Folks matval på snabbmatsställen

Jag läste häromdagen en intressant studie om snabbmatskonsumtion i USA som riktade in sig på vad folk köper när de köper på snabbmatsställen och inte bara hur ofta och/eller hur mycket av hushållets pengar som går åt till det. Den sistnämnda typen av konsumentstudier finns det gott om när det gäller den amerikanska befolkningen (1, 2, 3) och man ser en koppling mellan detta och den ökade överviktsproblematiken (4, 5, 6). Man har dessutom identifierat en liknande trend (7, 8 ) med samma risker (9) här i Sverige. Men dessa undersökningar riktar sig som sagt oftast till konsumtionen som sådan och ger ingen särskilt god bild av vilken typ av rätter folk faktiskt väljer när de väl äter ute.

dbl-whopper
Gott gott! 😀 Hur populärt är det att äta hamburgare idag och vad väljer folk som tillbehör? Hamburgare är i sig definitivt inget jätteonyttigt per automatik men en hel hamburgermåltid med diverse tillbehör kan bli både en kaloribomb och innehålla mycket skräp.

Alla som besökt McDonald’s, MAX, Subway m.m. har säkerligen observerat att det förekommer mer och mer alternativ till de klassiska snabbmatsrätterna. Vill du inte äta hamburgare och pommes frites med söt läsk eller vitt bröd på din Subwaymacka eller pizza så finns i dagsläget ofta alternativ. Mjölk, juice, mineralvatten att dricka, frukt och minimorötter som tillbehör, sallader, grövre bröd o.s.v. Alternativen finns alltså för den som vill ha något annat men frågan är ju fortfarande om dessa alternativ utnyttjas i någon stor utsträckning eller om majoriteten fortfarande håller sig till ”det onyttiga”.

Studien jag ämnar berätta lite om är en amerikansk studie, publicerad i den vetenskapliga tidsskriften Obesity, med titeln ”What People Buy From Fast-food Restaurants: Caloric Content and Menu Item Selection, New York City 2007.” (10).

Studien

Man gjorde här ett slumpmässigt urval bland snabbmatsställen i New York, baserat på ett urval där kedjan i fråga kunde ange näringsvärden och innehållsförteckning för sina måltidsalternativ. Snabbmatsställen som var licensierade hos New York City Department of Health and Mental Hygiene. Man fick fram 13 kedjor varav 2 var ”coffee chains” (alltså typiska kaffeställen) och dessa två kedjor exkluderades varpå man hade 11 kedjor och totalt 167 restauranger. På dessa restauranger samlades sedermera kvitton in för att se vilka matval som gjordes. Man kompletterade även informationen från dessa kvitton genom att intervjua vissa restauranggäster med frågor om…:

…de hade köpt allt till sig själv eller om köpet innebar mat till fler personer.
…vad de hade köpt samt om dryck ingick och om det i så fall var lightläsk eller vanlig.
…något annat hade adderats, plockats bort eller ändrats i beställningen, t.ex. plusmeny, extra dipsås eller så.

Baserat på kvittonas information och individernas egna berättelser beräknade man sedan näringsvärdet för inköpen och tittade efter vilken typ av rätter som var populärast.

tabell 1 snabbmat kalorier
Tabell 1. Tabellen visar de 11 matkedjorna som slutligen inkluderades i studien, hur många kvitton man samlade in från varje, den genomsnittliga kalorimängden vid inköp hos en viss restaurang samt den procentuella andelen av inköpta rätter med ett energiinnehåll över 750 kcal respektive över 1000 kcal.

Resultat

På sandwichrestaurangerna (t.ex. Subway) visade sig det totala kaloriintaget vara lägst bland kunderna med 734 kcal per måltid, därefter följt av de restauranger med specialinriktning på kycklingrätter av olika slag (Kentucky Fried Chicken som exempel). Här var genomsnittsmåltiden 931 kcal. Av samtliga matinköp var genomsnittsmåltiden 827 kcal och uppemot en dryg tredjedel (34% närmare bestämt) av måltiderna översteg 1000 kcal och där det högsta energivärdet var från pizzaställen där hela pizzor beställdes och alltså inte enbart pizzaslice. Man kan med andra ord gissa att man där skulle få samma (eller kanske t.o.m. högre?) energivärde om individerna valde pizzabitar motsvarande en hel pizza (se tabell 1 ovan).

Hamburgerkedjorna

På hamburgekedjorna var s.k. ”combination meals”, menyer med ett standardinnehåll (Big Mac och co. eller Whopper Meal t.ex.) höga i kalorivärde hos samtliga kedjor. I genomsnitt räknade man ut 1271 kcal hos Burger King, 1187 kcal hos McDonald’s och 1106 hos Wendy’s.

Energimängd från pommes frites och läsk utgjorde hos samtliga ca 20% av måltidens energimängd. S.k. ”Dollar menu meals” där man själv får välja sin meny visade sig vara något lägre i energiinnehåll över lag, 967 kcal hos Burger King, 815 kcal hos Wendy’s och 815 kcal hos McDonald’s. Extra tillägg till menyerna bestod oftast ev medium eller liten pommes frites, tillägg av andra alternativ såsom potatis och sallad utgjorde 20% respektive 21% av alla tilläggsinköp, s.k ”side orders”. Siste men inte minst inkluderades drycker i 58% av alla matinköp där tre fjärdedelar var sockerläsk. Läskens energivärde i standardmåltider var 195 kcal hos Burger King och 207 kcal hos McDonald’s. Hos Wendy’s fanns mindre alternativ och därmed sjönk siffran för genomsnittsvärdet hos deras läskköpare, 143 kcal. Wendy’s var även den kedjan där flest beställde lightläsk, 19% av inköpen. Detta kan jämföras med McDonald’s där 71% av all dryck var sockrad läsk, 7% lightläsk och 2% valde vatten som måltidsdryck (tabell 1 och 2).

tabell snabbmat
Tabell 2. En mer detaljerad tabell för antal kvitton, val av måltider och tillägg/ändringar av meny samt kaloriinnehåll från de tre största hamburgekedjorna, Burger King, McDonald's och Wendy's.

Egna reflektioner

Såna här jämförelser tycker jag är intressanta för de ger en bra bild över hur väldiga mängder energi du trots allt får i dig vid måltider på snabbmatsrestauranger. Genomsnittsindividen som äter 3 huvudmåltider och kanske något mellanmål har mycket sällan ett kaloribehov som ger utrymme för luncher som ger runt 900 kcal. Och då var det trots allt långt ifrån ovanligt med ännu mer energirika måltider än så. Man kan i resultatet se att den kedjan där flest kunder valde lite mindre pommes frites och oftare valde lightläsk eller mindre storlek på sockerläsken var även hela måltiden mindre energirik. Forskarna gör själva ett exempel på hur den mest populära måltiden på McDonald’s, Big Mac med mellanstor pommes frites och mellanstor sockerläsk, skulle kunna göras mindre energirik:

The most popular combination meal at McDonald’s was the Big Mac, ”medium” order of french fries and ”medium” size nondiet soda, totaling 1,130 calories and priced at $5.59. If customers were to substitute each item for a smaller version—double cheeseburger (100 fewer calories), ”small” order of french fries (130 fewer calories), and ”small” size soft drink (60 fewer calories)—this would save 290 calories and $1.90, even with no combination package discount. However, downsizing only the french fries and soft drink to ”small” sizes would save 190 calories but cost only 10 cents less than the standard combination meal with a ”medium” size french fries and soft drink. This suggests a built-in economic disincentive to downsizing, a simple modification that could reduce calorie intake.

Substituting water or another noncaloric drink for a sugar sweetened soft drink, or the selection of smaller sizes of sandwiches, hamburgers, or sides can cut hundreds of calories. Selection of grilled rather than fried items also reduces calories, although grilled items typically are more expensive. A request to ”hold the mayo” can cut 100–200 calories from a meal. One common misconception is that salads are always lower in calories; when, in fact, they are often filled with high-calorie ingredients. Some salads on fast-food menus are over 600 calories without dressing, and dressings can range from 40 calories for low fat up to 270 calories

Det går alltså enkelt att dels minska ner mängden kcal från vanliga ”skräpmatsmåltider” men även välja helt andra alternativ. Alternativen FINNS alltså men den här studien visar tydligt att de inte är så särskilt populära i realiteten.

Man skall emellertid alltid vara försiktig i tolkningen av den här typen av studier. Även om man hade kvitton kan man inte till 100% lita på vad folk påstår att de köper och äter. Man ska komma ihåg att alla beräkningar gäller KÖPT energi vilket inte per automatik behöver innebära KONSUMERAD energi (alla människor orkar ju inte äta upp).

Ytterligare en viktig aspekt är att individerna frågades om sina kvitton före dess att de handlade maten. Detta kan ha påverkat valet av inköp, d.v.s att individen som kanske planerat en extra stor pommes frites, hamburgare och extra stor dricka samt en glass istället nöjde sig med mindre storlekar på pommes frites och läsk samt skippade glassen för att framså som lite mer ”duktig” inför forskarna. Denna typ av problem finns alltid när det gäller rapportering av matkonsumtion, överrapportering av vad som anses nyttigt och underraportering av vad som anses onyttigt.

Jag tror för egen del inte att mellanstor pommes frites och mellanstor läsk är de vanligaste valen till en Big Mac. Utan vidare vetenskapligt belägg för det så tror jag inte det är otänkbart att folk oftare väljer den största storleken. Det är min egen erfarenhet av vad jag sett på snabbmatsrestauranger. Så här känns det inte orimligt att studiens siffror ljuger en aning tror jag, och om så vore fallet innebär det ju ännu mer kaloririka måltider i genomsnitt.

Slutord

Jag tycker undersökningen är intressant. Man hör ofta tal om att snabbmatskonsumtion ökar och att det i sig utgör en riskfaktor för övervikt och fetma. Men då är det som sagt enbart sett till konsumtionen som sådan, detaljer om folks val finns det mindre data om. Då är det lätt att från industrins sida bara påpeka att hälsosammare alternativ finns, men vadär det värt om ingen vill ha dem?

Jag själv tycker man kan välja vad man vill på snabbmatsställen så länge det äts sällan. Men har man för vana att äta där flera gånger i veckan kan det vara värt att fundera över sina val, något som denna studie antyder att människor inte gör.

En intressant studie som sagt, jag lärde mig en hel del och hoppas att du gjorde detsamma.

/Nicklas

1. Paeratakul, S et al.Fast-food consumption among US adults and children: dietary and nutrient intake profile. J Am Diet Assoc. 2003 Oct;103(10):1332-1338.
2. Briefel, RR, Johnson CL. Secular trends in dietary intake in the United States. Annu Rev Nutr. 2004;24:401-431.
3. Nielsen. SJ et al. Trends in energy intake in U.S. between 1977 and 1996: similar shifts seen across age groups. Obes Res. 2002 May;10(5):370-378.
4. Takeaway food consumption and its associations with diet quality and abdominal obesity: a cross-sectional study of young adults. Int J Behav Nutr Phys Act. 2009 May 28;6:29.
5. Bowman SA, Vinyard BT. Fast food consumption of U.S. adults: impact on energy and nutrient intakes and overweight status. J Am Coll Nutr 2004;23:163–168.
6. Binkley JK, Eales J, Jekanowski M. The relation between dietary change and rising US obesity. Int J Obes Relat Metab Disord 2000;24:1032–1039
7. Becker Wulf och Pearson M. Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Uppsala: Livsmedelsverket; 2002
8. SCB. Hushållets utgifter 2008. Statistiska Centralbyrån, 2009
9. Berg, CM et al. Food patterns and cardiovascular disease risk factors: the Swedish INTERGENE research program. Am J Clin Nutr. 2008 Aug;88(2):289-297.
10. Dumanovsky, T et al. What People Buy From Fast-food Restaurants: Caloric Content and Menu Item Selection, New York City 2007. Obesity (Silver Spring). 2009 Jul;17(7):1369-74.

4 thoughts on “Folks matval på snabbmatsställen

  1. Intressant. Jag äter ofta på McDonalds och byter alltid ut pommes frites mot äppelbitar (man får två påsar) och läsken mot 3dl lättmjölk. Jag tycker detta ger en bra lunch med ett kaloriinnehåll på ca 700 beroende på vilken hamburgare man väljer, bra med fett och ganska lite kolhydrater. Faktum är att när jag ätit detta, säg, 4 dagar i veckan istället för att luncha ute på en vanlig lunchrestaurang är de veckor jag mår allra bäst och känner mig minst bulkig. Tilläggas ska väl att jag tränar löpning 6 dagar i veckan och behöver en hel del energi, men jag tycker att genom att byta ut de sämsta delarna får man faktiskt till en ganska hyfsad lunchmåltid. Det jag kan tillägga är dock att det verkar vara väldigt få andra kunder som utnyttjar detta och det har jag kommit fram till att dels studera andra kunder och dels genom att personalen ofta blir mer eller mindre förvånande när man begär mjölk och äppelbitar. Högst ovetenskapligt med andra ord, bara en egen observation.

  2. Jag äter väldigt sällan på snabbmatsrestauranger, men när jag väl gör det känner jag att jag vill ”passa på” att äta något jag inte brukar, då ofta något relativt onyttigt. Så om jag är precis lika sugen på fullkornsburgare med minimorötter som ett Big King XXL plusmeny så blir det det senare. Skulle jag äta på sådana matställen regelbundet hade jag säkerligen inte resonerat så, men då hade kanske heller inte den ”onyttiga” maten känts mer speciell.

  3. Jag måste nog erkänna att själva resonemanget om att välja ”hälsosamma” alternativ på en restaurang, som gör sin största inkomst på fett och snabba kolhydrater som tillagas tills näringsämnen är bortvärmda, känns överflödigt.

    Vill jag äta en hamburgare går jag till ett hamburgerhak, vill jag ha pizza går jag till en pizeria. Tycker dessutom att även om jag väljer mjölk, och minimorötter istället för strips och cola blir en måltid på mer än vad som borde intas av en person som inte har ett väldigt aktivt liv.

    En måltid med strips och cola landar på ca 1300 Kcal för att jag ska bli mätt, i ca 1 timme…. Byter jag ut detta mot minimorötter och mjölk kan det väl anses lite nyttigare då näringsämnena är lite mer tillgängliga, men landar ändå på ca 800 Kcal. Ca 300 Kcal mer än en normal middag, under andra tider än bulk.

    Det är vad jag tycker iaf, kanske helt och hållet ogrundade åsikter enligt vissa, men mina oavsett.

  4. Personligen är jag som Per. Om jag äter på McDonalds så kör jag fullt ut med McFlurry (sjukt god) osv… 🙂

    Det är kul med åsikter grabbar. Det är det kommentarerna är till för 🙂 Jag antar att vi kan verka lite emot anekdoter (särskilt jag), men så är det inte. Det enda jag är ”anti” är när folk försöker motbevisa studier med hjälp av anekdoter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *