena livsmedel? Rapsolja och sojaprodukter? After work flera gånger i veckan? Jag har sett folk bli av med mensvärk genom att sluta med gluten, mjölkprodukter, socker m.m., men det mest effektiva har varit när folk lägger ner koffein (inte bara kaffe). Koffein är som att dricka flytande stress, spolar ut bl.a. ditt viktiga magnesium ur kroppen, blockerar dina D-vitaminreceptorer och kan försämra leverns förmåga att bryta ner östrogen – utöver att det är en direkt fertilitetsförsämrare.”
    Det jag tycker är mest störande är att hennes ”anhängare” lägger ovälkomna kommentarer i sociala medier i konspirationsanda gällande p-piller, PMS osv. Passande nog ska man uppnå ”hormonbalans” bl.a. genom att köpa hennes kosttillskottpaket.

  4. Boom!!

    (Du har fått med ett S på slutet på rubriken ”Antioxidanterna som kortade livet för rökares”)

  5. Tusen tack för denna text!!

    Så mycket pengar som de tjänat på detta. Helt otroliga påatåenden. Det märks att deras professioner i grunden är att sälja. Men det jag inte kan förstå är, hur de i tid och otid har kunnat bjudas in som ”experter” i diverse program och även mer seriösa dagstidningar!

    Kritiskt tänkande och grundkunskaper om kroppen verkar saknas.

    Älskar din ”faktaruta” om vatten! :-).

    Tyvärr har jag i mitt yrke sett hur ”fakta” som dessa skapar skuld och till och med får drabbade att sluta med viktiga läkemedel. Man tror att gurkmeja t ex ska vara bättre mot klinisk depression.

    I enlighet med flera andra kommenterare vill jag också tipsa om Jenny Koos/Vulverine. Att kartlägga menscykeln är en sak. Men hon ger råd om precis allt möjligt – spermiekvalitet, infeetilitet, igångsättning av förlossningar. Och påstår att oerhört mycket kan botas med kost. Säljer även jod mot hypothyreos (sic!) Och så vidare. Detta till utsatta grupper som försöker bli gravida, eller som mår väldigt dåligt. I många av hennes hälsokostpaket kommer man upp i väldigt höga doser vitaminer sammantaget.

    Hon blandar också ofta ihop korrelation med kausalitet. Braskande rubriker om vad p-piller under amning och välling kan leda till.

    Tack!

  6. Mörkrädd blir man..

    Om man nu väldigt öppet inte egentligen bryr sig om forskning som Food Pharmacy.. Varför kan man inte vara öppen med det?

    Säljer tron av ”vetenskap” så jävla bra? Dvs. Att bara nämna ordet studie, sen ordbajsa på så är folk sålda direkt? 😂

    För jävla bra jobb som alltid Jacob

  7. Tack för att du tagit dig tid till detta, har själv ifrågasatt flera av de punkter du tar upp!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *