Blir man övertränad inom militären?

Jag har aldrig gjort lumpen och det har inte heller lockat mig förutom att jag skulle tycka att det varit kul att utmana sig själv på det viset någon gång. Men hur träningen ska gå till för militären och vilka krav som ska ställas på en militär är en fråga som jag tycker är väldigt intressant då en soldat måste vara bra på det mesta. Vad man ska vara som bäst på beror på vad man sak utföra för uppdrag men överlag går det inte att vara dåligt på något.

Det finns sen tidigare ett par studier på militärer och dessa har visat att deras prestationsförmåga många gånger försämras efter de hårda träningsperioderna samtidigt som många blir skadade under träningstiden. Detta är givetvis inget som ser särskilt bra ut och de senaste åren har det börjat dyka upp några enstaka studier där man försökt att påverka skaderisken. Jag har skrivit om ett par studier av den här typen på Traningslar.se, främst kring hur valet av skor eller inlägg i skorna påverkar skaderisken.

Den här studien publicerades den här månaden och är från Kroatien. I den här har man studerat en ”special operations battalion” under ett hårt träningprogram över 2 månader för att se hur detta påverkade deras prestation.

J Strength Cond Res. 2012 Oct;26(10):2872-82.
Effects of a training program for special operations battalion on soldiers’ fitness characteristics.
Sporiš G, Harasin D, Bok D, Matika D, Vuleta D.

The aim of this study was to investigate the effects of special operations battalion (SOB) training program on soldiers’ fitness parameters. The research was conducted on a sample of 25 members (mean ± SD: age 27.93 ± 5.12 years, height 178.64 ± 6.91 cm, body mass 81.42 ± 9.18 kg) of the Croatian Armed Forces for SOB, divided into control and experimental groups. Total duration of the SOB basic training was 62 days. The sample of variables consists of 12 tests for the assessment of fitness characteristics, 2 tests for functional capacity, and 18 morphological measures. Morphological parameters were measured according to the instructions of the International Biological Program. Fitness characteristics were measured with the following tests: 1-kg medicine ball throw from a seated position, standing broad jump (SBJ), relative sergeant test, 20-m sprint, the maximum thrust from the bench, push-ups in 2 minutes (PU2minutes), sit-ups in 2 minutes (SU2minutes), pull-ups (PU), thrust from the bench with 70% of body weight (BP70%), crawling and jumping, agility test 93639 with turn (A9-3-6-3-9), and sit and reach. Functional abilities were evaluated with 2 tests: 3,200 m running (SK3200) and 300 yards running (MBI3Y). There was a statistically significant difference in a set of fitness characteristics variables analyzed between the 2 groups in initial and final measurements in the multivariate level. Analyzing the results of t-test, differences of variables, it was evident that the difference after the SOB program occurred in 7 variables in the experimental group: SBJ, PU2minutes, SU2minutes, PU, BP70%, MBI3Y, and SK3200. Basic training for SOB during 8 weeks has produced significant burnout of the body for the participants who have completed their training. This led to a reduction in fitness performance manifested through the tested variables.

Det här är alltså ytterligare ett resultat som visar att militärträningen försämrar snarare än att förbättrar prestationen. I den här studien blev adepterna framför allt sämre på att:

  • Springa 300 meter (yards), -5,3 %
  • 3200 meter, -19,9 %
  • Styrka i bänpress, -6,5 %
  • Uthållighet i bänkpress med 70 % av 1RM, -24,7 %
  • Antalet chins, -19,0 %

Testerna utfördes alla efter minst 48 timmars vila från fysisk aktivitet. Det här är alla viktiga faktorer för en militär och att de blev sämre av två månaders intensiv träning är givetvis inte bra. Försämringen är också ganska rejäl på vissa av testerna.

Det finns dock en väldigt viktig faktor som jag tycker att den här studien och tidigare studier också har utelämnat.

Skillnaden på overreaching och overtrained

Träningen för militärer kan vara väldigt tuff
Träningen för militärer kan vara väldigt tuff

I engelsk litteratur skiljer man på de två orden overreaching och overtrained. Det förstnämnda innebär att man under en tid tränar hårdare än vad kroppen klarar av och prestationen blir sakta bättre. När du är i den här fasen kan du dock vila en kortare tid och därefter prestera på topp igen. Hur lång tid som behövs för vilan varierar men det brukar handla om dagar upp emot kanske 1-2 veckor.

Overtrained däremot innebär däremot att man har hållit på att träna i ett overreaching-stadie under alldeles för lång tid. Konsekvensen blir en rad negativa effekter både på psyke och kroppens hormonella system som leder till att det kan ta flera månader, ibland år att komma tillbaka.

I Sverige har vi endast ordet övertränad som egentligen kan representera båda dessa typer av faser. Vi har i och för sig utbränd som kanske mer skulle kunna liknas vid overtrained men min uppfattning av utbränd är att det inom sverige mer tolkas som en psykisk överbelastning över längre tid.

Att det saknas ord inom svenskan för att skilja på overreaching och overtrained är ett problem och jag har ingen aning om hur det ska lösas. Förhoppningsvis är det någon väldigt inflytesrik person inom träning i Sverige som så småningom hittar på ett eller två ord så vi kan börja skilja på dessa två väldigt skilda fysiologiska fenomen och får lättare för att hålla en vettig diskussion. Tillsvidare kommer jag dock att använda mig av de engelska termerna.

Overreaching är inte nödvändigtvis dåligt

Jag är en stark förespråkare för att du inte behöver köra slut på dig varje gång du tränar. De flesta som tränar behöver egentligen aldrig vara helt slut efter ett träningspass. En intressant notering som jag brukar ta upp på mina föreläsningar är att folk är väl medvetna om att man kan träna för mycket men samtidigt är det väldigt många som vill uppnå total utmattning när de tränar och de är sen också glada när de har nått dit. Vem har till exempel inte sett statusuppdateringar från vänner på Facebook där de glatt skriver hur otroligt trötta de är och vilken enorm träningsvärk de kommer ha nästa dag.

Det här tänket är fullständigt bakvänt. Målet med träning är inte att träna så hårt som möjligt utan målet är att träna så bra som möjligt så att man blir starkare/uthålligare/bättre tekniskt eller va målet nu är med passet. Detta uppnår du väldigt sällan som bäst genom att köra slut på dig helt.

Med det sagt så finns det tydlig undantag för när detta inte gäller. Är man idrottare på hög nivå kommer man att behöva perioder av strukturerad överträning i form av overreaching. Under dessa perioder är det tungt att träna och ens maxprestation blir också försämrad. Men efter detta, när man kör några veckors lättare träning så kommer ibland belöningen för den möda man lagt ner.

Jag skriver ibland för att använda sig av overreaching så det blir något positiv av det hela är svårt. Risken för att man ska åka på en skada under träningstiden är klart förhöjd och du kan också lätt åka på en förkylning eller liknande som gör att du aldrig uppnår en ökad prestationsnivå utan istället står och trampar på samma plats, möjligen även med en ny skada som stör i bakgrunden.

Overreaching är alltså något som ibland kan behövas men samtidigt är det inget man ska ge sig på förrän det verkligen behövs.

Är militärerna i den här studien overtrained eller bara overreached?

Vältränade eller nedtränade?
Vältränade eller nedtränade?

Det var den här frågan jag ställde mig när jag läste studien och med den information som ges går det inte ens att gissa på vad som är fallet. Personligen hade jag önskat att de hade utfört en omgång tester igen kanske två veckor senare där militärerna i försöksgruppen fått utföra väldigt lätt träning.

Kanske hade deras prestationsförmåga ökat förbi kontrollgruppens då? Det enda vi egentligen vet nu är att träningen som militär i Kroatien kan vara väldigt tuff och du skulle du ge dig på det kommer din kropp att vara väldigt sliten efteråt.

16 svar på ”Blir man övertränad inom militären?

  1. Det här är ett intressant ämne som jag själv också gillar att fundera på! Jag gjorde lumpen i en ganska krävande tjänst och upplevde definitivt att mångas fysiska förmåga minskade i vissa avseenden, men bättre i andra. Framförallt var det många av oss som blev magrare och svagare, men mycket bättre på att marschera. 😉

    En faktor som är svår att väga in i hur man ska träna soldater (framförallt nya rekryter) är att träning används i väldigt stor utsträckning som ett verktyg för utbildning och teambuilding. Även om träningen utförs långt i från optimalt så tjänar den ofta syften som att sammansvetsa gruppen, eller öka viljestyrkan.

    Men vad en soldat ska träna? Inte den blekaste, trots 19 månader som det. 🙂

  2. Daniel: En faktor som är svår att väga in i hur man ska träna soldater (framförallt nya rekryter) är att träning används i väldigt stor utsträckning som ett verktyg för utbildning och teambuilding. Även om träningen utförs långt i från optimalt så tjänar den ofta syften som att sammansvetsa gruppen, eller öka viljestyrkan.

    Där är utan tvekan en mental aspekt att ha med i det hela. Är man väl i krig finns sällan tid för fullständig återhämtning och det är då bra att man varit i liknande situation tidigare. Så den här typen av träning kan ju ses mer som träning för att vara förberedd istället för träning för att bli starkare/uthålligare.

  3. Jag skulle säga overreaching=nedtränad/nedträningsperiod och overtrained=övertränad.

  4. Overreaching låter mer sannolikt, då jag tror att ett fullt utvecklat överträningssyndrom tar längre tid att utveckla. Sen är väl själva nerbrytningsfaktorn en viktig psykologisk aspekt av träningen för att selektera ut rätt personer, speciellt om det handlar om specialstyrkor, där de flesta avslutar denna period mer eller mindre skadade och tom med frakturer!

  5. Fredrik:
    Jag skulle säga overreaching=nedtränad/nedträningsperiod och overtrained=övertränad.

    Det är en ganska bra indelning. Tyvärr är det ju ingen som är genomgående men ska man skriva en text om det hela så hade det fungerat att använda de termerna tror jag.

  6. Gunnar:
    Overreaching låter mer sannolikt, då jag tror att ett fullt utvecklat överträningssyndrom tar längre tid att utveckla. Sen är väl själva nerbrytningsfaktorn en viktig psykologisk aspekt av träningen för att selektera ut rätt personer, speciellt om det handlar om specialstyrkor, där de flesta avslutar denna period mer eller mindre skadade och tom med frakturer!

    Det psykologiska är säkerligen det viktigaste vid den här typen av träning. Är det någon som läser här som har koll på om den här typen av träningsperiod endast är en engångsföreteelse? Vad händer om man klarar det och sen blir yrkesmilitär? Återkommer den här typen av perioder eller blir det ”vettigare” träning för att förbättra fysiska förmågor då?

  7. Måste säga att jag hänger med i att träningen ska vara psykiskt påfrestande och sådär, men det kan det mycket väl bli utan att man förstör träningen. När jag gjorde min gmu på 3 månader så gick jag upp i nästan allt (när det gäller försvarsmaktens tester/uthållighet. Utom i armstyrka där skillnaden var minimal, och jag började där ändå på en väldigt låg nivå. Hade de lagt in tex chins/pullups i vår Brak-träningen (buk, rygg, axlar, knä) så skulle jag säga att jag varit mycket nöjd med min träning där. Dock sa de vid min GMU att de året före haft mer skador och de därför modifierat sitt upplägg. De märkte ju av att det inte gick att ha det som på värnplikts-tiden.

    Våra 3 månader var fullspäckade med saker, man kunde knappt missa en dag för då missade man mycket viktigt. På värnplikts tiden var det ju mycket ”död-tid” där sådant kunde rättas till.

    Dock ska sägas att det vid några tillfällen gjorde vi ju väldigt dumma saker när man tänker på resultatet. Tex joggade vi i början ett pass på nästan bara på frusen is. Tror det var då jag började känna av smärta i smal benet. Fick diagnosen ben hinna irritation av sjuksköterskan om jag minns rätt. Det höll i sig i kanske en månad och sänkte nog effekten av min träning rätt så bra. Hade ju kunnat blivit så att jag fått en inflamation och då hade jag nog fått avbryta min GMU för jag kan inte tänka mig att jag skulle kunna ha gjort alla marsher och sånt med det.

  8. Just ja, menade med det ”psykiska” att man kan göra det jobbigt på andra sätt. Tex ge en mer arbete än vad man ska klara av, utmana er tex genom att komma över era rädslor etc. Vi fick tex rappellera oss nedför ett höghus, rätt så stolt över det med tanke på att jag har varit högrädd rätt så länge.

  9. Jag gjorde lumpen på en fysiskt krävande tjänst och jobbade sedan ett tag inom försvaret innan det avskaffades (skaffar vi en försvarsmakt igen så försöker jag nog komma tillbaka om jag inte blivit för gammal).

    Det var fullt medvetet som man körde soldaterna mer än vad som är nyttigt. De skulle inte bli fysiskt tränade av detta utan psykiskt tränade. De skulle lära sig att jobba på trots att det gjorde ont, de var trötta kalla osv, de skulle lära sig att ta hand om varandra och de skulle svetsas samman genom att genomgå svårigheter tillsammans, de skulle lära sig att pressa sig utöver vad de trodde att de kunde prestera.

    Det är färdigheter som soldater behöver. Det kan hända att de behöver hålla sig i rörelse under 48 timmar av iskallt regn och utan sömn eller mat och fortfarande kunna utföra en idrottsprestation (strid). Vid sådana strapatser kunde en styrketräningsintresserad fotbollskille mycket väl ge upp före en fordonsintresserad öldrickarkille och det som saknades var inte fysiken utan det mentala och förmågan att pressa sig.

    Sen tror jag att det ofta går över styr i olika elitförband. Där kan befäl få för sig att soldaterna ska pressa sig hela tiden och kanske tro att utebliven fysisk utveckling ska lösas med ännu mer träning och ännu mer press.

  10. Jag bumpar det här inlägget lite då Jims kommentar här ovanför hade fastnat i spamfiltret av någon underlig orsak. Ursäkta Jim

  11. Jacob, det är ju värt att notera att studien genomförts på ett specialförband. Dessa har ju oftast en krav/utbildningsnivå som ligger högre än ”vanliga” förband. Och att det oftast sker en utgallring under de första dagarna (man presenterar väl aldrig något bortfall i studien?).

    Sen saknas ju all form av återhämtning, både sömnmässigt och näringsmässigt;
    ”The students have undergone; 20 hours of training per day, while consuming 2 or fewer meals daily totaling about 2,200 calories (9,200 kJ), with an average of 4 hours of sleep a day.” (sid 2873)
    ”Because there was no time to rest the body, and all activities were carried out one after another, there was an accumulation of the chronic state of fatigue.” (sid 2880).

    Kontrollgruppen är nog mer representativ för den vanliga soldatens vardag. Frågan är också, är det överträning eller brist på återhämtning som ger nedsättningen i prestation?

  12. Hej,

    finns det någon form av användbart samband mellan träningsvärk och träning till overreach eller inte overreach? Hur kan man som individ dra slutsatser om hur man tränat baserat på den feedback man får från kroppen genom ex.v. träningvärk? Vad jag förstår så är ex.v. generell trötthetskänsla, muskelpump etc inte nödvändigtvis några bra indikatorer …

  13. Hallå Ted!
    Nej, det finns inga kända användbara samband mellan träningsvärk och träningsbelastning eller liknande.

  14. Hej Jacob!
    Jag tänkte bara fråga om du vet om det gjorts några nya studier inom just överträning, och då kanske överträning i allmänhet. Det verkar ju vara ett väldigt svårt ämne att sätta fingret på vilka faktorer som verkligen påverkar och vad överträning faktiskt är, så tänkte om det gått framåt med någon forskning som du har kunskap av som jag själv missat?

    Allt väl!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *