Epidemiologi och västerländsk snabbmat

För lite mer än någon vecka sen skrev jag inlägget Korkade svenska forskare – om larmet kring köttdieter som blev ganska populärt. I det här inlägget kommer jag att ta upp en studie som är ganska lik när det kommer till utförande men där man tolkat resultatet på ett helt annat resultat. Ett resultat som jag personligen tror är mer troligt 🙂

Visst är kan det tyckas vara lite hycklande att dels såga en studie vars slutsats man inte tycker om och en lyfta fram en annan med liknande utförande men som stödjer ens egna ståndpunkt men jag ska försöka förklara tydligt varför de här två studierna ändå skiljer sig åt en aning. Dessutom skulle jag aldrig någonsin ens tänka tanken att använda endast den studie jag kommer ta upp för att börja basunera ut mitt egna budskap i media som något väl bevisat.

Här under är abstraktet till studien jag kommer gå igenom:

Circulation. 2012 Jul 2. [Epub ahead of print]
Western-Style Fast Food Intake and Cardio-Metabolic Risk in an Eastern Country.
Odegaard AO, Koh WP, Yuan JM, Gross MD, Pereira MA.

BACKGROUND: Western-style fast food contributes to a dietary pattern portending poor cardio-metabolic health in the US. With globalization, this way of eating is becoming more common in developing and recently developed populations. METHODS AND RESULTS: We examined the association of western-style fast food intake with risk of incident type 2 diabetes (T2D) and coronary heart disease (CHD) mortality in Chinese Singaporeans. This analysis included men and women aged 45-74 who enrolled in the Singapore Chinese Health Study from 1993-1998. For CHD mortality 52,584 participants were included and 1,397 deaths were identified through 12/31/2009 via registry linkage. For T2D 43,176 participants were included and 2,252 cases were identified during the follow-up interview (1999-2004) and validated. Hazard ratios for incident T2D and CHD mortality were estimated with thorough adjustment for demographic, lifestyle and dietary factors. Chinese Singaporeans with relatively frequent intake of western-style fast food items (=2 times per week) had an increased risk of developing type 2 diabetes (HR=1.27, 95% CI= 1.03-1.54) and dying from CHD (HR=1.56, 95% CI= 1.18-2.06) relative to their peers with little or no reported intake. These associations were not materially altered by adjustments for overall dietary pattern, energy intake, and body mass index. CONCLUSIONS: Western-style fast food intake is associated with increased risk of developing type 2 diabetes and of CHD mortality in an eastern population. These findings suggest the need for further attention to global dietary acculturation in the context of ongoing epidemiologic and nutrition transitions.

Precis som i den tidigare studien som gav oss en massa larm från lågkolhydratkost/köttdieter i tidningarna i Sverige så kommer datan i den här studien från endast en utfrågning. De faktiska siffrorna är alltså inget man direkt ska lägga någon större vikt vid då människor helt enkelt inte är kapabla att på något precist sätt återge vad de har ätit den senaste tiden.

Den här studien är utförd i Kina i mitten på nittitalet och det som är intressant med den här studien är att man har lagt till ytterligare en fråga i formuläret.  Hur ofta personerna i fråga äter snabbmat av västerländsk typ. Fram tills slutet på 80-talet fanns mer eller mindre inte västerländsk snabbmat i Kina och när den här studien genomfördes var det inte heller något direkt vanligt fenomen. När det gäller svaren så var det därför inte så många som heller uppgav att de normalt åt den här typen av mat särskilt ofta.

När man sen delat in deltagarna i olika grupper baserat på hur ofta de åter snabbmat så kom man fram till följande information kring deras kost och levnadsvanor i övrigt.

Försökspersonernas kost och levnadsvanor
Försökspersonernas kost och levnadsvanor. Försökspersonerna är indelade i olika grupper baserat på hur ofta de uppgav att de åt västerländsk snabbmat.

Det är två saker som är intressant med den här datan. Den första saken är att de som åt mer snabbmat karakteriseras av en fördelning i kosten som traditionellt har ansetts som onyttig i västvärlden de senaste 30 åren ungefär. De som åt mer snabbmat åt nämligen mer rött kött, mer mättat fett, mindre kolhydrater, mer salt samt mer godis och läsk. Tittar man endast på epidemiologi så är det mer regel än undantag att det är detta mönster man ser hos personer i sämre hälsa och så var ju även fallet i studien som vi fick läsa om i tidningarna här i Sverige för ungefär två veckor sen. Det enda som skulle kunna ses som positivt hos de som åt mer snabbmat var att de fick i sig mer omega-3. Det som alltså traditionellt ses som dåliga matvanor kan alltså snarare vara ett mönster mer snabbmat, alltså skitmat. Det här inte någon ny hypotes, det här sambandet när det gäller fördelningen av kost och snabbmat är visat i flera tidigare studier.

Den andra saken som är intressant i den här studien är dock att när det gäller rökning, utbildning och fysisk aktivitet så är dessa värden bättre i gruppen som äter mer västerländsk snabbmat. Detta förhållande är det motsatta mot det man ser i studier från västvärlden. Där är det människor som röker mer, är mer outbildade och som rör på sig mindre som vanligen äter mer snabbmat. Att förhållandet hos den här kinesiska försöksgruppen är det motsatta innebär kanske att man får ett mindre utslag när det gäller hjärt- och kärlsjukdom i gruppen som äter mer ”västerländskt”

Hur var då risken för hjärt och kärlsjukdom?

Det den här studien kom fram till var dock att det gamla vanliga mönstret. Att personer som äter mer västerländskt är i större risk för hjärt- och kärlsjukdom. Att äta västerländsk snabbmat två gånger i veckan innebar en ökad risk med 27 procent att utveckla diabetes och en ökad risk med 56 procent för hjärt- och kärlsjukdom. För de som åter skitmaten mer än fyra gånger i veckan ökade risken för hjärtinfarkt med 86 procent. När man korrigerade för fysisk aktivitet, rökning, BMI, sömn, ålder, kön, alkoholintag och lite annat så fanns sambandet fortfarande kvar.

Vad jag tycker och tror om resultatet

McDonalds i Singapore
McDonalds i Singapore, staden där en här studien genomfördes.

Det här är ett intressant resultat av två anledningar tycker jag. Dels kan man ju se att om någon hade gjort samma sak med den här datan som de svenska forskarna gjorde med studien som det stod så mycket om i tidningarna så hade man funnit samma sak. De som åt mest protein och minst kolhydrater i den här studien var ju även de med störst risk för hjärt- och kärlsjukdom. Men är det verkligen förhållandet mellan protein och kolhydrater som är intressant? Det kan ju lika väl vara kvalitén och näringen i maten som som äts som är avgörande.

Den här studien kan ju inte heller visa något säkert när det gäller hypotesen att det är västerländsk snabbmat som ligger bakom resultatet man fann. Kanske är det ytterligare någon livsstilfaktor som man inte tagit i beaktande som är orsaken. Den här studien kan inte heller visa studien vi alla fick höra om för två veckor sen är felaktig (hur dåligt utförd den studien än var). Det den här studien gör är däremot att den tillför lite ytterligare dimensioner.

En studie som verkligen hade velat se, även om den endast varit epidemiolgisk, och som jag hoppas att någon som sitter på massa sådan här data utför är att man jämför folk med lika i princip samma intag av kolhydrater, fett och protein men där källorna till dessa är helt olika. Det borde till exempel inte vara svårt att hitta subpopulationer i en befolkning som äter med en fördelning likt den som de som åt snabbmat mer än två gånger i veckan gör i den här studien men som ändå inte äter mycket snabbmat eller processad mat. Om jag skulle få satsa pengar på det här så hade jag satsat i princip allt jag äger på att de som äter mer snabbmat då hade mått mycket sämre trots att de två grupperna alltså äter lika mycket fett, kolhydrater och protein.

Den andra intressanta faktorn här är att förhållandet hälsosam livsstil i övrigt och ett ”västerländskt kostmönster” är omvänt i den här studien. I vanliga fall brukar man ju säga att det är svårt att skilja de här variablerna åt. Inom LCHF brukar man till exempel ofta säga något i stil med ”de som äter mer kolhydrater och mindre fett är också mer aktiva, mer hälsosamma i övrigt osv…”. Det här är ett påstående som normalt alltså stämmer och det är en legitim invändning men den här studien visar att även om det inte är så när det gäller livsstil utan istället tvärt om så kan man fortfarande se samma trend. Nu tror inte jag det är mättat fett och mindre kolhydrater i sig som är problemet, jag tror som sagt det är kvalitén på kosten. Men den här studien förstör ju ändå ett vanligt argument för de som bara hänger upp sig på makronutrienter och minskar ner betydelsen av allt annat i kosten.

4 thoughts on “Epidemiologi och västerländsk snabbmat

  1. Det är mycket möjligt att resultaten stämmer eftersom liknande resultat återkommer i andra studier, precis som du påpekar.

    Däremot så har jag en invändning mot författarnas tolkning av resultaten, speciellt var det gäller justeringen för kostmönster.
    När de justerade för kostmönster baserat på alla 156 livsmedelsgrupperna så ändrades inte resultaten. Detta tar författarna som ett tecken på att resultaten inte berodde på en okänd störfaktor utan på kosten.
    Min tolkning är precis tvärt om. Eftersom om man justerar för alla kostfaktorer så borde sambandent försvinna, eftersom det antas bero på kosten. Gör det inte det, så beror det på något annat, vilket var fallet i denna studie.

  2. Ola Wallengren: När de justerade för kostmönster baserat på alla 156 livsmedelsgrupperna så ändrades inte resultaten. Detta tar författarna som ett tecken på att resultaten inte berodde på en okänd störfaktor utan på kosten.
    Min tolkning är precis tvärt om. Eftersom om man justerar för alla kostfaktorer så borde sambandent försvinna, eftersom det antas bero på kosten. Gör det inte det, så beror det på något annat, vilket var fallet i denna studie.

    Ja, den där biten är lite underlig och jag valde att inte ta upp det i inlägget. Min tolkning av det var nog mest att det där med att korrigera/justera för faktorer inte är någon exakt vetenskap, särskilt inte när själva ”indatan” knappast kommer vara exakt i sig.

  3. Att justera för olika saker är verkligen en vetenskap och det gäller att hålla tungan rätt i mun för att göra rätt och därefter tolka resultaten rätt. Att tolka epidemiologisk kostforskning är lite som att spå i kaffesump ibland, men det är trots allt en av de bättre tillgängliga metoderna för att undersöka sambandet mellan kostintag och hälsa över en längre tid.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *