För några dagar sen släppte SLV en rapport kring hur maten påverkar utsläppet av koldioxid, Miljösmarta matval. Den här rapporten fick en hel del uppmärksamhet i media med där man av någon orsak valde att lyfta fram osten lite extra.

Problemet med den här typen av undersökningar och även många andra undersökningar likt de där man ska titta hur dyrt det är att köpa olika livsmedel är att man totalt glömmer bort att vi människor inte äter ett visst antal gram av någonting varje dag.

Det vi människor gör är att vi äter ett visst antal kalorier varje dag. Hur många kalorier det blir varierar givetvis från dag till dag men i slutändan så hamnar vi väldigt precist på ett medelvärde som motsvarar mer eller mindre exakt så många kalorier som våra kroppar har behövt. Både för att upprätthålla kroppens funktioner och för daglig fysisk aktivitet, träning mm.

Enkelt sagt. Om din kropp behöver i snitt 2500 kcal varje dag över en månad så kan du vara ganska säker på att du i snitt har ätit ungefär 2500 kcal varje dag över samma tid.

Konsekvensen av det här är ju att undersökningarna där man tittar på hur mycket koldioxid som släpps ut för att producera 1 kg av ett livsmedel inte säger någonting alls om huruvida det är ett bra miljöval eller inte för oss.

Så när SLV gick ut med påståendet att ost är en miljöbov så har de glömt bort att ost också innehåller en hel del kalorier. Så äter du ost så kommer du inte att behöva äta särskilt mycket av det för att få i dig en hel del kalorier. Raka motsatsen här är till exempel sallad. Även om det kanske inte skapas så mycket koldioxid vid produktionen av 1 kg sallad så skapas det ju inte heller särskilt mycket kalorier.

En av mina läsare, Björn Gylling, påpekade just detta efter SLVs rapport och han var dessutom så flitigt så han räknade om koldioxidutsläppet per kilo som SLV gav oss till koldioxid mer 1000 kilokalorier. Jag la sen in denna data i ett diagram och resultatet kan du se här under.

Koldioxidutsläpp vid tillverkningen och transport av olika livsmedel sett till per kalori
Koldioxidutsläpp vid tillverkningen och transport av olika livsmedel sett till per kalori

Där finns lite reservationer till det här diagrammet. Björn har använt ögonmått för att uppskatta mängden koldioxid per kilo från de diagram som SLV har i sin rapport. Sen finns där ju också lite samlingsnamn likt frukt och sallad i diagrammet och för att få fram antalet kalorier per kilo i dessa valde Björn att använda äpple som frukt och en blandsallad med tomater fick representera sallad.

Det du kan se i tabellen här ovanför är att ost fortfarande inte är miljövänligt men den ligger numera endast på plats nummer 10. Här under kan du se listan från början till slut med den värsta miljöboven överst och det mest miljövänliga längst ner. Tänk dock på att den här listan endast gäller koldioxidutsläpp. Där finns ju säkert annat som behöver tas med i beaktande när det gäller miljön men det är nog få saker som borde ha så hög prioritet som koldioxidutsläpp och global uppvärmning.

Koldioxidutstläpp per kalori för olika livsmedel
Koldioxidutstläpp per kalori för olika livsmedel. Det här är exakt samma data som i diagrammet här ovanför. Bara redovisat på ett annat sätt.

Slutligen ska vi också konstatera att potatisen som vanligt levererar 😉

37 svar på “De riktiga miljöbovarna i vår mat”
  1. Vi väntar med spänning på SLVs kommentar. Fast det kommer väl ingen kan man tro.

  2. Kan du inte lägga in SLVs siffror per kg i samma (eller ett nytt) diagram så blir det lättar att jämföra alt. visa för tvivlande kolegor. 😉

  3. Baljväxter släpper alltså inte ut något alls? Det låter ju toppen 🙂

  4. Axel:
    Baljväxter släpper alltså inte ut något alls? Det låter ju toppen :)

    Värdena är avrundade till en decimal. Så något bidrar de garanterat med. De transporteras ju till affärerna.

  5. Sedan finns det ju ännu ett anseende att ta hänsyn till, vilket är vilka livsmedel vi behöver få i oss för att vi ska tillgodogöra oss de vitaminer och mineraler som krävs för vår överlevnad. Det har såklart inte en lika stora innebörd som CO2/kalori, men om en exakt formel skulle ställas upp så ska man ju ha även detta i beaktande.

  6. Importerad frukt ligger nog också sämst till när det kommer till hur mycket besprutade de är.

  7. Jacob: Kul att du gjorde ett inlägg av listan jag skickade dig. 🙂
    Axel: SLV använde torrvikt för att räkna ut CO2-utsläpp. Även om baljväxter påverkar väldigt lite så måste de kokas i all evighet för att bli ätbara vilket borde påverka deras totala koldioxidutsläpp.

  8. Det vore väldigt roligt om ni drog in livsmedelsdugliga insekter också och jämförde med dem dagens livsmedel (även en djupare granskning på näringsvärde hade varit kul att se)
    Personligen tycker jag att det är en väldigt intressant idé, och kan säkert föras in på marknaden liknande quornfärs eller matlagningsmjöl, så att även den mest avskräckte entomofoben kan trycka i sig sin proteinrika tordyvelsgröt 😉

  9. Kevin: Det vore väldigt roligt om ni drog in livsmedelsdugliga insekter också

    Diagrammet och tabellen här ovanför är baserad på rapporten från SLV och naturskyddsverket. De har inte insekter med i den rapporten och därför kan inte heller vi ha med insekter här. Det enda som Björn gjorde med datan var att han slog upp antalet kalorier per kilo av de olika livsmedlen i rapporten och dividerade med det för att på så sätt få ett värde per kalori istället för per kilo.

  10. Sen är det ju även alltid så när man kollar köttets miljöpåverkan att man bara tar med industriköttet
    Vad skulle resultatet bli om man även tog med gräsbeteskött med svenskt ursprung?
    En ärlig redovisning av det borde generera en negativ stapel eftersom gräsbetare är att betrakta som kolsänkor dvs dom bidrar till att koldioxid återförs till marken

  11. Har inte läst Livsmedelsverkets rapporter, men tror att de grundar sina uppgifter om köttets stora påverkan på klimatet på rådande praxis i djurhållning. Dvs att de flesta djur (både mjölkdjur, köttdjur och även i viss mån får) föds upp på stora mängder spannmål, oftast med importerad soja. Om djurhållningen läggs om så att andelen spannmål hålls på ett minimum, om djuren istället får större arealer att beta på, om mer åkermark förvandlas till beten osv kommer gräset som gynnas av betande djur att binda koldioxid och vi slipper långa transporter av djurfoder. Det betyder naturligtvis att konsumenterna måste vara beredda att betala ett högre pris för kött, ost, mjölk men miljön blir en vinnare.

  12. Outi: Om djurhållningen läggs om så att andelen spannmål hålls på ett minimum, om djuren istället får större arealer att beta på, om mer åkermark förvandlas till beten osv kommer gräset som gynnas av betande djur att binda koldioxid och vi slipper långa transporter av djurfoder. Det betyder naturligtvis att konsumenterna måste vara beredda att betala ett högre pris för kött, ost, mjölk men miljön blir en vinnare.

    Glöm inte att det går åt mycket diesel för lantbrukaren.

  13. Jo, förstod nästan att det var avrundat neråt. Dock så har jag inte läst rapporterna. Har det tex tagit med i beräkningen att växter suger åt sig co2 när de växer?
    Även frukt och bär från egen trädgård torde ge ett negativt co2-utsläpp? Att de lagar in istället för att släppa ut co2.

  14. Björn:
    Jacob: Kul att du gjorde ett inlägg av listan jag skickade dig.
    Axel: SLV använde torrvikt för att räkna ut CO2-utsläpp. Även om baljväxter påverkar väldigt lite så måste de kokas i all evighet för att bli ätbara vilket borde påverka deras totala koldioxidutsläpp.

    Inte alla Baljväxter behöver kokas för att bli ätliga. Vissa är ätliga när de blivit grodde.

  15. Aron:
    Sedan finns det ju ännu ett anseende att ta hänsyn till, vilket är vilka livsmedel vi behöver få i oss för att vi ska tillgodogöra oss de vitaminer och mineraler som krävs för vår överlevnad. Det har såklart inte en lika stora innebörd som CO2/kalori, men om en exakt formel skulle ställas upp så ska man ju ha även detta i beaktande.

    Ja, det roliga är ju att om man skulle ta med näringstäthet också så skulle fortfarande potatis och baljväxter ligga väldigt bra till.
    Potatis och baljväxter är alltså näringsrikt, miljövänligt och billigt.

  16. Martin: Ja, det roliga är ju att om man skulle ta med näringstäthet också så skulle fortfarande potatis och baljväxter ligga väldigt bra till.
    Potatis och baljväxter är alltså näringsrikt, miljövänligt och billigt.

    Du glömde gott 🙂

  17. JA tittar man på det som i diagrammet så känns livsmedelsverkets rekomendation om frukt och grönt nästan lite bissart.
    Men det som stör mig mest är att man riktar in sig på baslivsmedel som något som vi ska äta mindre av för miljöns skull men jag har aldrig hört att godis, bakverk, chips, alkohol eller liknande saker är miljöbovar eller något som vi ska undvika för miljöns skull. Eller att vi ska för den delen tänka på vad vi konsumerar i övrigt med hänsyn till miljön. (Ok, det kanske nämns men fokus hamnar på den maten som faktiskt kan vara ganska bra för oss). HAde varit intressant att veta hur mycket all skräpmat vi konsumerar bidrar till Co- utsläpp och kanske sätta det i förhållande till en ”normal” kost där man äter både nötkött och ost. Måste för den delen vara förhållandevis lite ost vi äter. Vad kan ett par skivor per dag väga??

  18. Detta tog väl redan rapporten upp, se figur 19 på sid 86 (som Ola Wallengren länkar till)? Visst kanske inte J är en lika välkänd energienhet i kostsammanhang men likväl energi som kcal. Men Björns diagram visar fler livsmedel. Tack Björn!
    Någon mer än jag som tror att om ”frukt (flyg)” varit med i figur 19 så hade det avskräckt folk från att äta frukt, när de inte vet om det flugits in eller inte?

  19. Det är bara exotiska frukter från t.ex Thailand som flygs hit.

  20. Conny:
    Det är bara exotiska frukter från t.ex Thailand som flygs hit.

    Nåja, det finns en del frukter och bär som är ömtåliga eller har kort hållbarhet som flygfraktas.

  21. Jag saknar en kolsyrat vatten, valfritt märke importerat från Confederatione Helvetica…

  22. Att räkna på CO2/kalori ger en bättre bild av vilka livsmedel som är dåliga eller bra ur miljösynpunkt när det gäller vissa livsmedel, till exempel den importerade frukten. Men när det gäller andra livsmedel såsom broccoli så är det bättre att räkna på det sätt som SLV gjort då broccoli har låg energitäthet och inte främst äts för dess energiinnehåll. Något som är extra viktigt att poängtera är vilka konsekvenser de animaliska produkterna har, speciellt kött. Boskap står för 18 procent av all världens utsläpp av växthusgaser (med alla växthusgaser inräknade). http://www.fao.org/ag/magazine/0612sp1.htm
    Detta skulle kunna minska markant om människor åt mer växter istället för animaliska produkter. 1 kg protein från nötkött orsakar cirka 40 gånger mer utsläpp av växthusgaser jämfört med 1 kg protein från sojabönor. http://www.new-harvest.org/wp-content/uploads/2013/07/AAB-food-security-conf_Tuomisto-2010.doc-Compatibility-Mode.pdf
    De animaliska produkterna kräver dessutom enorma mängder mark och det är också många magnituder mer än vad växter kräver sett till mängd protein som produceras. Detta är särskilt viktigt att beakta då nästan all bra jordbruksmark redan används idag. Nära 1 miljard människor har brist på mat. Om vi istället åt växter i större utsträckning skulle världen vara en mycket humanare plats. Fast det är klart, vem i väst bryr sig? Det påverkar ju inte oss (än så länge). Fram med oxfilén och bjarnesåsen för helvete!

  23. jon: HAde varit intressant att veta hur mycket all skräpmat vi konsumerar bidrar till Co- utsläpp och kanske sätta det i förhållande till en ”normal” kost där man äter både nötkött och ost.

    Datan här under är från en tidigare rapport gjord här i Sverige http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2011-509.
    Miljöpåverkan från godisHär är det återigen endast per kilo av produkten. Räknar du in per kalori så ligger inte godiset sämre till än mjölk och vissa är i klass med bröd. Äpple ligger ju väldigt lågt i den här grafen och de har väl räknat med lokalproducerat äpple eller bara räknat på ett annat sätt än i studien här ovanför.

    jon: Måste för den delen vara förhållandevis lite ost vi äter. Vad kan ett par skivor per dag väga??

    Hur mycket vi äter av det spelar ingen roll om vi räknar med utsläpp per kalori. Den blir ju fortfarande lika mycket bättre eller sämre än ett annat livsmedel som vi i så fall äter istället för att få i oss kalorierna. Så vill vi minska på utsläppet ska vi minska på konsumtionen av livsmedel som ger högt utsläpp, oavsett om vi äter mycket eller lita av det nu. Det vi äter mycket av som ger stort utsläpp nu är givetvis en i absoluta mått värre bov men om vi bara säger ”ät mindre av X” så kommer några säkert att ersätta det med något annat som ger lika mycket utsläpp men som inte framställs som en miljöbov eftersom folk inte äter så mycket av de generellt. Mängden utsläpp som personerna skapar med sin egna konsumtion blir dock den samma, den bara sprids ut på ett annat sätt mellan livsmedel.
    En skiva ost väger annars vanligen mellan 10-15 gram.

  24. Nilssonius: Att räkna på CO2/kalori ger en bättre bild av vilka livsmedel som är dåliga eller bra ur miljösynpunkt när det gäller vissa livsmedel, till exempel den importerade frukten. Men när det gäller andra livsmedel såsom broccoli så är det bättre att räkna på det sätt som SLV gjort då broccoli har låg energitäthet och inte främst äts för dess energiinnehåll

    Du kan inte välja när du vill räkna på vilket sätt 🙂 Det är alltid bättre att räkna per kalori för om vi alla skulle äta mer broccoli för att ersätta de kalorier vi får i oss från till exempel nötkött så hade vi behövt äta nästan 4ggr så mycket broccoli. Och då har jag räknat på de möra och fettsnåla delarna, det kan bli uppåt 6ggr om du tar fetare delar. Det måste du ta hänsyn till oavsett hur nyttigt du anser det är eller orsaken till att du äter det.

    Nilssonius: Något som är extra viktigt att poängtera är vilka konsekvenser de animaliska produkterna har, speciellt kött. Boskap står för 18 procent av all världens utsläpp av växthusgaser

    Nu verkar du ignorera just hur många kalorier som produceras. Men det är hur tydligt som helst i grafen att animalier generellt sett skapar mer utsläpp än vegetabilier. Så jag ser inte din poäng?

    Nilssonius: 1 kg protein från nötkött orsakar cirka 40 gånger mer utsläpp av växthusgaser jämfört med 1 kg protein från sojabönor

    Vem räknas på endast ”per/kg/protein”? En totalt meningslös siffra om du inte tänkt att vi ska göra proteinpulver av allting och slänga det som blir över 🙂

  25. Flera olika sätt att räkna kompletterar varandra eftersom man inte endast äter för att täcke energi, proteinbehov eller en viss mängd kg mat, så jag håller nog med vad jag tolkar som huvudpoängen i Nilssonius inlägg.
    Både energi, protein och alla andra essentiella näringsämnen är viktiga, likväl som oönskat högt intag av vissa näringsämnen. Det kan därför vara ett bra mått att även jämföra med ett ”nutrient density score” eller liknande där man tar hänsyn till många fler faktorer som gör vissa matvaror viktiga för oss.
    Ungefär som i dessa artiklar, även om jämförelsen inte är helt perfekt http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23691007
    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23714199

  26. Som jag ser det är det en annan fråga. Miljöpåverkan är ju som den är, den förändras inte av att något är mer näringsrikt än något annat. Sen kan vi givetvis inte bara äta efter vad som är bäst för miljön om vi vill må väl. Men det hindrar ju inte från att man först försöker ta fram en lista på vad som är dåligt för miljön och sen därefter så försöker man komma på hur man kan äta för att få i sig den näringen man behöver samtidigt som man minskar på miljöförstöringen.
    Detta är givetvis under förutsättningen att man prioriterar hälsa och sen miljö. Prioriterar man tvärt om så kan man välja att ignorera näringen med 🙂

  27. Okej,du har rätt att det är bättre att räkna på utsläpp/kalori om man ska ha ett mått. Men vad jag menade var att det finns livsmedel som i de mängderna som de äts inte ger så mycket utsläpp och att detta var intuitivt enklare att se när man tittar på utsläpp/kg.
    ”Något som är extra viktigt att poängtera”. Dåligt formulerat av mig. Skulle stå: som tabellen också visar.
    ”Vem räknas på endast ”per/kg/protein”? En totalt meningslös siffra om du inte tänkt att vi ska göra proteinpulver av allting och slänga det som blir över :)”
    Att utsläpp/kg protein är ett meningslöst mått håller jag inte med om. Måttet ger en bra överblick av vilka proteinkällor som är bra eller dåliga ur miljösynpunkt. I tabellen ovan så ger kyckling dubbelt så mycket utsläpp per kalori och intuitivt kanske man tänker att man gör miljön en tjänst om man istället får i sig samma mängd protein från ägg vilket dock skulle resultera i mer utsläpp. Visst kommer du få mer kalorier totalt med äggen men om man istället fortsätter att äta kyckling så är det så lätt att få i sig de där extra kalorierna med livsmedel som ger väldigt lite utsläpp, till exempel pasta. Allt detta kan man ju givetvis komma fram till med utsläpp/kalori men man måste gå ett steg längre för att se det då. Jag tycker därför att flera mått är bra att ha för att snabbare/lättare se hur man ska kombinera ihop en miljövänlig kost.
    Ett önskemål från min sida om inlägg på sidan är hur du skulle sätta samman en kost för en styrketränande person där kosten har balans mellan hälsa, miljö och att ger bra styrketräningsresultat.

  28. Vilket är värst? Att ta bilen till jobbet (1 mil) eller cykla! Hur mycket mycket extra kalorier gör man då av med kontra 1 liter bensin! Nej då bara skoja 🙂 Men är det miljön man är mån om så sluta kasta mat, där om någonstans kan man ju börja för att minska utsläppen! Känner folk som kastar mjölken så fort datummärkningen passerats t.ex.

  29. Som jag ser det är instoppad energi innan ätning av ett livsmedel det viktiga när det gäller klimat. I princip all tillförd energi är fossil och tillför därför kol till jordens kolcykel. Metan från djurs matsmältning är i princip ointressant då det inte tillför kol till jordens kolcykel. I annat fall kan utrotandet av elefanter, noshörningar och amerikanska bisonoxar (vilkas tidigare antal vi ännu inte uppnått med kor) ses som gott miljöarbete. För att inte tala om alla metanproducerande våtmarker vi dikat bort!
    Som jag ser det är det viktigaste isf att skära ner på onödigt ätande. Läsk, godis och annat skräp är boven i vår konsumtion. Kika gärna på Gunnar Rundgrens blogg, då han skriver klokt om miljö och matproduktion: http://tradgardenjorden.blogspot.se/2013/11/skrapmat-en-optimal-energilosning.html?m=1

  30. Angående att köttet skulle bli mer miljövänligt om vi åt djur som bara levde på gräs… Ja det är klart. Men hur MYCKET kött skulle man kunna få fram på det viset? Att djuren matas med spannmål är ju inget som bönderna har hittat på för att de medvetet vill sabba miljön, utan för att det blir mer kött på det sättet. Vore intressant att se någon uträkning på hur mycket kött genomsnitts-svensken skulle kunna äta på ett år, ifall allt kött som vi åt i Sverige också producerades i Sverige och djuren bara fick äta gräs/hö.

  31. JG du har rätt varför kom jag inte på detta före dig 🙁
    Äter jag mindre ost så måste jag fylla på med andra kalorier det är en självklarhet, jag kommer att äta lika många kalorier från broccolin i stället
    Att importerad frukt var så dåligt var en nyhet för mig, bra att svens frukt var så bra.
    Mycket bra av dig att uppmärksamma detta.

  32. Är ni medvetna om att SLV har gjort exakt samma uträkning (utan att ”använda ögonmått”). Ta en titt på figur 19 på s. 86 i deras rapport så har ni ett diagram som visar utsläpp per kg produkt, per MJ i livsmedlet och per 100 g protein. Alla dessa tre jämförelser är lämpliga att göra. Då kan man tydligt se att det vore t.ex. olämpligt att äta isbergssallad som proteinkälla (det visste vi kanske sedan tidigare) men det orsakar ändå lägre utsläpp än t.ex. nötkött per 100g protein.
    http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_miljo/2013_livsmedelsverket_17_animalieproduktionens_miljopaverkan.pdf

  33. Nilssonius:
    Att räkna på CO2/kalori ger en bättre bild av vilka livsmedel som är dåliga eller bra ur miljösynpunkt när det gäller vissa livsmedel, till exempel den importerade frukten. Men när det gäller andra livsmedel såsom broccoli så är det bättre att räkna på det sätt som SLV gjort då broccoli har låg energitäthet och inte främst äts för dess energiinnehåll.Något som är extra viktigt att poängtera är vilka konsekvenser de animaliska produkterna har, speciellt kött. Boskap står för 18 procent av all världens utsläpp av växthusgaser (med alla växthusgaser inräknade). http://www.fao.org/ag/magazine/0612sp1.htm
    Detta skulle kunna minska markant om människor åt mer växter istället för animaliska produkter. 1 kg protein från nötkött orsakar cirka 40 gånger mer utsläpp av växthusgaser jämfört med 1 kg protein från sojabönor. http://www.new-harvest.org/wp-content/uploads/2013/07/AAB-food-security-conf_Tuomisto-2010.doc-Compatibility-Mode.pdf
    De animaliska produkterna kräver dessutom enorma mängder mark och det är också många magnituder mer än vad växter kräver sett till mängd protein som produceras. Detta är särskilt viktigt att beakta då nästan all bra jordbruksmark redan används idag. Nära 1 miljard människor har brist på mat. Om vi istället åt växter i större utsträckning skulle världen vara en mycket humanare plats. Fast det är klart, vem i väst bryr sig? Det påverkar ju inte oss (än så länge). Fram med oxfilén och bjarnesåsen för helvete!

    Och så var det igång igen…suck

  34. […] Förhoppningsvis fick jag också med en hel del andra tankar i den här artikeln som kan vara användbara. Det här med att man behöver ta hänsyn till mängden kalorier i ett livsmedel istället för att bara räkna på vikten är någonting som faktiskt missas ganska ofta. För några år sedan var det många rubriker i vanliga media där man sa att ost var betydligt sämre för miljön än grönsaker. Något som inte stämmer om du räknar per kcal. […]

  35. Det vore kul att se hur nötkött skiljer sig ifall man också delar upp det i kategorier, som importerat och svenskproducerat. Men också i kategorier för hur köttet är uppfött, gräsbetat jämfört med spannmålskött.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *