Tidigare idag la jag upp följande bild på Facebook för att illustrera hur våra normer för vad som är normalt ha förändrats de senaste åren. Datan kommer från Amerikanska CDC och gäller givetvis därför enligt amerikanska standards. Här i Sverige är framför allt storleken på läsken inte lika stor men trenden när det gäller större och större storlek som normalt är ändå den samma.

Förändring i mängden kalorier du får när du köper snabbmat
Den här bilden visar hur menyerna i Amerikanska snabbmatsrestauranger har förändrats sen 1960.

Den här trenden är en av många där vi människor vänjer oss vid omgivningen och anser att den är normal trots att det som vi omgivs av just nu är något som människan aldrig någonsin varit med om. Jag har bland annat skrivit om precis detta i inlägget ”Normer förändras, fysiologin förblir den samma” där jag tar upp en studie som visat att mödrar inte kan se att deras barn är överviktiga.

Men detta är inte orsaken till att jag skriver det här inlägget. Orsaken till det här inlägget är en kommentar som jag fick till den här bilden på facebook där alla överviktsproblem idag skylldes på alla kolhydrater och lightprodukter.

Hur mycket kolhydrater åt vi förr?

Exakt hur mycket kolhydrater som folk åt förr är väldigt svårt att svara på. Resultaten skiljer sig också mellan olika länder. Här i Sverige har vi jordbruksverkets data som baseras på hur mycket mat som produceras och säljs i våra affärer och sen försöker man justera för svinn och liknande. Inte perfekt data men det bästa vi har att tillgå och tillräckligt för att vi ska kunna se tydliga trender.

Så här ser förändringen ut när det gäller den procentuella energin som svensken har fått i sig från 1960 och fram tills nu.

Förändring i energiintag från kolhydrater, fett och protein
Hur energiintaget från kolhydrater, fett och protein har förändrats de senaste 50 åren i Sverige.

Ja, så här ser det faktiskt ut. Räknar man på energiprocent så har svensken i princip inte förändrat sitt kolhydratintag överhuvudtaget. Fettet har dock minskat lite på bekostnad av lite mer protein.

Det ska också sägas att den här grafen visar förändringen i energiprocent. Det totala intaget av kolhydrater här däremot ökat eftersom vi äter mer kalorier idag än förr. Men skulle vi välja ut 100 personer år 1960 som dagligen åt 2500 kcal för att hålla vikten och 100 personer år 2010 som också äter 2500 kcal för att hålla vikten så hade mängden kolhydrater i princip varit den samma i dessa två grupper.

Vad har då förändrats de senaste 50 åren?

Om då inte mängden energi från fett, kolhydrater och protein förändrats något nämnvärt de senaste åren. Det vet ju ingen säkert men där är några väldigt tydliga trender och jag har valt att belysa vissa här under. Vill du titta igenom allting själv är det bara att följa länken jag gav tidigare till jordbruksverkets statistik.

Vi dricker med läsk, cider och andra sockersötade drycker idag jämfört med förr
Människor älskar drycker med socker. Vi dricker också betydligt mer sockersötade drycker idag jämfört med förr. Mer än 65 kg mer per person och år.
Vi dricker mer saft och juice nu än förr
Alla vet ju att läsk är onyttigt men juice och saft däremot tror många av någon anledning är mycket bättre. Konsumtionen av dessa typer av sockersötade drycker har också ökat markant de senaste 50 åren
Svensken äter betydligt fler bakelser och kakor nu än förr
Kakor är också gott, så det äter vi mer av. Förändring i årligt intag av bakelser, tårtor, sockerkakor mm de senaste 50 åren.
Vi har ökat vårt intag av choklad och andra konfektyrvaror
Mmm, vem gillar inte choklad? Förändringen i årligt intag av choklad och andra konfektyrvaror visar att vi äter mycket mer av det med.
Förändringen i konsumtion av potatis och förädlade potatisprodukter
Många tycker att potatis är tråkigt. Det blir mycket godare om vi friterar det i fett och lägger till salt. Förändringen i konsumtion av potatis och förädlade potatisprodukter likt pommes frites
Vi äter mycket mer såser idag än förr
Allt blir så mycket godare med lite bearnaisesås inte sant? Svensken använder sig mycket mer av såser idag än förr.
Vi äter betydligt mer färdigmat idag jämfört med förr
Att laga mat är ganska jobbigt. Många föredrar färdigfabrikat med mer processad mat som ofta också innehåller tillsatt socker och fett. Konsumtionen av dessa livsmedel har också ökat markant. Observera att tidsaxeln skiljer sig lite på denna graf mot de tidigare

Slutligen vill jag också lägg till datan för tillsatta fetter. Denna data finns inte för sig själv i Svensk statistik så här använder jag mig av data från USA (1). En rimlig gissning är att trenden ser ungefär likadan ut här i Sverige även om mängderna kan skilja sig.

Mängden tillsatt fett har ökat i kosten i USA
Mängden tillsatt fett i maten har ökat markant i USA. Per kalori så står tillsatt fett för den största ökningen i av kalorier i kosten. Trenden är troligen liknande i Sverige med mer tillsatt fett i kosten

Särskilt tillsatta fetter och oljor är en sak som jag verkligen saknar i den svenska statistiken. För tittar man på den amerikanska statistiken är det faktiskt dessa kalorier som stått för den största ökningen av de extra kalorierna som amerikaner äter idag jämfört med för 50 år sen.

Vi äter alltså mycket mer skitmat

Nu har jag givetvis inte tagit upp allting värt att notera i graferna här ovanför. Bland annat kan man i statistiken se att vi idag äter mindre bitsocker och strösocker. Vi äter också mer frukt och mer grönsaker än förr. Så där finns bra trender med.

Men överlag är trenden väldigt tydligt. Svensken äter idag mycket mer av så kallade tomma kalorier som kommer med all skitmaten som äts. Mat utan någon större näring som dessutom är framtagen för att vi verkligen ska älska den och äta även när vi inte är hungriga. Livsmedel som stör vårt hungersystem (Du kan inte ”kompensera” för skitmat med motion)

Summering och dagens läxa

Budskapet från det här inlägget är väl i princip det samma som jag tog upp i inlägget Vete och övervikt. Innan man blint tror på saker som sägs på internet för att ”det låter väl rimligt” så kolla verkligen upp informationen.
Fördelningen mellan kolhydrater, fett och protein i vår kost har inte förändrats något nämnvärt. Det som har förändrats är kvalitén på maten vi äter.

Både kolhydraterna och fetterna är mer raffinerade och tillför mer energi per 100 gram samtidigt som det ger oss mindre näring. Maten är dessutom mer belönande och driver oss att äta lite mer och äta även i vissa fall när vi inte är särskilt hungriga.

41 svar på “Äter vi en större andel kolhydrater idag än förr?”
  1. Jag tänker att den minskade (strö)sockerkonsumtionen och ökade frukt och grönt till viss del kan bero på att vi nuförtiden köper med färdig sylt/saft/äppelmos et.c. som jag tror att man förr gjorde själv. Man plockade frukt och bär och köpte socker för att göra sin sylt och kräm.. Nu köper vi nån burk i affären för vi hinner inte plocka 20 liter lingon och sylta eller göra äppelmos av all fallfrukt. Odlar vi inte mindre själva också? ..generellt..

  2. Jag tycker mig se/misstänka felkällor i jbv-data avseende sockerförsäljningen i landet
    Det verkar som man inte tagit hänsyn till nya sötningskällor utan tittar sig blinda på användning och försäljning av strösocker
    Vi vet ju att mycket av den sötning som görs i dag inte minst i färdigprodukter sötas med andra former av kolhydrater än rent strösocker och misstanken gnager att många av dessa troligen inte kommer fram till ytan i statistiken

  3. dufva: Jag tycker mig se/misstänka felkällor i jbv-data avseende sockerförsäljningen i landet. Det verkar som man inte tagit hänsyn till nya sötningskällor utan tittar sig blinda på användning och försäljning av strösocker

    Statistiken är bara ämnat att ange sålt strösocker, inget annat. Precis som de inte har någon enskild statistik för tillsatt fett har de ingen statistik för tillsatt sötning i form av socker, glukos, fruktos etc.
    Så allt det socker extra som vi får i oss från mer läsk, juice, saft, choklad, konfektyrer, bakelser, kakor såser, färdigmat mm är inte med i statistiken för strösocker.

  4. Trevlig läsning och kul att någon ”går mot strömmen” så att säga och inte fortsätter att sälja lättsålda budskap och magiska kurer.
    Lite sticker det i ögat när jag läser texten då jag tycker mig kunna se lite motstridigheter i den löpande texten..
    ”Svensken äter idag mycket mer av så kallade tomma kalorier som kommer med all skitmaten som äts.”
    jmf.
    ”Mängden kolhydrater, fett och protein i vår kost har inte förändrats något nämnvärt.” Men jag får väl utgå från att det som menas här är fördelningen dem imellan och inte mängden.. För ökar kaloriintaget måste rimligtvis mängden av iaf något av de här tre öka tänker jag, och det verkar mer rimma med rubriken på texten.
    Känns, för övrigt, som vi är tillbaka på det gamla goda ”det är kalorier som gör oss feta” och det är ju gott.. Jag köper inte riktigt tanken att det är ”skräpmaten” som gör oss feta dock. Ponera att jag trycker 5000kcal dagligen av högsta kvalitet av mat vs 1500kcal mcdonalds om dagen. Tror högkvalitetaren blir tjockare. Har ingen studie att bekräfta det förvisso, men det är min tanke.

  5. Marcus: ”Svensken äter idag mycket mer av så kallade tomma kalorier som kommer med all skitmaten som äts.”
    jmf.
    ”Mängden kolhydrater, fett och protein i vår kost har inte förändrats något nämnvärt.” Men jag får väl utgå från att det som menas här är fördelningen dem imellan och inte mängden.. För ökar kaloriintaget måste rimligtvis mängden av iaf något av de här tre öka tänker jag, och det verkar mer rimma med rubriken på texten.

    Det står i texten att det är fördelningen mellan dem jag syftar på ganska tydligt. Formuleringen i summeringen är dock klantig. Har ändrat den nu.

    Marcus: Jag köper inte riktigt tanken att det är ”skräpmaten” som gör oss feta dock. Ponera att jag trycker 5000kcal dagligen av högsta kvalitet av mat vs 1500kcal mcdonalds om dagen. Tror högkvalitetaren blir tjockare. Har ingen studie att bekräfta det förvisso, men det är min tanke

    I ditt exempel blir givetvis personer som äter flest kalorier fetast. Men folk räknar inte kalorier och det har inte heller någon som helst koll på hur mycket de äter. Så det är vår hunger som styr vårt intag och då gör skitmat att vi äter mer än vi egentligen behövs. Ytterligare förklaring här https://traningslara.se/du-kan-inte-kompensera-for-skitmat/

  6. Tydligare facit på din devis ”skitmat är dåligt” finns nog inte. 🙂
    Undrar om ökningen av frukt och grönt är en kompensation för skitmaten?
    Man äter ett äpple för att kompensera för pizzan/chipsen/godiset.
    Dvs är det då gruppen människor som äter skitmat som ökat F&G, eller är det ”friskvårdsgruppen” som håller upp ökningen?
    Bara en fundering…

  7. Ola Wallengren:
    Statistiken gäller inte bara köpt strösocker utan ”vitsockervärde” vilket inkluderar även socker i livsmedel.
    http://www.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/Amnesomraden/Statistik%2C%20fakta/Livsmedel/Statistikrapport2013_4/201304._diagram.htm#BM14

    Tack Ola!
    Grymt att du kommer in och bidrar med information då och då 🙂 Det här är ju i så fall lite överraskande data. Talar enligt mig för att det mer handlar om hur saker kombineras, presenteras osv än vad det verkligen är för molekyler i sig.

  8. Shrinkin David: Undrar om ökningen av frukt och grönt är en kompensation för skitmaten?

    Det går ju bara att spekulera här. Möjligt att det finns någon annan studie på det men den här datan hjälper oss ju inte alls med frågan ”varför”.
    Rent generellt tycker jag dock att det är alldeles för mycket fokus på ”ät mer av” istället för ”ät inte detta”. Precis som folk tror de kan kompensera för skitmat med motion tror de att de kan säga att det ätit bra under dagen för att de ätit 3 frukter. Sen att de också stoppade i sig 100 gram choklad får inte så stort fokus.
    Det är mycket lättare för de som ger ut rekommendationer att säga ”ät mer frukt och grönt” än att säga ”sluta dricka läsk och stoppa i er processad skitmat”. I det första fallet är alla överens och håller med. Det kan bara gynna folk. I det andra fallet så får du en väldigt stor industri emot dig samt att många kommer börja snacka om att man inte kan peka ut ”en faktor” mm mm.

  9. Denna text är helt fantastisk, den visar väldigt tydligt att det är skitmaten som ökat, inte kolhydrater som är väldigt populärt att skylla på.
    Dock håller jag inte med om att de fokuserar på vad man skall äta.
    Jag tycker även de pekar på typ av mat man bör hålla sig ifrån.

  10. Gudiol
    Det var utmärkt, det finns saker jag inte als håller med dig om, men nu får du beröm.
    Den uppenbara slutsatsen blir att man inte kan skylla alt på kolhydrater, men dom med inlärningsvårigheter kan nog inte förstå det du skrev, LCHF.
    En fråga om första grafen är socker medräknat bland kolhydraterna,
    Sen läste jag någon gång att socker inte redovisas helt riktigt i statistiken.
    Jag tror att du får ett liknande resultat om du tar statistik från 1900, det är bara sockret som har ökat.

  11. Jacob Gudiol: Det står i texten att det är fördelningen mellan dem jag syftar på ganska tydligt. Formuleringen i summeringen är dock klantig. Har ändrat den nu.
    I ditt exempel blir givetvis personer som äter flest kalorier fetast. Men folk räknar inte kalorier och det har inte heller någon som helst koll på hur mycket de äter. Så det är vår hunger som styr vårt intag och då gör skitmat att vi äter mer än vi egentligen behövs. Ytterligare förklaring här https://traningslara.se/du-kan-inte-kompensera-for-skitmat/

    Jag köper inte ditt resonemang riktigt. Det är ju gott om oss som faktiskt estimerar kalorier genom att väga allt vi stoppar i oss och låter vågen styra istället för hunger. Gå hungrig mest hela tiden för man deffar är ju inget konstigt med det. Förvisso blir det ju en hyfsat grov estimering, men det är ju vad man går efter istället för hungern.
    Kalorier gör en fet, inte dålig mat eller socker!

  12. Så ditt förslag till lösning på dagens överviktsproblem är att alla ska börja räkna/estimera kalorier resterande delen av deras liv? Vår hunger är inget vi ska förlita oss på trots att det har fungerat i ett antal tusen år tidigare och fortfarande fungerar bra hos i princip alla som faktiskt äter bra?

    Marcus: Kalorier gör en fet, inte dålig mat eller socker!

    Så är det givetvis. Men det är dålig mat som allt som oftast gör att det blir för mycket kalorier hos alla de som inte räknar sina kalorier. Vilket i princip innefattar hela dagens befolkning och det är en av huvudorsakerna till att det finns så många överviktiga idag.

  13. jöran: En fråga om första grafen är socker medräknat bland kolhydraterna,

    Ja, det är medräknat bland kolhydraterna givetvis.

    jöran: Sen läste jag någon gång att socker inte redovisas helt riktigt i statistiken.

    Som Ola påpekade innan så räknas socker i livsmedel även med bland socker totalt. Men när det gäller fruktos och glukos för sig själv vet jag inte. Den här artikeln påstår att det inte räknas in bland socker, http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/felaktigsockerstatistikdoljerokatsockerintag.5.5e8061a13ba709c35134a.html

    jöran: Jag tror att du får ett liknande resultat om du tar statistik från 1900, det är bara sockret som har ökat.

    Som jag visar i det här inlägget är det en väldig massa som har ökat i konsumption. Inte bara socker. Att bara dela in konsumtion i kolhydrater, socker, fett och protein är en jätteblunder.

  14. Max Mustermann: Dock håller jag inte med om att de fokuserar på vad man skall äta.
    Jag tycker även de pekar på typ av mat man bör hålla sig ifrån.

    Det finns givetvis med i råden att man ska äta mindre av vissa saker. Men ser man till vart fokus ligger så är det nästan alltid på att äta mer av det nyttiga. Sen när man pratar om den dåliga maten är det oftare med formuleringar som ”försök minska” eller ”ät mindre av” istället för bara ”undvik” eller ”ät inte”.
    Och sen sätter man en gräns som är helt omöjlig att veta om man uppnår utan att räkna. Hur vet man tex att man inte äter mer än 10 % ”utrymmesmat” som SLV kallar det för? Vem har koll på det? Hur många vet ens hur många kcal 10 % av deras behov är? Och hur många vet sen vad det motsvarar i faktiska mängder av skitmaten?
    Jaja, det finns mycket att diskutera kring kostråd. Det är otroligt svårt att få dem bra och sen få ut dem bra till en stor allmänhet. Jag tror mer på att man reglerar marknaden i form av lagar och riktlinjer som gör det mycket svårare för livsmedelsföretag att locka folk att köpa dåliga produkter.

  15. Nämnde på Twitter att statistiken verkade underlig. Dricker verkligen genomsnittspersonen 1.2 L under en 15-20 min lunch? Kollade upp det senare på kvällen och om jag förstått det rätt så handlar det om två studier publicerade 2003 och 2007 som tittade på hur de större storlekarna tenderar att växa; inte nödvändigtvis ”average restaurant meal” vilket var intrycket man fick från postern. Blir nyfiken och nästan värt att vända mig till källan. Att det skett en ökning betvivlar jag dock inte.
    I övrigt så reagerade jag över hur användningen av sås förändrats. Om vi inkluderar tillbehör såsom ketchup och sylt så känns det mer regel än undantag att man har sås för att måltiden inte ska uppfattas som ”torr”. Själv är jag uppvuxen med standardmåltider bestående av ”kött, sås och pantofflor”. Om man lyfter blicken från makrofördelning och tittar på måltider – vet du vad som åts på 50- och 60-talet?

  16. MarcusKalorier gör en fet, inte dålig mat eller socker!

    Och vattenskador orsakas av vatten, inte av läckande golvbrunnar, sönderrostade rör eller trasiga ytskikt.

  17. Gudiol
    Om vi antar att statistiken är riktig så beror nuvarande viktuppgång inte på energifördelningen i kosten,
    Proteinet har ökat, LCHF har hittat på en massa dumheter.
    Det som har förändrats är balansen mellan fruktos och glukoskedjor.
    och att matens kvalite har minskat.
    Statestiken kan inte avgöra om det beror på matkvaliten eller ökat intag av fruktos.

  18. jöran: Statestiken kan inte avgöra om det beror på matkvaliten eller ökat intag av fruktos.

    Nu är det ju ingen som är så dum så den försöker komma till en total slutsats baserat på bara en databas med statistik. Det finns mängder av annan forskning på området. Det är matens kvalité som är viktigast. Du kan få både djur och människor att överäta och försämra sin hälsa utan fruktos.

  19. […] Potatis är ingen supermat som du måste äta men det är verkligen inte någon viktig faktor när det gäller dagens problem med övervikt och ohälsa. Att ens börja fokusera på det känns bara löjligt. Vill du istället veta var problemet ligger så kan du börja med att läsa det här, Vad skiljer vår kost idag mot den vi åt för 50 år sen? […]

  20. Toppen skrivit!
    Jag undrar om du vet var man kan hitta information om hur vi människor åt för ungefär 50 år sedan, ska nämligen göra ett arbete om just det ämnet. DU kan gärna skriva ett svar till min mail.

  21. Jacob Gudiol: I ditt exempel blir givetvis personer som äter flest kalorier fetast. Men folk räknar inte kalorier och det har inte heller någon som helst koll på hur mycket de äter. Så det är vår hunger som styr vårt intag och då gör skitmat att vi äter mer än vi egentligen behövs. Ytterligare förklaring här https://traningslara.se/du-kan-inte-kompensera-for-skitmat/

    Jag funderar också på det här. Jag tycker det låter konstigt när du skriver att ” Både kolhydraterna och fetterna är mer raffinerade och tillför mer energi per 100 gram samtidigt som det ger oss mindre näring.” Hur definierar du näring här? Jag har alltid gjort associationen energi == näring och då blir det förstås underligt om man får mer energi och mindre näring.
    Syftar du på hur länge blodsockernivåer håller eller någon annan typ av mättnadskänsla, viktiga mineraler och vitaminer eller något helt annat? Detta är något jag hör rätt ofta och funderat över det ett tag nu.

  22. Näring kan innebära energi, då det är essentiellt, och näringsämnen innefattar allt som är essentiellt för överlevnad, men man menar oftast mikronutrienter när man säger näring. Antagligen menar Guddi att maten saknar kostfiber, mineraler och vitaminer.

  23. Erik: Hur definierar du näring här?

    Som Kevin här ovanför skriver. Visst kan man inkludera energi som näring men det är ju knappast något som vi har brist på i Sverige eller västvärlden överlag.

    Erik: Syftar du på hur länge blodsockernivåer håller eller någon annan typ av mättnadskänsla, viktiga mineraler och vitaminer eller något helt annat?

    Mättnad är enormt komplext och beror på en väldig massa olika faktorer. Det jag syftar på är helt enkelt bara mättnad i stort. Hur länge du känner att du kan gå utan att äta efter en måltid. Jag tänkte alltså inte på någon enskild faktor.

  24. Det är en mycket intressant statistik från Jordbruksverket. Jag tittade också på den för ett tag sedan och drog liknade slutsatser som du.
    Men jag tycker ändå inte att det stämmer med hur jag uppfattar det i verkligheten, så efter att jag nu läst din artikel här tog jag mig åter en titt på statistiken. Jag hittade då en notis om att före 1995 så är kostfiber inräknat i kolhydraterna. Det innebär att siffrorna för antalet gram kolhydrater per person och dag före 1995 hade varit något lägre om kostfiberna hade varit borträknade.
    Jag har inte gett mig in på att uppskatta hur mycket kostfiber det skulle kunna röra sig om, men nog skulle det göra lite skillnad på statistiken. Eller har jag feltolkat det?

  25. Om du tänker på första grafen så spelar det ingen roll eftersom det är energiprocent från respektive makronutrient, vilket gör att fiber inte räknats. På senare år har man börjat räkna med att fiber ger 2kcal/g, vilket i så fall gör att energiandelen kolhydrater skulle ökat på grund av detta.

  26. Jo, det ser ut som du har rätt, men E% är ändå mer rättvisande tycker jag. Däremot så räknade man tydligen även fiber som en energigivande kolhydrat före 1995, vilket är rätt konstigt. Det rör sig om ca 20g fibrer.

  27. Jo, jag håller med E% är intressantast. Men om den baseras med ”felaktiga data” från tabellen jag hänvisade till ovan, så blir den inte rättvis. Precis som du skriver så handlar det inte om så många gram, men det blir ändå nästan 6 procent mindre mängd kolhydrater på de tidiga årtalen.

  28. Väldigt välskrivet. Skulle kunna vara något för våra livsmedelsbolag att beakta det här. Lägger man på några grafer kring sjukdomsutveckling i samhället kanske någon tar till sig. 🙂
    Tänk att det ska vara så svårt att landa en kostdiskussion i sakliga argument om kvalité och tillredande av de livsmedel vi ätit under lång tid. Kul läsning helt i linje med min egen blogg och filosofi. Tack.

  29. […] Artikeln öppnar upp nästan direkt med att visa grafen här till höger. Den här typen av information framställd på ett liknande sätt har du troligen stött på många gånger tidigare om du läst någon propaganda från LCHF. Skillnaden är ju då att deras påstående är precis det motsatta. Enligt dem äter vi idag mycket mer kolhydrater och mindre fett och det är det som gjort alla människor feta. Skillnaden här är väl att det egentligen inte finns några större belägg för att vi äter en särskilt mycket större andel kolhydrater idag jämfört med förr (Äter vi en större andel kolhydrater idag än förr?). […]

  30. […] i kosten.  Kolhydrater kan givetvis bidra till övervikt men det kan fett med. Problemet ligger i de livsmedel som folk idag väljer att äta. Det ligger i den miljö vi lever i som driver oss att äta av andra orsaker än […]

  31. Jag reagerar lite på det du skriver om juice kontra läsk. Jag använder juice och smoothies som mellanmål ibland för både mig och barnen när bldsockernivån behöver upp snabbt i väntan på riktig mat. Utifrån vad du skrivet är det jämförbart med att jag skulle ge barnen Coca Cola som mellanmål. Det tror jag inte riktigt att du menar… Som mellanmål bör det rimligen finnas mycket sämre, men det viktiga tycker jag är att räkna juice m.m. som måltider och inte som vatten.

  32. Jacob Gudiol:
    Hej Johanna!
    Juice innehåller lite näring och ska inte likställas med läsk men ser man till egenskapen ”öka risken för övervikt” så finns det inget som talar för att det någon större skillnad på juice och läsk. https://traningslara.se/lask-sagas-i-senaste-numret-av-new-england-journal-of-medicine/

    Om man tittar på hur många familjer hanterar sötade drycker (jag lever mitt liv i småbarnsland) så är det väldigt vanligt med föräldrar som tror att barnen behöver dricka massor och att föräldern behöver ta ansvar för att barnet dricker även om barnet inte vill. När barnen inte dricker tar man till sötade drycker. Barnen vänjer sig med drycker som smakar gott och vägrar i allt högre grad vatten. Därifrån är det lätt att se att det går helt fel…
    Problemet som jag ser det med att avråda från juice och att likställa det med läsk är att det är ett råd som riskerar att slå helt fel. Flytande näring har definitivt sin poäng när man står med en hungerargledsen nästan-tvååring på stan. Barn i den åldern kan (men behöver inte) ha svårt att få i sig nog med energi via fast föda, särskilt när de hunnit bli lite för hungriga (vi har trots allt historiskt sett ammats i den åldern). Och om juice likställs med läsk när man står där på pressbyrån så spelar det ju liksom ingen roll om man väljer smoothies, pucko eller festis. Och smoothien är ju mycket dyrare.
    Däremot är juice väldigt, väldigt problematiskt som måltidsdryck. Varför äta krånglig mat, när det finns mumsig sockerlösning? Juice för mig är alltså en fråga om hur det används.
    En liknande dryck som kan vara både jättebra och urusel är välling. Välling ibland kan vara jättebra, men flera flaskor välling per dygn inklusive en på natten för en tre-fyraåring… är inte så lyckat. Det ger en koppling mellan välling och övervikt, men jag tycker inte att det är skäl för att avråda från välling. Däremot finns det skäl att råda till att begränsa vällingen och fasa ut den när barnet är stort nog.
    Samma fälla hamnar man i när russin jämförs med godis. Att låta barn äta ohejdade mängder russin är naturligtvis inte bra, men det är utan tvekan mycket bättre med russin än smågodis.
    En annan fälla är livsmedelsverkets saltråd för små barn. Genom att skrämmas med små barns omogna njurar tror många föräldrar i min närhet att normalsaltad mat är jättefarligt för barn under ett. Därigenom etableras ett mönster där barnen ska få specialmat, som är annan mat än den mat de vuxna äter. Barnen vänjer sig vid specialanpassningar och därefter fortsätter mönstret med riktig mat för vuxna och barnmat för barnen, där barnmat succesivt blir likställt med makaroner, ketchup, korv och köttbullar. Att vara måttlig med saltet är så klart bra, men rådet får fullkomligt fel effekt av vad jag kan se i min omgivning.
    Det jag egentligen är ute efter att säga med den här långa utläggningen är att många saker kan ha en koppling till övervikt, utan att det är något fel på livsmedlet i rätt sammanhang. Läsk är däremot aldrig en del av en vettig kost…. Och råd som går ut på att undvika saker som hamnar i den där zonen av att vara både bra och dåligt riskerar att få tokiga effekter när de möter verkligheten och ska bedömas i relation till saker som är odelat dåliga.

  33. I studierna där man visat att drycker söta på grund av socker ger övervikt så har det aldrig varit snack om att det ska användas på något annat sätt än bara drickas när man vill. I studien på barn var det dryck i samband med lunchen på skolan.
    Visst kan man som du intala sig själv att man personligen hittat andra situationer där saker och ting är annorlunda men det är baserat på rena spekulationer och n=1. Det säger alltså ingenting. Givetvis kan man dricka juice (och läsk) utan att gå upp i vikt. Det är väldigt många som gör det. Men det är visat tydligt att det ökar risken. Sen om du vill tro att det endast ökar risken på grund av dina egna förklaringar så fine, gör du det. Men jag kan inte skriva inlägg här där jag avfärdar studier endast baserat på vad jag tror stämmer.

  34. Jacob Gudiol:
    I studierna där man visat att drycker söta på grund av socker ger övervikt så har det aldrig varit snack om att det ska användas på något annat sätt än bara drickas när man vill. I studien på barn var det dryck i samband med lunchen på skolan.
    Visst kan man som du intala sig själv att man personligen hittat andra situationer där saker och ting är annorlunda men det är baserat på rena spekulationer och n=1. Det säger alltså ingenting. Givetvis kan man dricka juice (och läsk) utan att gå upp i vikt. Det är väldigt många som gör det. Men det är visat tydligt att det ökar risken. Sen om du vill tro att det endast ökar risken på grund av dina egna förklaringar så fine, gör du det. Men jag kan inte skriva inlägg här där jag avfärdar studier endast baserat på vad jag tror stämmer.

    Av studier som undersöker juice som måltidsdryck kan vi absolut dra slutsatsen att juice är olämpligt som måltidsdryck. Av studier som undersöker fritt drickande av juice kan vi också dra slutsatsen att vatten är den dryck som man bör använda för att släcka törst. Den vanan är troligen bra att grunda från starten.
    Däremot kan vi inte dra slutsatsen att ett av Sveriges vanligaste mellanmål för små barn är lika onyttigt som läsk utifrån studierna, särskilt inte i gruppen där barnen är så små att de behöver dricka en del av sitt dagliga kaloriintag. Det är inte det som undersökts. Juice och smoothies beror på vikt, situation och övrigt energiintag. Läsk är alltid dåligt.
    Vad den totala effekten blir av råd som går ut på att undvika vissa livsmedel blir vet varken du eller jag. Det är möjligt att de trötta föräldrarna går hem och fixar det perfekta mellanmålet. Det är också möjligt att de bara ger upp inför alltför många råd som känns övermäktiga och omöjliga och köper godis istället. Det vet vi inte utan studier som visar just effekten av råd på föräldrars agerande i praktiken. Därför tycker jag man ska spara avrådandet till livsmedel där det är osannolikt att alternativen är sämre fram tills forskningen som svarar på frågan finns.
    Jag tror att risken för backlash för råd som ger positiva uppmaningar med ett exempel på vad som ska göras är mindre, men det är som sagt även det en gissning baserat på vad som fungerar på mig och min omgivning. Så för min del får man gärna ge rådet att lära barn att dricka vatten när de är törstiga och att servera vatten som måltidsdryck. Det är också en korrekt och rimlig slutsats att dra från studien du hänvisade till.

  35. Johanna: är lika onyttigt som läsk

    Bara för att något innebär samma risk för övervikt så innebär inte det att det är lika onyttigt. Det finns många saker som kan göra ett livsmedel onyttigt/mindre bra. Detta påpekade jag redan i mitt första svar till dig, https://traningslara.se/ater-vi-en-storre-andel-kolhydrater-idag-an-forr/#comment-35492

    Johanna: Vad den totala effekten blir av råd som går ut på att undvika vissa livsmedel blir vet varken du eller jag

    Jo, det blir goda effekter:

    After the WIC revisions, total purchases of 100% juice among WIC households declined by about a quarter, with little compensation occurring from non-WIC funds for juice and other beverages. The public health impact of the shift in beverage purchase patterns could be significant.

    Från samma artikel, känns som att du kan behöva läsa det.

    Although 100% fruit juices are widely marketed as healthy beverages,19 their caloric content is similar to one of sodas, and they lack fiber present in whole fruit. Excessive consumption of 100% juice has been associated with increased risk of weight gain20–22 and dental caries.22 Mounting evidence supports the role of limiting consumption of 100% juice and other energy-dense beverages, in part because liquid carbohydrates from beverages are poorly compensated for by reduced caloric intake elsewhere23,24 In addition, a recommended daily limit does not imply that children should consume juice on a daily basis. According to the American Academy of Pediatrics, juice offers no nutritional advantage over whole fruit for children >6 months old.
    Exposure to significant amounts of energy-dense sweet beverages is particularly concerning in young children. The sweet taste of beverages makes them more palatable than water, and children like sweet foods. Frequent consumption of sweet beverages, including 100% juice, could affect children’s taste sensitivity and make them more averse to less sweet foods.25 Water and low-fat milk could be convenient alternatives to energy-sense sweet beverages. More work is necessary to educate parents about healthy beverage options for their children. Pediatricians, dentists, and WIC nutritionists can play a crucial role in informing parents about healthy beverages for their children. The WIC program has already improved beverage consumption among WIC participants through nutrition education and the revisions in WIC packages. Continuing efforts are important to maintain focus on reducing sugar and caloric beverage intake in youth.

    Effects of reduced juice allowances in food packages for the women, infants, and children program. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4074658/
    Sen är rådet att minska/sluta dricka juice ett standardråd om du har överviktiga barn och får träffa en barndietist.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *