DN Debatt om socker- och godisskatt

Igår, den 1:a april 2010, publicerade DN en debattartikel skriven av de två kända professoerna Claude Marcus (Professor i pediatrik vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknologi, Karolinska institutet) och Stephan Rössner (Professor i hälsoinriktad beteendeforskning, Institutionen för medicin, Karolinska institutet) tillsammans med Lennart Levi (Professor emeritus på Karloinska insitutet och riksdagsledamoten för Centerpartiet) samt författarna av boken ”Godis till folket”, André Persson och Thomas Hedlund.

Om artikeln

Artikeln med titeln ”Skatt på läsk och godis behövs för barnens skull” kan du läsa här . När den publicerades tolkade jag, och säkerligen många fler med mig, nyheten som ett aprilskämt men när sedan samma nyhet uppmärksammades på flera håll i massmedia så insåg jag att så ej var fallet. T.ex. publicerade Aftonbladet nyheten (Hälsoexperter vill ha godisskatt), Expressen likaså ( Hälsoexperter vill ha godisskatt), på SVT’s nyhetssida ( Hälsoexperter vill ha godisskatt ) och Svenska Dagbladet (Hälsoexperter vill ha godisskatt ), i Dagens Medicin (Läkare vill bekämpa fetma genom straffskatt på socker) där den multinationella livsmedelskoncernen Kraft Foods dessutom svarat med en artikel mot förslaget (Godisföretag sågar sockerskattförslag ). Att man väljer en dag som 1:a april för en sådan här publicering känns ju lite konstigt eftersom det mer eller mindre bäddar för missförstånd om aprilskämt till en början kan tyckas. 😀

Enligt författarna av debattartikeln i DN är högre skatt på socker och godis ett steg i rätt riktning för folkhälsans skull och man menar framför allt att detta är för barnens bästa. Grunden i det hela baseras på den nyligen uppmärksammade undersökningen som visat att vi i Sverige konsumerar mest godis i världen, över 17 kg per person varje år. Att en stor del av detta dessutom konsumeras av barn tror författarna är starkt bidragande till att barnfetma och livsstillsjukdomar redan i tidig ålder ökat så under senare år. Märk väl att vi i Sverige sett en stagnation av denna ökning (vilket är unikt bland världens I-länder) men det hindrar inte det faktum att det är ett problem. Jag tänker inte gå in djupare på artikeln i sig eftersom den kan läsas i länkarna men kontentan är åtminstone ett förslag att beskatta socker och godis högre samt lägre skatt på livsmedel som samma författare hävdar är nyttigt, t.ex. grönsaker och frukt.

Vad säger godissiffran i undersökningen?

Ja för det första skulle jag personligen vilja ”försvara” svenskar en aning då jag TROR att siffran blir något missvisande i förhållandet till andra länder. Att konsumtionen är så hög som den visar betvivlar jag inte, och det i sig är ju givetvis negativt. Men att just svenskens godiskonsumtion är så unik tror jag kan tillskrivas an väldigt kvantifierbar konsumtion. Att vi köper så mycket lösgodis och påsar med t.ex. Gott & Blandat, Ahlgrens bilar, chokladkakor etc. gör det väldigt enkelt att påvisa mängder i statistiken.

Jag tror definitivt att man i många andra länder äter rejält med sötsaker men kanske mer i form av bakelser och kakor samt att andra befolkningar kanske bakar sina sötsaker oftare. Jag anser t.ex. inte att det är sämre med en hälsosam frukost och lite godis på kvällen jämfört med att inleda morgonen med en rostad macka med marmelad och sockrat té. 😉 Men total mängd socker under den dagen kanske blir lika både för den ena jämfört med den andra. När jag varit utomlands i andra europeiska länder ser jag ofta att det säljs mängder av toksöta bakverk överallt (Spanien och Frankrike t.ex.) men sällan ser jag lösgodis. Så statistiken som sådan bör man (som alltid) förhålla sig kritisk mot.

En annan, och eventuellt mer negativ, sida av dessa siffror är ju dessutom det faktum att många äter väldigt lite/inget godis. Att då totalsiffran blir så hög innebär att det finns en stor grupp som konsumerar extremt mycket läsk och godis. 17 kg per person varje år är rejält mycket och börjar man sedan gräva djupare i hur många som är lågkonsumenter lär man se en hel del exempel på grupper där konsumtionen är ÄNNU högre än ”bara” 17 kg. Att den typen av mat som är extremt energirik och näringsfattig (typ godis, läsk och snacks) dessutom skulle kunna tänkas vara direkt beroendeframkallande är ju dessutom en teori som nyligen varit på tapeten. Detta utifrån en uppmärksammad råttstudie publicerad i Nature (1) som du kan läsa här .

Teorin bakom detta är att den här typen av mat påverkar Dopamin D2 receptorer i hjärnan på samma sätt som t.ex. droger och alkohol (2). Mindre mängd D2-receptorer har kunnat observeras hos överviktiga jämfört med normalviktiga individer i studier så teorin att godis och annan ”skräpmat” skulle kunna inverka starkare fysiologiskt hos människa än vad som bara kan tillskrivas den goda smaken (och där individen beskylls för enbart dålig karaktär) känns alltså inte helt orimligt. Den här studien i Nature fick som sagt en del uppmärksamhet i massmedia, bland annat Aftonbladet (Skräpmat lika beroendeframkallande som heroin ) och på SVT:s hemsida (Skräpmat lika beroendeframkallande som knark och Skräpmat – som en drog)

Min kommentar om artikeln

Jag måste medge att jag förvånades väldigt av att Rössner och Marcus valt att gå så hårt på socker och godis. Faktum är att min första reaktion igår var ”Om det hade gällt mättat fett skulle jag lita på det men nu måste det vara ett aprilskämt” men där hade jag uppenbarligen fel. Både Rössner och Marcus är ju annars två professorer som oftare beskyller fet mat som den största boven och som dessutom bestämt hävad det mättade fettets farlighet. En teori som jag själv inte delar, vilket jag skrivit om i texten ”Om mättat fett, kolesterol samt tips för att öka på fettet i kosten”.

Just det här med beskattningen är svårt. Dels är det tveksamt vad det ger i faktiska skatteinkomster och dessutom är jag tveksam till om konsumtionen påverkas direkt. Och vilka grupper kommer i så fall minska? Om vi betänker att 17 kg per år inte är för varje individ i praktiken så kan man ju undra om det är gruppen med redan riskabelt hög konsumtion som kommer köpa mindre eller om de som redan enkelt skippar godiset nu helt enkelt skipar det ytterligare. Vad har man då vunnit ur folkhälsosynpunkt om förändringen bara sker hos ”fel” målgrupp?

Ett annat problem är ju den eviga debatten om vad som är ”nyttigt”. Kommer socker beskattas hävdar genast vissa att det snarare är det mättade fettet som borde beskattas. Kanske kommer sötsaker utan socker men med sötningsmedel öka istället? Detta är ju ytterligare något som många är kritiska till och hävdar vara värre än socker även om man inte blir fet och får karies av det (jag tänker nu på debatten om framför allt aspartam). Och vart går gränsen för halt av tillsatt socker med tanke på det enorma utbud av marmelader, frukt- och bärdrycker, syltsorter, krämer etc. som innehåller olika mängder tillsatt socker?

Ja frågan är inte lätt men att det tas upp i diskussion ser jag i alla fall som positivt. För egen del tror jag inte att det kommer slå igenom men kanske öppnar debattartikeln, i kombination med faktiska siffror på hur mycket godis som ändå konsumeras, en och annan tanke hos både industrin och privatpersoner? Slutligen vill jag rekommendera en ytterligare bloggtext i ämnet. Anki Sundin från Ngruppens blogg har skrivit en utförlig och bra text om samma debattartikel (”Sockerskatt en del av lösningen” från Ngruppens blogg http://ngruppen.blogspot.com/), läs gärna den!

Vad anser du om artikeln och dess budskap?

/Nicklas

1. Paul M Johnson & Paul J Kenny. Dopamine D2 receptors in addiction-like reward dysfunction and compulsive eating in obese rats. Nature Neuroscience. Received 29 December 2009; accepted 16 February 2010; published online 28 March 2010; doi:10.1038/nn.2519
2. Noble EP. Addiction and its reward process through polymorphisms of the D2 dopamine receptor gene: a review. Eur Psychiatry. 2000 Mar;15(2):79-89.
3  Wang GJ et al. The role of dopamine in motivation for food in humans: implications for obesity. Expert Opin Ther Targets. 2002 Oct;6(5):601-9.

21 thoughts on “DN Debatt om socker- och godisskatt

  1. En fördel måste ju vara att det kommer tillsättas mindre socker i diverse andra livsmedel. Ketchup, bröd, ja allt möjligt egentligen. Därmed borde väl även ”den del av befolkningen som konsumerar mkt godis och sötsaker” minska sitt intag i och med att eventuellt brödsorter etc med mkt socker i kanske kommer slås ut från marknaden pga att de blir dyrare att tillverka. Jag ser inte det här med sockerskatt som något som absolut inte kan hålla även om jag förstår ditt och många andras resonemang. Det skulle vara intressant att se hur det skulle slå i praktiken.

  2. Budskapet är riktigt och öppnar upp för en vidare debatt om t ex morgonjuicen och andra nyttiga självklarheter.

    Huruvida en skatt skulle påverka vet jag inte. Skulle den även då, som Pär nämner ovan, gälla för glukosfruktossirap och liknande sackarosliknande-kombinationer-som-inte-heter-socker?

  3. Skatta på socker? Vilken djälva idioti.
    Jag tror precis som du nämnde Nicklas, att risken finns att de som inte konsumerar mycket socker kommer drabbas som hårdast.

    Hur som helst, helt suveränt att du skriver om detta ämne och som vanligt skriver du mycket bra!

  4. Pär:

    En fördel måste ju vara att det kommer tillsättas mindre socker i diverse andra livsmedel. Ketchup, bröd, ja allt möjligt egentligen. Därmed borde väl även ”den del av befolkningen som konsumerar mkt godis och sötsaker” minska sitt intag i och med att eventuellt brödsorter etc med mkt socker i kanske kommer slås ut från marknaden pga att de blir dyrare att tillverka. Jag ser inte det här med sockerskatt som något som absolut inte kan hålla även om jag förstår ditt och många andras resonemang. Det skulle vara intressant att se hur det skulle slå i praktiken.

    Jag tror faktiskt konsumtionen av sötat bröd och ketchup (på ytterst generell befolkningsnivå givetvis) även den är högre hos de som äter mycket godis. Och vice versa tror jag den typen av produkter med ”dolt” socker är lägre bland de som undviker godis och kakor. Det är ju antagligen den senare gruppen som överhuvudtaget reflekterar över ingredienslistor och dylikt.

    Mikael Jansson:

    Budskapet är riktigt och öppnar upp för en vidare debatt om t ex morgonjuicen och andra nyttiga självklarheter.

    Huruvida en skatt skulle påverka vet jag inte. Skulle den även då, som Pär nämner ovan, gälla för glukosfruktossirap och liknande sackarosliknande-kombinationer-som-inte-heter-socker?

    Ja det är ju den svåra balansgången. Och den är ett bra verktyg, tror jag, för att industrin skall kunna dra allt i långbänk så att det till slut rinner ut i sanden.

    Vad är ”socker”, i vilken grad får det tillsättas, i vilka produkter, vilka produkter har annat nyttigt som inte ”förtjänar” ett högre pris bara för att socker råkar vara på ingredienslistan etc.?

    Håkan:

    Skatta på socker? Vilken djälva idioti.
    Jag tror precis som du nämnde Nicklas, att risken finns att de som inte konsumerar mycket socker kommer drabbas som hårdast.

    Hur som helst, helt suveränt att du skriver om detta ämne och som vanligt skriver du mycket bra!

    Hej Håkan, tack för det!

    Det var ord och inga visor hehe. Men du verkar har missförstått mig. Jag menar att de som INTE konsumerar mycket idag är de som inte berörs och knappast får problem med dyrare godis. De som redan äter mycket kommer kanske ha svåare att sluta och får då bara mindre pengar men ingen bättre hälsa.

  5. Du har en mycket bra poäng där Nicklas! Hur kommer utvecklingen bli om vi beskattar godis? Ska vi beskatta vitt bröd? Öl? Cider etc..

    Har du varit i kontakt med Rössner eller Claude Marcus? hade varit intressant att läsa ytterligare motivering ifrån de båda professorerna.

  6. Bra artikel, bra analys, speciellt under rubriken ”Vad säger godissiffran i undersökningen?”

    Det visar att du tänker på sådant som många analytiker och forskare är för dumma för att förstå.

    Jag vill påpeka att idén kan vara bra men mest för att det handlar om skatteväxling och att dessa skattehöjningar skulle bekosta skattesänkningar på frukt och grönt. Rent generellt är jag emot är jag emot den här typen av skattehöjningar, men alltså inte i det här fallet.

    Skattesänkningar på frukt och grönt borde ha skett för länge sen. Om regeringen har råd att subventionera spannmål som inte direkt bidrar till hälsan utan bara till billig mat så kan man väl subventionera frukt och grönt också som vi faktiskt behöver för att vara hälsosamma. Det är särskilt viktigt med tanke på hur låg våran konsumtion redan är idag.

  7. Hej Niklas. Jag tycker eran blogg är intressant och hämtar mycket information från den i perioder (jag är en person som när jag prövar något nytt försöker läsa mycket om det innan jag påbörjar något, sen kanske man inte påbörjar mycket nog. =). Vill passa på att tacka för en informativ sida.
    Jag måste säga att jag intitialt är positiv till idén om skatt på godis. Frågan har ju många sidor, vissa som du tar upp. Statistiken kan vara missvisande för Sverige i jämförelse med andra länder, jag väljer att se det som att vi alla (alla länder) har ett stort problem på våra händer. Skatt på Godis är säkerligen inte en bra långvarig lösning men kanske ett steg i rätt riktning. Jag vet inte hur skatten på tobak påverkade konsumtionen men själv slutade jag snusa, dels av ekonomiska skäl men även hygieniska. Om det fungerade på cigaretter & annan tobak borde det väl fungera även här? jag är kritisk till skatter överlag men ibland kan det vara bra. Själv blir jag inte direkt lidande av det. Det viktigaste här är att föräldrar skolor och så vidare måste ta sitt ansvar och informera elever bättre. Detta ser jag som den långsiktiga lösningen.
    Keep up the good work!
    Mvh

  8. Jag är för av den enkla anledningen att människan inte är anpassad för så stora mängder socker och framförallt för att barn kommer minska på konsumtionen. Idag är det nog förvånande många barn som går förbi närmaste tobaksaffär efter plugget och spenderar sin veckopeng för de söta guldklimparna.

    För dessa små paltar är jag övertygad om att den ekonomiska sidan är utslagsgivande på mängden socker som köps.

  9. Tommy:

    Du har en mycket bra poäng där Nicklas! Hur kommer utvecklingen bli om vi beskattar godis? Ska vi beskatta vitt bröd? Öl? Cider etc..

    Har du varit i kontakt med Rössner eller Claude Marcus? hade varit intressant att läsa ytterligare motivering ifrån de båda professorerna.

    Ja den frågan är svår. Och nej jag har dessväre aldrig pratat med någon av herrarna. 😉

    bollio:

    Bra artikel, bra analys, speciellt under rubriken ”Vad säger godissiffran i undersökningen?”

    Det visar att du tänker på sådant som många analytiker och forskare är för dumma för att förstå.

    Jag vill påpeka att idén kan vara bra men mest för att det handlar om skatteväxling och att dessa skattehöjningar skulle bekosta skattesänkningar på frukt och grönt. Rent generellt är jag emot är jag emot den här typen av skattehöjningar, men alltså inte i det här fallet.

    Skattesänkningar på frukt och grönt borde ha skett för länge sen. Om regeringen har råd att subventionera spannmål som inte direkt bidrar till hälsan utan bara till billig mat så kan man väl subventionera frukt och grönt också som vi faktiskt behöver för att vara hälsosamma. Det är särskilt viktigt med tanke på hur låg våran konsumtion redan är idag.

    Kul att du kommenterar Bollio!

    Extra kul att du uppskattar mitt resonemang om 17-kilossiffrorna. Jag tycker nämligen den biten glöms bort lite. Godis är EN sak men bara för att man har en kvantifierbar GODISkonsumtion innebär det inte att andra länder inte får i sig mycket sötsaker.

    Min första tanke var t.ex. alla SINNESSJUKT söta bakverk, typ baklava, som man äter i Mellanöstern. 😀 Det syns knappast i godisstatistik

    Soccom:

    Hej Niklas. Jag tycker eran blogg är intressant och hämtar mycket information från den i perioder (jag är en person som när jag prövar något nytt försöker läsa mycket om det innan jag påbörjar något, sen kanske man inte påbörjar mycket nog. =). Vill passa på att tacka för en informativ sida.
    Jag måste säga att jag intitialt är positiv till idén om skatt på godis. Frågan har ju många sidor, vissa som du tar upp. Statistiken kan vara missvisande för Sverige i jämförelse med andra länder, jag väljer att se det som att vi alla (alla länder) har ett stort problem på våra händer. Skatt på Godis är säkerligen inte en bra långvarig lösning men kanske ett steg i rätt riktning. Jag vet inte hur skatten på tobak påverkade konsumtionen men själv slutade jag snusa, dels av ekonomiska skäl men även hygieniska. Om det fungerade på cigaretter & annan tobak borde det väl fungera även här? jag är kritisk till skatter överlag men ibland kan det vara bra. Själv blir jag inte direkt lidande av det. Det viktigaste här är att föräldrar skolor och så vidare måste ta sitt ansvar och informera elever bättre. Detta ser jag som den långsiktiga lösningen.
    Keep up the good work!
    Mvh

    Tack för en utförlig och trevlig kommentar Soccom! Kul att du hittat hit!

    Som lösning är jag också tveksam. Jag har svårt att varken se en rejält minskad konsumtion eller några märkbara skattevinster för staten. Men om frågan väcks mer och mer kanske det med tiden utvecklas åt en starkare reglering mot livsmedel rika på socker. Kanske även en allmänt förändrad syn på raffinerade kolhydrater ju mer forskningen ger stöd för att det är negativt ur hälsosynpunkt.

    Michael:

    Jag är för av den enkla anledningen att människan inte är anpassad för så stora mängder socker och framförallt för att barn kommer minska på konsumtionen. Idag är det nog förvånande många barn som går förbi närmaste tobaksaffär efter plugget och spenderar sin veckopeng för de söta guldklimparna.

    För dessa små paltar är jag övertygad om att den ekonomiska sidan är utslagsgivande på mängden socker som köps.

    Ja det är en klart god tanke. Min åsikt är också att socker är skräp och att barn får i sig väldigt mycket. Inte bara när de själva köper godis heller utan väldigt tidigt. Barnmaten tycker jag generellt sett är oduglig och jag tror tyvärr att sötat yoghurt och sockerflingor är vanligt på frukostborden än idag. Jag är bara 22 år gammal men känner mig ändå som en gammal gubbe med tanke på att jag växte upp med lördagsgodis som liten. 😀

  10. Jag vet inte vem Bollio är, men hans (hennes?) kommentar gjorde min egen överflödig. Bra artikel, mycket bra kommentar Bollio! 🙂

  11. Mycket bra skrivet! Jag håller med dig om att jämförelserna mellan Sverige och andra länder, när det gäller hur mkt godis man äter, antagligen är ganska missvisande.. Som sagt så äter man ju kanske godis och sötsaker på ett ”annat sätt” utomlands än här..

  12. Som lösning tror jag inte på förslaget, dock finns det för oss cyniskt lagda personer en fördel med det hela. I dagsläget betalar vi som inte äter godis eller dricker läsk för den sjukvård storkonsumenterna kan tänkas behöva som följd utav sitt sockerbruk. Huruvida det är fel eller rätt kan man ha olika åsikter. Men att åkommor som man själv orsakat betalas ur egen ficka, direkt eller indirekt, kan av vissa ses som rätt. Detta faller dock om fortsatt forskning cementerar att socker och fet mat är jämförbart med tunga beroendeframkallande droger (något jag hyser vissa tvivel om i dagsläget), för vem skulle argumentera för att man som heroinmissbrukare måste betala sin egen vård.
    Detta går ju självklart inte att applicera på barn då dom i stor utsträckning inte är ansvariga.

    Jag tror att detta kan vara starten på en utspridd debatt som kommer påverka många personer och familjer att se över vad dom stoppar i sig även om förslaget aldrig kommer längre än den här debattartikeln. Och allt som får den gråa massan av icke pålästa småbarnsföräldrar att ändra sina egna och sina barns matvanor för det bättre är i slutändan positivt.

    [end of rant]

  13. Tack Elina och Joel!

    Joel jag håller med dig i det mesta du skriver. Jag ser för egen del inte att jag direkt blir lidande av andras sjukvårdskostnader men jag ser din poäng.

    Och att artikeln i sig inte kommer göra ett smack för lagen som sådan men eventuellt väcker en och annan tanke är precis i enlighet med min egen teori.

  14. Nicklas: Tack Elina och Joel!Joel jag håller med dig i det mesta du skriver. Jag ser för egen del inte att jag direkt blir lidande av andras sjukvårdskostnader men jag ser din poäng.

    Jag känner mig inte heller direkt lidande utav andras sjukvårdskostnader i dagsläget, men det är ändå en sak jag tänker på i sådana här sammanhang. För i slutändan har varken samhället eller individer råd med den ohälsosamma livsstil som är på väg att bli normen. Om beskattning av onyttiga saker blir det enda sättet att få det hela att gå runt i slutändan må så vara, vi är dock inte där på långa vägar som tur är.

  15. Hej och tack för en intressant sida!

    Jag får be om ursäkt för ett långt inlägg!
    Jag undrar vilken effekt en sådan här skatt egentligen skulle få. Ta läsk t ex, det innehåller smått ofattbara mängder socker, i flytande form dessutom. Säg att du höjer slutpriset med en siffra som 50% (vilket knappast är realistiskt); Då stiger priset på 1,5-2 l från 15 kr till 22.50 i en normal butik (plus pant). Tror knappast det skulle påverka särskilt många att välja bort läsken, och absolut inte att välja bort den till förmån för något annat.

    Dessutom skapar skatten dom problem du tar upp. Dom flesta kan förmodligen komma överens om att just socker är onyttigt. Men ska pasta och potatis extrabeskattas i nästa steg, a’la LCHF? Smör? Ägg? Allt som i någon studie visat sig höja dom livshotande kolesterolvärdena…? Hur ska man dra gränserna för vilket socker som ska räknas? Socker som i godis? Socker som i juice? Ska frukten skattas hårdare än grönsakerna? Hur blir det med chips? Osv.

    Det alternativ som finns är väl att öka informationen. Fast det är knappast där problemet ligger, dom flesta VET att frukt och grönsaker är nyttigare än gelehallon och coca-cola, det är liksom inte av hälsoskäl ngn käkar godis.

    Nu svävar jag kanske (ännu mer) OT, men ibland kanske staten måste låta folk göra egna val och prioriteringar, istället för att detaljstyra både frukostbordet och godispåsen. Då kommer genast diskussionen någon ovan var inne på, att man ska betala för sig. Och det kan man tycka. Men då har vi problemet att det är långt ifrån glasklart vad som är nyttigt alla ggr (även om just socker som sagt kanske är en sak för sig). Det kan dessutom påverkas av kringfaktorer som varierar mellan olika individer. Ngn millimeterrättvisa existerar knappast på jorden, och ska vi inte ha ett helt genomcyniskt, hårt samhälle så fungerar det nog inte i praktiken. Det går dessutom inte rent objektivt att slå fast ifall en sjukdom är självförvållad eller inte (man kan t o m få lungcancer utan att röka…) Vad är nästa steg; Folk som skadas vid fallskärmshopp får inte sin akutvård betald, det är ju _fruktansvärt_ onödigt att hoppa fallskärm… Elitidrottare som får skador ska betala själva?

    Helt ärligt tror jag det enda som fungerar som varaktig lösning på samhällsnivå är att föräldrar lär sina barn från början. Föräldrar ger inte sällan sina barn godis ett par ggr i veckan (”Det är ju så lite…”) Lägg till det all glass som serveras på födelsedagskalas i skolan (funkade kanske med mindre klasser, i dag är det flera elever som fyller år samma dag! 😉

    Det var mina tankar! 😀

  16. Bra artikel (som alltid på den här siten) och dessutom träffar Annica och Adam mina tankar.

    1. Ett samhälle där allt som kan betraktas som farligt ska förbjudas, och det som kan betraktas som självförvållad skada inte ska ges vård – hemska tanke! Redan nu är det ju ett vidrigt moraliserande över bl.a. lungcancer som Annica tar upp. Många förstår inte att sambanden inte alltid är så självklara som de kan verka. Dessutom förstår nog många inte vad konsekvenserna av ett avbrutet beroende kan bli, samt innebörden av ”självmedicinering”. Det talas inte högt om depressioner, psykoser och självmord orsakade av avslutade missbruk av olika slag, samt ’ersättningsmediciner’ (är det verkligen bättre att käka t.ex. benzo än att röka, för att vilja fortsätta leva?). Jag tycker detta borde talas högt om!

    2. Alla idrottande människor som häller i sig maltodextrin (och andra sockerarter) efter och inför träningspass – man kan väl inte motivera att det skulle vara ohälsosamt? Eller? Jag tillhör själv den kategorin och gissar att många av läsarna här också gör det. Menar förbudsivrarna att vi gör fel och är ohälsosamma, eller kanske att vi ska acceptera läget för att den positiva verkan väger över? Vill verkligen få klarhet i det här, men vet inte vem jag ska fråga.

  17. det var ett klokt och bra inlägg Gainomaxxad! Jag kan inte tillägga något utan håller med och tackar för din kommentar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *