Fettsugning förbättrar insulinkänsligheten

Idag blir det en väldigt kort notis kring en nyligen publicerad studie som är ett ganska bra bevis för att fettmassa i sig själv är en negativ variabel när det gäller hälsan. I princip alla vet om att övervikt och särskilt fetma är dåligt för hälsan men det finns faktiskt ganska många som påstår att själva fettet i sig inte är farligt för hälsan utan att det bara är det som gjort personerna feta som är problemet.

Till exempel finns det personer som på ett väldigt onyanserat sätt säger att socker är orsaken till allting. Allt ifrån fetma till metabola syndromet. Samma personer påstår också att om du bara slutar äta socker så kommer allt börja bli bra igen, även om du inte går ner i vikt. Det stämmer nog för många att många hälsovärden förbättras men det är inte bara socker som i sig påverkar dina hälsovärden negativt.

En faktor som det finns gott om stöd för att den påverkar din hälsa negativt är just fettmassa. Ditt fett är ett aktivt organ som både reagerar på och skickar ut massor av hormoner och cellsignaler som påverkar din hälsa. Om du har en ”normalt” mängd fett är allt det här i balans. Signalerna till fettcellerna kommer i lagom mängd och signalerna från fettcellerna skickas ut i lagom mängd. När det blir för mycket fett så rubbas dock balansen och det blir en del negativa hälsokonsekvenser.

Det man gjort i studien jag tänkt ta upp är att man summerat resultaten från flera studier där man utfört fettsugningar på folk och sen undersökt hur det förändrats deras hälsovärden.

Aesthetic Plast Surg. 2014 Oct;38(5):1050-6.
Metabolic effects of large-volume liposuction for obese healthy women: a meta-analysis of fasting insulin levels.
Boriani F, Villani R, Morselli PG.

BACKGROUND: Obesity is increasingly frequent in our society and is associated closely with metabolic disorders. As some studies have suggested, removal of fat tissue through liposuction and dermolipectomies may be of some benefit in the improvement of metabolic indices. This article aimed to review the published literature on this topic and to evaluate metabolic variations meta-analytically after liposuction, dermolipectomy, or both. METHODS: Through a literature search with the PubMed/Medline database, 14 studies were identified. All articles were analyzed, and several metabolic variables were chosen in the attempt to meta-analyze the effect of adipose tissue removal through the various studies. All statistical calculations were performed with Review Manager (RevMan), version 5.0. RESULTS: Several cardiovascular and metabolic variables are described as prone to variations after body-contouring procedures when a significant amount of adipose tissue has been excised. Four of the studies included in the analysis reported improvements in all the parameters examined. Seven articles showed improvement in some variables and no improvement in others, whereas three studies showed no beneficial variation in any of the considered indicators after body-contouring procedures. Fasting plasma insulin was identified as the only variable for which a meta-analysis of five included studies was possible. The meta-analysis showed a statistically significant reduction in fasting plasma insulin resulting from large-volume liposuction in obese healthy women. CONCLUSION: Many beneficial metabolic effects resulting from dermolipectomy and liposuction procedures are described in the literature. In particular, fasting plasma insulin and thus insulin sensitivity seem to be positively influenced. Further research, including prospective clinical studies, is necessary for better exploration of the effects that body-contouring plastic surgery procedures have on metabolic parameters.

Det som är intressant med fettsugningar är ju att du mer eller mindre bara minskar på mängden fett. Personerna behöver inte ändra sin diet, sina livsstilsvanor eller sin fysiska aktivitet. Allting förblir alltså i princip som tidigare med undantaget att personen på några timmar helt plötsligt har mycket mindre fett på kroppen.

I abstraktet här ovanför står det ”large-volume” och det kan nog lätt förväxlas med vad som kanske ses som stor viktnedgång. Med ”large-volume” i det här sammanhanget, alltså fettsugning, så hade man satt gränsen vid två liter fett vilket är knappt 2 kg. Så det är med andra ord inte så värst mycket fett som man sugit ur på vissa av deltagarna. Jag kollade upp ganska många av de inkluderade studierna och viktnedgången i dessa verkar var omkring 3-7 kg i snitt.

Dessa deltagare följdes sen upp 3-6 månader efter deras fettsugning och resultatet blev som du kan också kan utläsa här ovanför att deltagarna hade fått en förbättrad insulinkänslighet. Det var många andra saker med som hade förbättrats i vissa av studierna men det var inte tillräckligt många studier som tittat på samma saker så de gick att summera i detta fall.

Det här resultatet är också lite extra intressant eftersom man vid fettsugning inte tar bort det värsta fettet på kroppen, det som är lagrat kring organen i buken (kallat viceralt fett). Istället tar man ju bort mest underhudsfett vilket generellt sett anses vara ganska harmlöst sett till fett lagrat på andra platser. Det är på grund av detta som man brukar säga att ”äppelform” är sämre än ”päronform”. Eller bukfetma är värre än breda höfter. Men trots att man tog bort det mindre dåliga fettet i de här studierna såg man alltså en positiv effekt på insulinkänsligheten.

Det går ju inte att helt eliminera eventuella förändringar i beteende från det här resultatet. Till exempel kan personerna fått ett litet ökat självförtroende vilket gjort att de vågat börja röra på sig mer och kanske till och med börja träna. Eller så har de förbättrat sin kost lite för att de velat bibehålla den nya vikten som de faktiskt betalat pengar för. Men oavsett så är det här ändå mer direkt bevis för att fettmassa i sig påverkar än studier där människor faktiskt går ner i vikt genom att förändra sin livsstil. Och det finns givetvis mycket annat som pekar mot att mycket fett i sig kan ha negativa hälsokonsekvenser än bara den här kategorin av studier.

Slutligen så är det här ingen form av hyllning av fettsugning. Det finns faktiskt studier som har visat att när man suger bort fettceller från underhudsfetten så innebär det att fett behöver lagras in på andra ställen om i fall man går upp i vikt igen. Detta blir då fett som lagras på sämre ställen än tidigare och hälsan blir då sämre än innan fettsugningen trots att vikten är den samma som innan. Jag skriver alltså därför det här inlägget för att det är intressant vad som händer när man ”plockar bort” fett, inget annat.

8 thoughts on “Fettsugning förbättrar insulinkänsligheten

  1. ”Fettsugning förbättrar insulinkänsligheten”
    En bättre rubrik vore nog ”Fettsugning förbättrar viljan att äta nyttigare”.

  2. Lasse1:
    ”Fettsugning förbättrar insulinkänsligheten”
    En bättre rubrik vore nog ”Fettsugning förbättrar viljan att äta nyttigare”.

    Men den slutsatsen kan du ju inte dra av denna undersökning. Jag tror inte att det är undersökt nån annanstans heller.

  3. Det har ni båda nog rätt till, man måste nog ha velat gå ner i vikt för att förstå hur bra man mår om vågen visar mindre och hur mycket nogrannare man blir att den inte går upp igen, fast detta är ju verkligheten och inte den korrekta kartan. 😉

  4. Jo precis, din ”verklighet” som du skapar av dina egna selektiva upplevelser blandat med din tro. Det slår ju verkligen den verklighet som du hittar om du verkligen mäter saker före och efter.

  5. Jacob Gudiol:
    Jo precis, din ”verklighet” som du skapar av dina egna selektiva upplevelser blandat med din tro. Det slår ju verkligen den verklighet som du hittar om du verkligen mäter saker före och efter.

    OK, så du tror ovan en en selektiv upplevelse, varför tror du de går så långt som till fettsugning, bara för att kunna äta obegränsat med semlor?

  6. ”In other news”:
    Lobotomi minskar oro och ångest.
    Amputation hjälper dig gå ner i vikt.

  7. Patrik:
    ”In other news”:
    Lobotomi minskar oro och ångest.
    Amputation hjälper dig gå ner i vikt.

    Värdelösa jämförelser. Särskilt den om amputationen. Ska vi dra fettsugning till sin spets kan vi ju faktisk se det som en typ av amputation – du ”amputerar” ju faktiskt bort subkutant fett. Alltså är det lika självklart att man går ner i vikt – och förlorar fett – av fettsugning som att man förlorar vikt av amputation av till exempel ett ben. Insulinkänsligheten är dock en metabol effekt som inte är helt självklar som en direkt konsekvens av fettreduktion. I alla fall inte självklar för den som inte är en omnipotent internetexpert förstås – där finns ju inga gränser för genialiteten.

    Samma sak med effekterna av bariatrisk kirurgi. Att man inte pallar stora portioner med en minimal magsäck är en given effekt. Att man dessutom observerat förändringar i aptit- och hungerreglerande hormoner och – och det här är ännu mer fascinerande – en akut förbättring av typ 2 diabetes som följd av kirurgin (dock inte alla metoder antar jag, det finns ju flera) är något som man inte förväntade sig innan. Och precis som fettväven så har ju mag- och tarmkanalen betraktats lite som ”död” lagringsstation respektive ”dött” stuprör tidigare. Men det är mycket metabolt aktiva delar av kroppen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *