Senaste numret av British Journal of Sports Medicine innehåller en väldigt intressant ledare/debattartikel som jag tänkte att jag skulle återge lite kort här på sidan. Titeln på artikeln är ”Are we facing a new paradigm of inactivity physiology” och handlar om att författarna tycker det är dags att starta upp en ny gren inom fysiologin, inaktivitetsfysiologi. Sen tidigare har man redan delat upp fysiologi inom olika grenar, träningsfysiologi, patofysiologi (patos=smärta/lidande), höghöjdsfysiologi med mera. Alltså olika tillstånd där kroppen fungerar annorlunda beroende på inre eller yttre omständigheter. Nu föreslår man alltså en ny ”klass” för att belysa det faktum att kroppen fungerar annorlunda även när man är mycket stillasittande jämfört med när man bara rör sig lite under dagen, ”vardagsaktivitet”.
Nicklas har redan skrivit en artikel som går in på detta med titeln ”Regelbunden träning men en övrigt stillasittande fritid – är stillasittandet i sig en riskfaktor för hälsan?” där han gick igenom nyare forskning som visat att många timmars stillasittande under en dag är farligt för hälsan även om man tränar regelbundet. Författarna till ledaren tar upp fyra olika punkter till varför de anser att inaktivitetsfysiologi bör studeras för sig själv.

The new proposed paradigm of inactivity physiology is based on four tenets:
(1) Sitting and limiting non-exercise activity may independently increase the disease risk.
(2) Sedentary behaviour is a distinct class of behaviour with specifi c determinants and effects on disease risk, separate from the behaviour of leisuretime exercise.
(3) The molecular and physiological responses in the human body of too much sitting are not always the same as the responses that follow a bout of additional physical exercise.
(4) People already insufficiently physically active will increase their risk even further by prolonged sitting time.

Artikeln har redan fått två svar från olika personer, en läkare och en läkarstudent och båda gör en, enligt mig, viktig observation. Idag kallar man det för inaktivitet så fort det inte handlar om träning. Denna typ av benämning urskiljer inte på inaktivitet där vi står upp, rör oss lite fram och tillbaka på jobbet eller liknande, jämfört med total inaktivitet framför en dator eller framför TV:n. Läkaren uttrycker det på följande vis:

There is a clear distinction between not exercising and prolonged sitting, though I would suggest that ”seated immobility” as advocated by Beasley et al [1] describes the latter more precisely than ”sedentary behaviour”, and could include the concept of muscular physio- and pathophysiology.

Det finns alltså flera saker som antyder att effekterna på kroppen skiljer sig mellan dessa beteenden som normalt båda klassas som inaktivitet och det finns därför ett behov av att införa nya termer för att tydligare diskriminera mellan de två. Författaren till kommentaren föreslår ”seated immobility” vilket kanske skulle kunna översättas till sittande immobilisering. Denna term belyser mycket tydligare vad det handlar om. Sittande eller liggande där man verkligen inte rör på större muskler i kroppen.
Läkarstudenten har även han ett bra förslag som är lite svårare att greppa för gemene man men som egentligen är bättre om man ska använda sig av en definition i studier. Definitionen han föreslår togs först fram i en artikel publicerad 2008 (1):

Operationally, sedentary behaviour includes activities that involve energy expenditure at the level of 1.0 – 1.5 (METs. Light physical activity, which often is grouped with sedentary behavior but is in fact a distinct activity construct, involves energy expenditure at the level of 1.6 – 2.9 METs. It includes activities such as slow walking, sitting and writing, cooking food, and washing dishes

I den här definitionen använder man sig av MET. Jag har skrivit mer om MET i mitt inlägg, Rekommendationer för fysisk aktivitet. Enkelt sagt handlar MET om hur stor procentuell förhöjning man får av sin energiförbrukning i förhållande till i vila. En MET på 2 innebär alltså att man förbrukar dubbelt så mycket energi som i total vila. För att något ska räknas som fysisk aktivitet behöver man alltså uppnå en MET över 3. Tidigare har man endast haft gränserna 3 och 6 där allt under 3 varit inaktivitet, aktiviteter mellan 3-6 har klassas som måttlig fysisk aktivitet och allt över 6 för hård fysisk aktivitet.
Definitionen här ovanför skulle alltså innebära att man klassat aktiviteter med en MET mellan 1-1,5 som total inaktivitet medan 1,6-2,9 klassas som lätt aktivitet. Vår vardag bör då innehålla så lite tid med total inaktivitet som möjligt och när det sker bör det endast vara under korta stunder. Med andra ord kan man, utifrån dessa forskares teorier, anta att timmar framför datorn eller sittandes stilla med en bok i sig är en riskfaktor även om du sedan tränar. Men att till exempel avbryta den här totala inaktiviteten med att röra lite på sig, upp ur datastolen och sträck lite på dig, gör någon gymnastisk rörelse etc. kan vara lämpligt. Kanske har du någon gång varit på en flygresa där det visats en film om hur du förebygger blodpropp under flygresans gång? Den typen av råd, lyfta upp och ner på benen, ställa sig upp o.s.v. kan med andra ord vara klokt att anamma även ner på marknivå 😉
Inaktivitetsfysiologi som ett nytt område är intressant och det är säkert inte sista gången vi hör talas om det som de flesta lever sina liv idag. Själv har jag också en tendens att fasta läsandes stillasittande framför datorn på kvällarna.

9 svar på “Ett nytt paradigm inom fysiologin – inaktivitetsfysiologi”
  1. Så ”sedentary behaviour” är stillasittande, näst intill totalt inaktivt? En person som rör sig normalt i vardagen, dvs handlar, sköter hushållssysslor, går till jobb/skola och rör sig åtminstone lite under dagen mellan arbetsuppgifter/klassrum kan inte kalla sitt beteende ”sedentary behaviour”, eller vad det det man kunde? Jag hängde inte med på vad citatet betydde.

  2. Tjena Annica!
    Sedentary behavior enligt MET definitionen innebär att så fort du rör på dig är det inte längre Sedentary Behavior. Att köra bil i stan räcker till och med för att man ska komma upp till MET runt 1,5-2. Du hittar en lång lista på MET vid olika aktiviteter i länken som jag ger i slutet på inlägget om fysisk aktivitet, https://traningslara.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/

  3. Hej!
    Varför är det inte farligt att sova 8 timmar i sträck då? eller är det?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *