Den vetenskapliga debatten om mättat fett samt en liten teaser inför min nya BODY-artikel

Jag har vid ett flertal tidpunkter här på bloggen skrivit om fett, framför allt om mättat fett och påståenden om att det skulle vara farligt (”“Om mättat fett, kolesterol samt tips för att öka på fettet i kosten”, ”Om kolhydrater, mättat fett och ”skräpmat” och ”Kolhydrater, mättat fett och ”skräpmat” – fortsättning”). Den som läst dessa är nog medveten om vart jag står i frågan, jag är definitivt inte övertygad om att denna teori stämmer. Det är vad vi fått höra i decennier och jag har själv fått höra det som en sanning genom hela min utbildning till kostvetare.

Den här teorin har, som jag redogjort i de tidigare texterna, tappat en del mark på senaste åren och vetenskapen om fett och kost i allmänhet har delvis skiftat riktning. Mycket raffinerade kolhydrater, processat kött och industriellt härdade fetter är kostvanor tillskrivs mer risker idag än det mättade fettet som oberoende faktor för ohälsa. Likaså tappar myten om att fett gör en fet mer och mer trovärdighet. Både på grund av trender inom viktnedgång och viktreglering bland folk i vanliga livet men även genom resultat från vetenskapliga studier.

Ny debattartikel i vetenskaplig tidsskrift

Som lite mer vatten på min kvarn publicerades i dagarna en debattartikel i den vetenskapliga tidskriften Lipids, med titeln ”Saturated Fat and Health: Recent Advances in Research.”, där detta ifrågasätts (1). Författaren Richard D. Feinman tar dels upp den uppmärksammade meta-analysen av observationsstudier, publicerad i American Journal of Clinical Nutrition 2010, av Patty W. Siri-Tarino med medarbetare (2). En studie jag skrivit mer om i mina tidigare texter.

Feinman redogör även för en annan alldeles färsk studie om mjölkprodukter och dödsorsaker. Den studien är en prospektiv observationsstudie över 16 års tid, publicerad i European Journal of Clinical Nutrition, där intaget av mjölkprodukter studerats i förhållande till död i cancer eller kardiovaskulär sjukdom (CVD) bland 1529 vuxna australiensare. Ingen riskökning för någon av dödsorsakerna korrelerade med intaget av mjölkprodukter (ej heller de fullfeta) och bland de med högst intag av fullfeta mjölkprodukter observerades till och med en mindre risk för CVD än vid det lägsta intaget (3).

In conclusion, our results show no harmful effects of dairy intake on mortality from all causes, from CVD or from all cancers. In fact, intake of full-fat dairy foods was associated with a lower risk of cardiovascular mortality. It is not clear which pathway underlies this protective association and our observational study cannot confirm cause-effect relations. Further research should particularly consider the relevance of high and low-fat dairy products and their unique fatty-acid compositions. (3)

Mer utöver Feinmans debattartikel

Utöver de två studier som Feinman pratar om i sin debattartikel tänkte jag ta upp ytterligare tre nya publikationer som jag tycker är intressanta för ämnet.

I en annan intressant studie angående mjölkfett som publicerade i år jämförde man intag av mjölkprodukter med olika fettsammansättning. Variationen i fettsammansättning fick man fram genom att kor med olika mängder linfrö (4). Studien var en dubbelblindad RCT (studier med högsta evidensvärde) med 107 stycken, friska och ickerökande deltagare mellan 18-50 år. Deltagarna blev indelade i tre grupper:

  1. Ingen linfröberikning (L0)
  2. 4.1 % av torrvaran från linfrö (L4)
  3. Gräsbete och tillskott av 1 kg linfröolja (L9)

Under en veckas tid fick alla konsumera samma mat, L0, med 55 gram fett från mjölkprodukter. Därefter följde tre veckor med L0, L4 eller L9 där kosten baserades på samma livsmedel och samma mängd fett från mjölkprodukter.

Resultaten är intressanta för ingen av interventionerna försämrade egentligen några riskmarkörer för CVD. Ju mer omega-3 mjölkfettet innehöll desto tydligare tendens mot lite lägre LDL-kolesterol, totalkolesterol och ration mellan HDL:LDL. Men ingen signifikant ökning av LDL från L0 jämfört med baselinevärden. Inte heller några signifikanta minskningar i TG, ökningar i HDL eller variationer för apolipoproteinkvoter från någon intervention, värden som bättre kan prediktera risk för CVD än vad LDL-kolesterolet kan.

Slutsatsen kan med andra ord sägas vara att en ökning av mjölkfettintag inte förefaller skadligt och om djuren utfodras med kvalitativt foder blir fettsammansättningen möjligtvis gynnsam för hälsan.

I sin debattartikel belyser Feinman som sagt meta-analysen av Siri-Tarino et al. men tar dock inte med samma forskargrupps senaste artikel, ”Saturated fatty acids and risk of coronary heart disease: modulation by replacement nutrients.” som (i skrift) kommer publiceras i novembernumret 2010 av Current Atherosclerosis Reports (5). Där diskuteras det vetenskapliga underlaget för att rekommendera ett lägre intag av mättat fett utifrån både observationsstudier samt kontrollerade studier på både människor och djur. Även dessa slutsatser spinner vidare på det allt mer utbredda antagandet att mängden mätta fett i sig inte är den stora riskfaktorn och att mer kolhydrater, särskilt raffinerade sådana, istället för mättat fett sannolikt bara har en negativ inverkan på hälsan.

Finally, replacement of saturated fat with carbohydrates, particularly refined carbohydrates and added sugars as has occurred over the past few decades, has been associated with dyslipidemia and either no improvement in CVD risk or even increased CVD risk. Given the current epidemics of obesity and insulin resistance, reductions in the consumption of refined carbohydrates and added sugars, in addition to weight control and obesity prevention, should be the prioritized public health dietary goals.  (5)

Dock kvarstår frågan om vilken fettkvalité som är mest gynnsam. Den bygger på olika åsikter om vilka surrogatfaktorer som de facto predikterar för hjärt- kärlsjukdom. Som jag nämnde ovan finns idag en mer och mer utbredd syn inom vetenskapen på andra faktorer än LDL-kolesterol. Man tittar mer på HDL:s skyddande egenskaper, triglycerider, apolipoproteiner samt LDL-partiklarnas storlek och oxidationsbenägenhet. Anser man att ökat total-LDL, utan vidare analys, är tillräckligt kommer man anse att mättat fett är sämre. Men tittar man på sdLDL, oxLDL, triglycerider och ökningar av HDL blir bilden en annan.

Slutligen har en forskargrupp, med samme Feinman bland författarna, nyligen publicerat en läsvärd artikel om dagens amerikanska kostrekommendationer och diskuterat dessa utifrån vad som faktiskt påvisats vetenskapligt och hur studiers tolkningar och resultatens presentationer snarare ligger till grund. Där beskrivs vetenskapen om bland annat det mättade fettet men även flera andra delar av kosten. Hur har rekommendationerna kommit till, hur har den amerikanska kosten utvecklats därefter och i vilken mån har hälsan förändrats därefter? Den är läsvärd och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Nutrition med titeln ”In the face of contradictory evidence: Report of the Dietary Guidelines for Americans Committee.” (6). Du kan läsa artikeln i sin helhet här.

Håll utkik för BODY Magazine i november!

Som vi nämnt tidigare så har både jag och Jacob fått möjligheten att publicera artiklar i tidskriften BODY Magazine (”Bokskriveri och artiklar i BODY Magazine”). Jacobs artikel finns i septembernumret och i oktobernumret, som finns i butiken sedan en tid tillbaka, kan du läsa min artikel om måltidsfrekvens. Den har fått jättepositiv respons och jag tackar alla som kommenterat den!

I nästa nummer av BODY har jag en artikel om just mättat fett. Att de här nya publikationerna kommit, som jag redogjort för i texten, är ju alldeles utmärkt inför den artikeln. Jag diskuterar där om vetenskapen bakom mättat fetts påstådda farlighet och de här nya vetenskapliga artiklarna känns som bra att ta upp inför den artikeln eftersom den ytterligare styrker min syn på vetenskapen som långt ifrån tydlig i det här ämnet. Hoppas den mottas lika positivt som artikeln om måltidsfrekvens, alla ni som vill kommentera dessa artiklar får gärna göra det både här på bloggen, på Kolozzeum eller på BODY’s forum.

Slutord

Diskussionen om mättat fett och kolhydrater lär fortskrida och vi har knappast sett slutet där. Även om vi i min utbildning ännu får höra ”sanningen” om hur dåligt det är så kommer förhoppningvis även det skifta så att våra akademiskt kostutbildade människor träder ut på arbetsmarknaden med bredare kunskaper.

Läs gärna min artikel i det BODY-numret som idag finns ute och kolla gärna nästa. Och kom gärna med kommentarer som sagt!

/Nicklas

1. Feinman Richard D. Saturated Fat and Health: Recent Advances in Research. Lipids. 2010 45:891–892
2. Siri-Tarino PW et al. Meta-analysis of prospective cohort studies evaluating the association of saturated fat with cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2010 91:535–546
3. Bonthuis M et al. Dairy consumption and patterns of mortality of Australian adults. Eur J Clin Nutr. 2010 Jun;64(6):569-77. Epub 2010 Apr 7.
4. Malpuech-Brugère C et al. Differential impact of milk fatty acid profiles on cardiovascular risk biomarkers in healthy men and women. Eur J Clin Nutr. 2010 Jul;64(7):752-9. Epub 2010 May 19.
5. Siri-Tarino PW et al. Saturated fatty acids and risk of coronary heart disease: modulation by replacement nutrients.Curr Atheroscler Rep. 2010 Nov;12(6):384-90.
6. Hite AH et al. In the face of contradictory evidence: Report of the Dietary Guidelines for Americans Committee. Nutrition. 2010 Oct;26(10);915–924

Den första bilden är från bloggen Birgitta Höglunds mat, köttfärsbiffar med tacosmör vars recept du finner här. Verkar supergott men ingen rätt som man äter dagligen om det finns en skräck för mättat fett. 😉

13 thoughts on “Den vetenskapliga debatten om mättat fett samt en liten teaser inför min nya BODY-artikel

  1. Bra artikel Niklas! Ser med spänning fram mot nya nummret av body:-)

    Mvh, Johan

  2. Jag håller med om att bilden kring mättat fett och vilka näringsämnen man bör eller inte bör äta är komplex och långt ifrån helt utforskad.
    Man måste också vara på det klara med om man diskuterar fettkvalite eller kolhydratkvalite eller utbytesmodeller.

    Vad man skall tänka på när man läser ovanstående refererade artiklar är att Feinman är en mycket stark låg-kolhydratförespårkare och man får därför ta på sig de glasögonen när man läser dessa artiklar.
    Som exempel kan nämnas att Feinman på fullt allvar tror att insulin kan tänja på energilagarna. Hans lösning verkar vara att alla skall äta låg-kolhydrat.

  3. Ola Wallengren:
    Jag håller med om att bilden kring mättat fett och vilka näringsämnen man bör eller inte bör äta är komplex och långt ifrån helt utforskad. Man måste också vara på det klara med om man diskuterar fettkvalite eller kolhydratkvalite eller utbytesmodeller.
    Vad man skall tänka på när man läser ovanstående refererade artiklar är att Feinman är en mycket stark låg-kolhydratförespårkare och man får därför ta på sig de glasögonen när man läser dessa artiklar. Som exempel kan nämnas att Feinman på fullt allvar tror att insulin kan tänja på energilagarna. Hans lösning verkar vara att alla skall äta låg-kolhydrat.

    Hej Ola!

    Jag hade verkligen hoppats att du skulle läsa den här texten och hoppades på en kommentar från dig. Det var glädjande att min önskan blev uppfylld.

    Jag håller med dig helt. Det jag dock inte riktigt vill köpa helt och fullt när det gäller ”fettkvalité” är just problemet med de surrogat end points som idag används. För OM det visar sig att lägre totalt LDL inte är absolut positivt och OM det visar sig att det är lipoproteinpartiklarnas storlek, högre HDL, lägre TG med mera som är det väsentliga då blir ju helt plötsligt ”kvalité” något annat. Så beroende på vilka premisser man drar samband till ökad CVD-risk kommer man ju tolka samma resultat på olika sätt.

    Och angående Feinmans syn på metabol fördel håller jag med helt. Jag och Jacob diskuterade det lite men jag valde att inte nämna något om hans åsikt här då det inte helt kändes relevant för just mättat-fett-debatten. Men visst är det så att han i den debatten kan häva ur sig en del överdrifter.

    Tack igen för kommentaren, vi är ju desutom ”kollegor” på BODY numera. 😀
    /Nicklas

  4. Vad det gäller byte av mättat mot fleromättat (obs! oavsett W-6/3-kvot) så har det ju visat sig minska hjärtkärlsjukligheten, både i prospektiva och intervetionsstudier, vilket är ett ganska starkt argument.
    Vad det gäller utbyte av mättat fett mot ospecificerade kolhydrater så ger det en icke signifikant ökning av hjärtkärlsjukdom med 7%, men om man funderar lite över problemen med överjustering och kostundersökningsmetoderna, dvs regression dilutions bias, som normalt sett försvagar sambanden så kan man fundera över hur starkt det verkliga sambandet är.
    Problemet är också att man i allt för få fall inte tagit hänsyn till vilka kolhydrater man byter ut mot. När Jacobsen gjorde det så var ju risken mindre (ej signifikat visserligen) för låg-GI, men jämfört med hög-GI minskade risken. Att konsumtionen har gått mot mer sockerrik skräpmat är ju ett problem, inte minst i USA, men dessa livsmedel har ju aldrig rekommenderats av någon, så att jämföra med detta är ju inte relevant.
    Vad gäller surrogatmått så har det ju definitivt sina problem men om man skall rätta sig i den evidensbaserade skolan där det i stort sett bara är RTC-studier som gäller så är det ju där man hamnar.
    Tittar man på de olika effekterna som mättat fett har i många RCT-studier så har jag svårt att se att det förbättrar hälsan i stort jämfört med omättade fetter (men för att komplicera bilden ytterligare så bör man ju inte heller dra alla mättade fetter över en kamm).

    Om man tittar på mjölkstudien som du refererar till ovan så kan man tolka den som att både en sänkning av mättat- och transfett är positivt. Man jämför med lika mycket mjölkfett med olika fettsammansättning, inte hur mycket mjölkfett som är ”bra”.

    En annan aspekt är i vilken kontext man sätter det hela i. Är det obesa med metabola syndromet eller är det vältränade idrottsmän?

    Vad jag tänker är att de flesta som läser dylika artiklar som inte är insatta i ämnet tänker att, ja ha, nu är kolhydrater dåligt och mättat fett bra. Pendeln håller snabbt på att svänga lite för långt åt andra hållet, från ”fettskrämd” till ”kolhydratskrämd”.
    Nu kanske jag låter kritisk till hela artikeln men så är det inte, jag bara spär på med lite synpunkter i ett ämne som är väldigt komplext.

    MVH/Ola

  5. Det stämmer som Ola skriver att nu gäller kolhydratskrämd. För många verkar det vara så idag, dvs att varje gram kolhydrater ger skillnad på vågen. Beror detta isåfall på att de flesta överviktiga idag har en ”förstörd” sockermetabolism (Metabola syndromet)? För egen del så tror jag att det här problemet kommer att lösa sig. Folk kommer att äta mer naturligt samt ha en lite större rädsla för snabba kolhydrater än för naturliga fetter. Den kosthållningen kommer göra att folk inte behöver ta till de extremare lågkolhydratvarianterna i framtiden.

  6. Tjena Wille!
    Det beror på att de inte har koll på vad de stoppar i sig. Några gram kolhydrater ger ingen märkbar skillnad på vågen om de inte samtidigt innebär en massa extra fett och protein (dvs kcal) i kosten.

    Wille: För egen del så tror jag att det här problemet kommer att lösa sig. Folk kommer att äta mer naturligt samt ha en lite större rädsla för snabba kolhydrater än för naturliga fetter. Den kosthållningen kommer göra att folk inte behöver ta till de extr

    Vi får hoppas att det blir så. Personligen tror jag bara att det kommer svänga åt någon annan extrem och folk kommer fortsätta att missa själva huvudpoängen och fokusera på små deltaljer. Ungefär som det som redan hänt i USA när lågkolhydratkost var som populärast för några år sen. Fokuset blev endast på kolhydrater och folk började stoppa i sig en massa skit istället för verklig mat. https://traningslara.se/naringsbrist-med-populara-dieter/

  7. Guddi,
    Jag menar att jag tror det kommer att lösa sig för majoriteten av befolkningen. Vissa högljudda minoriteter kan säkert hitta extrema lösningar, men bara om det inte fungerar för majoriteten av befolkningen.

    Jag tillhör ju de idag högljudda LCHF:arna, men jag tror också att LCHF marginaliseras när folk inte från början hamnar i svår övervikt.

    Förhoppningen är väl att det vi äter inte ska behöva leda till övervikt. Lite mer som det var för 30-40 år sedan.

  8. Du har en poäng Wille men jag antar att jag är lite mer cynisk än så. Folk vet redan nu ganska bra vad som är nyttigt och onyttigt. Det är en hel del sunt förnuft i det. Folk vet att socker, färdigmat och snabbmat oftast är dåligt men de fortsätter att välja dessa saker när de köper mat.

    Min personliga åsikt är att det mer handlar om att lära folk bra alternativ istället för att hela tiden berätta för dem vad som är dåligt.

  9. Guddi:
    Min personliga åsikt är att det mer handlar om att lära folk bra alternativ istället för att hela tiden berätta för dem vad som är dåligt.

    Det är min poäng hela tiden. Jag tror att mindre råd och rekommendationer om vad som bör ätas och undvikas i form av näringsämnen och mer kunskap om råvaror, matlagning och mattradition är det viktiga. Lär sig människor uppskatta kvalité och lära sig hur riktig mat ska smaka och se ut blir kosten nyttigare per automatik. Tror man att tomater ska finnas på julafton och smaka exakt likadant året runt, att skinka skall vara knallrosa och att en deformerad paprika är ”dålig” då har det gått fel och då är det lätt att lura på folk vilka kostråd som helst, mer eller mindre vetenskapliga.

    Ola: Stort tack till ditt långa och bra inlägg! Det gör hela artikeln mer komplex och trovärdig. Ju mer input desto bättre.

  10. Såg artikeln i Body på gymmet. Den popcornätande modellen gjorde artikeln väldigt intressant. 😉

  11. Måste säga att det var en riktigt bra artikel i Body av dig Nicklas! Mycket intressantare läsning än mina studieböcker… 😉
    En farligt vacker flicka var det också!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *