…så länge som du börjar äta mindre skitmat:)
Som säkert de flesta som läser här vet finns det inga belägg för att kolhydrater i sig gör människor feta.Jag har ju skrivit en väldig massa om det hela men en bra början är väl mina inlägg om Gary Taubes med början här Tabues skitsnack – Del 1 – Introduktion, mitt inlägg Påståendet att insulin gör dig fet är en stor fet lögn! samt Kvalitén är viktigare än mängden kolhydrater, fett och protein!.
En konsekvens av tron att kolhydrater gör folk feta och ett argument som väldigt ofta används är att livsmedelsverkets rekommendationer med 60 E % kolhydrater är orsaken till att folk idag är feta. Dessa rekommendationer sägs har ökat på mängden kolhydrater som vi ätit och med det övervikt.
Där finns ju ett antal uppenbara hål i det resonemanget. Det första är varför det skulle vara nödvändigt att äta lågkolhydratkost när en kost med betydligt mer kolhydrater än så höll de flesta smala innan rekommendationerna om mer kolhydrater kom till.
En annan brist i detta resonemang är att det finns ganska gott om studier som visat att säger man till folk att äta mindre fett och mer kolhydrater går de ner i vikt. En svaghet med den typen av studier är dock att de allt som oftast också tillkommer en tillsägelse om att deltagarna ska äta mindre kalorier, vanligen mellan 1200-1800 kcal ungefär.
Det finns dock studier där målet är ett helt annat än viktnedgång där man också studerat effekten av att förändra kosten. Till exempel om man vill se hur en viss kost förändrar blodfetterna, insulinkänslighet, risk för cancer osv. De här studierna är intressant ur en dietsynvinkel då dessa deltagare inte får några råd alls när det gäller kalorier. De enda råd de får är de ”gamla vanliga” i stil med senaste 20 årens rekommendationer med mindre fett, särskilt mindre mättat fett och mer kolhydrater, 500 gram frukt och grönt osv..
För några dagar sen publicerades den här meta-analysen där man tittat på effekten av dessa rekommendationer på vikten i studier där deltagarna alltså inte fått några direktiv alls om hur mycket kalorier de ska äta.
BMJ. 2012 Dec 6;345:e7666. doi: 10.1136/bmj.e7666.
Effect of reducing total fat intake on body weight: systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and cohort studies.
Hooper L, Abdelhamid A, Moore HJ, Douthwaite W, Skeaff CM, Summerbell CD.
OBJECTIVE: To investigate the relation between total fat intake and body weight in adults and children. DESIGN: Systematic review and meta-analysis of randomised controlled trials and cohort studies. DATA SOURCES: Medline, Embase, CINAHL, and the Cochrane Central Register of Controlled Trials to June 2010. INCLUSION CRITERIA: Randomised controlled trials and cohort studies of adults or children that compared lower versus usual total fat intake and assessed the effects on measures of body fatness (body weight, body mass index, or waist circumference) after at least six months (randomised controlled trials) or one year (in cohorts). Randomised controlled trials with any intention to reduce weight in participants or confounded by additional medical or lifestyle interventions were excluded. DATA EXTRACTION: Data were extracted and validity was assessed independently and in duplicate. Random effects meta-analyses, subgroups, sensitivity analyses, and metaregression were done. RESULTS: 33 randomised controlled trials (73 589 participants) and 10 cohort studies were included, all from developed countries. Meta-analysis of data from the trials suggested that diets lower in total fat were associated with lower relative body weight (by 1.6 kg, 95% confidence interval -2.0 to -1.2 kg, I(2)=75%, 57 735 participants). Lower weight gain in the low fat arm compared with the control arm was consistent across trials, but the size of the effect varied. Metaregression suggested that greater reduction in total fat intake and lower baseline fat intake were associated with greater relative weight loss, explaining most of the heterogeneity. The significant effect of a low fat diet on weight was not lost in sensitivity analyses (including removing trials that expended greater time and attention on low fat groups). Lower total fat intake also led to lower body mass index (-0.51 kg/m(2), 95% confidence interval -0.76 to -0.26, nine trials, I(2)=77%) and waist circumference (by 0.3 cm, 95% confidence interval -0.58 to -0.02, 15 671 women, one trial). There was no suggestion of negative effects on other cardiovascular risk factors (lipid levels or blood pressure). GRADE assessment suggested high quality evidence for the relation between total fat intake and body weight in adults. Only one randomised controlled trial and three cohort studies were found in children and young people, but these confirmed a positive relation between total fat intake and weight gain. CONCLUSIONS: There is high quality, consistent evidence that reduction of total fat intake has been achieved in large numbers of both healthy and at risk trial participants over many years. Lower total fat intake leads to small but statistically significant and clinically meaningful, sustained reductions in body weight in adults in studies with baseline fat intakes of 28-43% of energy intake and durations from six months to over eight years. Evidence supports a similar effect in children and young people.
Resultatet i den här studien är i sig inget nytt. Det har funnits meta-analyser sedan tidigare som visat på samma sak men det tål ju att upprepas. Det är en ganska salig blandning av studier i den här meta-analysen. I vissa var försökspersonerna normalviktiga, i vissa överviktiga och i vissa feta. Tiden som studierna pågick varierade också mellan 6 månader till 8 år.
Viktnedgången var i den här studien i snitt 1,6 kg vilket inte är särskilt mycket. Men samtidigt var det som sagt blandade deltagare i studierna och vissa var normalviktiga redan från början. Så det går egentligen inte att dra några bra slutsatser kring viktnedgång tycker jag.
En slutsats som man däremot kan dra med väldigt stor säkerhet är att mindre fett och mer kolhydrater inte nödvändigtvis leder till viktuppgång. Antalet totala deltagare i den här meta-analysen var 73 589 så underlaget är ju inte fy skam det heller 🙂
Att bara äta tallriksmodellen gör ingen fet. Det håller jag med om. Men tallriksmodellen gör att man vill äta mer, gärna ”skitmat”. Är det inte det som är mångas problem? En kost där man reducerar kolhydraterna och ökar fettet gör att man håller sig undan skitmaten varför vissa går ner i vikt.
Hej Katarina!
Nu påstod du i princip raka motsatsen mot resultatet i den här studien. Du vill inte äta mer om du verkligen följer tallriksmodellen. Det är ju det som personerna i de här studierna blev tillsagda att göra. Och de gick inte upp i vikt. De åt alltså inte mer än de behövde. Råden som de fick gjorde att de faktiskt åt lite mindre vilket du ser i att det blev en viktnedgång.
Mångas problem är att de äter för mycket skitmat. Det är dock inte tallriksmodellens fel att de gör det även om väldigt många vill skylla ifrån sig på den. Problemet är istället vilseledande marknadsföring, påträngande reklam, utnyttjande av psykologiska knep som i princip lurar folk att köpa och konsumera saker de egentligen inte vill ha/behöver, journalister som inte kan något om ämnet själv utan bara trycker vidare pressreleaser, media som ska ge alla ”lika stor plats” i media trots att den ena sidan består av en ensam galning medan den andra är i princip alla som kan något om ämnet osv….
Tallriksmodellen och liknande är inget som jag tycker är särskilt bra i sitt nuvarande upplägg. Men det är inte rekommendationer likt den som gett dagens överviktsproblem
Om man ingår i en studie äter man säkert ett tag som man blir tillsagd att göra. Jag vet hur jag själv fungerar (och har fungerat långt innan reklam och utbud såg ut som det gör idag) och ser på min omgivning – det räcker för att jag inte riktigt köper resonemanget. Intressant inlägg dock från dig – du tillför mycket i diskussionen.
Så slutsatsen skulle kunna bli att om man äter mindre kalorier så går man ner i vikt? Känns nytt och revolutionerande.
Man går alltså ner i vikt om man äter mindre fett!? No shit Sherlock…
Man går också ner i vikt om man bara dricker vatten, eller bara äter hallonbåtar eller låser in sig på ett utedass vid ett övergivet skogstorp och kastar bort nyckeln.
En får trösta sig med att du är sjukgymnast Jacob, och inte professor (http://www.kostdoktorn.se/stephan-rossner-ger-upp/)
I teorin är det kalorier som gäller men det intressanta är ju hur man ska omsätta det i praktiken, det är inte helt lätt att hitta den rätta kosten för en själv så man lyckas gå ner i vikt i längden och få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Kosten är som skostorlekar, det finns ingen one size fits all. Många gör misstaget att bara för man själv gått ner i vikt och mår bra så tror man att alla andra också gör det på samma kost.
Jag blir ändå tvingade att fråga, vi är ju ändå på en blogg som bygger på ett vetenskapligt förhållningssätt till kost och träning. Vad bygger du dina argument på?
Och Jacob, jag minns också att jag satt på en föreläsning, en kurs i fysiologi, där föreläsaren visade lite analyser (kanske var metaanalyser, låter det vara osagt) om lågkolhydrats-kost/högt fettinnehåll LCHF och what have you i jämförelse med lågkalorikost (oklart om tallriskmodellen var med här) . Det som han tog upp var att man, statistiskt sett (statistisk är ju statisk), kunde se en snabbare viktnedgång med lågkolhydrats-kost i jämförelse med låg kalorikost men att den viktnedgång över tid jämnade ut sig.
största problemet tyckte han själv var att det än så länge saknades vettig data om studier med lågkolhydratskost. Det här var 2007, vet du om det finns studier om ämnet, där man under lång tid följt studiegrupper i jämförande syfte?
Och till de andra kommentarerna, framförallt Patriks. LHCF förespråkare hävdar ju med bestämdhet att man skall äta mera fet och mindre kolhydrater och då finns det ju en jävla vettighet att visa på belägg som säger annat än hitte-på-argumenten som ofta slängs omkring när kost kommer upp på tapeten.
hear hear!
Patrik vad var poängen med ditt inlägg? Du tillförde absolut inget alls och du länkar till kostdoktorn och ett helt orelaterat inlägg, varför?
Jacob varför tycker inte du att Tallriksmodeller är bra? Ger det inte en ganska balanserad kost om man äter efter den?
Ett tips Patrik! Läs först, kommentera sen. Annars blir det bara pinsamt för dig…
Att folk följer direktiven bättre i början av en studie är det ingen frågan om, så är det. Men det berör ju inte direkt resultatet i den här meta-analysen. För personerna gick från att äta ”normala” mängder kolhydrater och fett till att äta mer kolhydrater och mindre fett. Även om det bara skedde i början när folk gjorde som de blev tillsagda så borde ju resultatet vara en större viktuppgång i gruppen som skulle äta lågfett, inte tvärt om.
Om du skulle syfta på att det bara var de första månaderna i den här studien när folk följde direktiven och inte åt skitmat så kan det stämma till viss del. Det skulle i så fall innebära att personerna i fråga gick ner i vikt först när de följde dieten och sen började gå upp igen. Det är så det brukar se ut i viktnedgångsstudier. Viktuppgången där är dock inte unik för lågfettkost utan den är universell, det gäller alltså alla dieter du rekommenderar till folk i studier.
När det gäller viktnedgången i början, https://traningslara.se/varfor-vinner-aldrig-nagon-kost-mot-lagkolhydratsdieter-i-studier/
När det gäller viktnedgång på lång sikt, https://traningslara.se/lchf-vs-kost-med-mer-kolhydrater-vad-ar-bast-for-viktnedgang/ Själva bilden har jag tyvärr fått ta ner då personen som hjälpte mig med meta-analysen funderade på att publicera studien men resultatet finns ju fortfarande i texten.
Jag tycker egentligen bara att den är onödigt begränsande. Som jag ser det finns det verkligen ingen evidens för att det skulle vara bäst att äta enligt den energifördelningen. Det fungerar säkert men det gör mycket annat med.
Sen är det ju frågan om vete och andra sädeslag ska ha en sådan central plats. Det finns ju i alla fall några få procent av befolkningen som har problem med det och det är inte direkt någon näringsbomb heller. Jag skrev ju om bröd tidigare men det går att överföra till många livsmedel baserat på sädeslag, https://traningslara.se/vad-ar-sa-fantastiskt-med-brod/
Så hur hade du lagt upp en rekommendation?
Det var ju lite min poäng. Att det är sjukt svårt att göra ett bra verktyg som de flesta lätt kan ta till sig och förstå. En person som följer t.ex. tallriksmodellen och matpyramiden och låter bli skitmaten kommer ju inte äta särskilt dåligt. Kommer vara en varierad kost osv. 🙂
Visst är det svårt. Men det blir ju ännu svårare när man blandar in saker man inte har belägg för som leder till att man tappar trovärdighet. Om de vill ha en tallriksmodell så kunde de haft en utan att prata om % kolhydrater och fett. De kommande nordiska rekommendationerna verkar ju, av vad man fått höra än så länge, i alla fall släppa på procenten lite.
[…] Den här typen av studier tycker jag mest är intressanta för de diskussioner som sker i media och på internet och inte så mycket för att hitta någon slags lösning på dagens fetmaproblem. För att förklara det jag säger här så kan vi ju jämföra resultaten i den här studien med resultatet från den meta-analysen som tittade på effekten av att äta mindre fett som jag skrev om för några veckor sen, Du går ner i vikt om du börjar äta mindre fett med. […]
[…] Det har faktiskt börjat dyka upp en hel del studier på nya NNR den senaste tiden där deltagarna fått äta efter hunger och samtidigt gått ner i vikt (6). Detta gäller för övrigt sannolikt alla former av fettsnål kost, Du går ner i vikt om du börjar äta mindre fett med. […]