”Du förlorar en veckas träning efter en fylla” är en inte helt ovanlig klyscha. Precis som så många klyschor inom hälsa, kost och träning så lever den vidare genom principen att eftersom den upprepas hela tiden blir den med tiden ”en sanning”. Och när en sanning väl har etablerat sig sitter den som berget.
Fundera bara en kort stund på meningen. Den nämner två detaljer nämligen 1) en veckas träning och 2) en fylla. Fundera sedan på vad de här två sakerna betyder. Vad är ”en veckas träning”? Hur kvantifierar man det? Vilka resultat får man efter en vecka? Vilken vecka då? Hur hård vecka? En vecka med vilka andra förutsättningar? Får man alltid samma resultat på en sådan vecka? Det är fullständigt befängt att kunna tala om ”en veckas träning” på det sättet. Vad som sedan blir lika – om inte mer – befängt är ju snacket om ”en fylla”. Ja vad är då en fylla? Exakt vilka kvantiteter av alkohol pratar vi om? Och för vem (oavsett kroppsmassa, tolerans etc.)? Och är det exakt samma resultatförlust oavsett andra faktorer som mat och sömn, stress och så vidare?
Ja ni inser ju själva att en sådan klyscha bara är tagen rakt ur ingenting och att så luddiga påståenden bara är rent nonsens. Men med det sagt bör man naturligtvis inte blunda för att alkoholintag för en individ kan inverka på dennes träningsresultat på ett mindre gynnsamt vis än om densamme skulle ha skippat spånken men i övrigt levt ett identiskt liv.
Så radera all luddig skrämselpropaganda som du hittills hört om alkohol och träning ur ditt minne och läs den här artikeln. Jag kommer här gå igenom lite forskning om vad man mer konkret faktiskt kan säga om hur alkoholintag påverkar återhämtning och senare prestation.

Sammantagen forskning fram tills 2010

2010 publicerades översiktsartikeln ”Alcohol, athletic performance and recovery.” i tidskriften Nutrients (1). Här går man igenom forskning om alkoholens inverkan på prestation och återhämtning från aerob och anaerob fysisk ansträngning samt de olika mekanismerna som kan tänkas förklara detta. Du kan läsa den här.
Inledningsvis nämns de troliga mekanismerna för varför man kan tänka sig att alkohol påverkar ens träning negativt. Etanolen har en direkt effekt på kalciumbalansen över cellmembranen vilket då innebär att muskelkontraktionsförmågan försämras och därmed kraften.
Alkohol har också en dehydrerande effekt och den påverkar fett- och glukosmetabolism negativt. Fettförbränningen undertrycks kraftigt i levern när etanoloxidationen prioriteras, blodsockret sjunker så risken för hypoglykemi ökar och dessutom försämras glykogenmetabolismen så även inlagring av kolhydrater i musklerna ineffektiviseras om de intas i närhet till alkohol. Vidare har alkoholen effekter på centrala nervsystemet (CNS) och gör att vi får sämre syn, sämre balans, sämre minne och igenkännande samt sämre motorik.
Emellertid är de här mekanismerna svåra att direkt överföra till faktiska resultat. Flera av de nämnda mekanismerna är dessutom såna som primärt gäller när man har druckit, alltså under påverkan av alkohol eller vid missbruk. Och den här texten handlar om vad som kan tänkas ske när man dricker efter. Det man hade visat fram tills den här litteraturöversikten var en viss ökning av muskelskada mätt genom enzymet kreatinkinas. Bland annat tas två studier upp som kommer beröras närmare sedan. Skillnaden är dock mycket lite och inte helt tydligt, dessutom kanske inte kreatinkinas är den mest pålitliga markören.
Om inflammationsmarkörer och cytokiner påverkas av det akuta alkoholintaget vid träning vet man inte, bara att det påverkas negativt vid missbruk. Glykogensyntesen förefaller som sagt bli något mindre effektiv om kolhydrater intas i kombination med alkohol men det finns inget som säger att den som dricker under en helg kommer ha lägre glykogennivåer för det. Det kan mycket väl anpassa sig under efterföljande dagar. Etanolen stör även muskelproteinsyntes så man skulle kunna tänka sig att den stimulerade muskelproteinsyntesen efter ett styrketräningspass i alla fall blir lite lägre. Att den skulle vara helt utebliven förefaller inte särskilt troligt. När det gäller prestation hänvisas till två studier av en forskargrupp vars forskning jag kommer beröra mer i detalj nu.

Dricka alkohol efter träningen

Från och med 2010 har några nyare studier kommit och de jag hittade var alla publicerade av samma forskargrupp;  Matthew J. Barnes, Toby Mündel och Stephen R. Stannard från Nya Zeeland. Två av deras studier var som sagt med i den ovan nämnda litteraturöversikten. Deras första studie genomfördes 2010 och där undersökte man hur akut alkohoholintag påverkade återhämtningen och prestationen en och en halv dag senare (2).
Det man testade var isometrisk, koncentrisk och excentrisk träning samt graden av muskelskada hos elva friska män efter 300 repetitioner i benspark, 100 reps per set med fem minuters vila mellan seten. Fyra timmar före och direkt efter testet fick alla deltagare en standardiserad måltid och 30 minuter efter passet fick de dricka antingen vodka och apelsinjuice motsvarande 1 gram etanol per kg kroppsvikt eller lika stor volym och energimängd från enbart apelsinjuice.
Man mätte sedan muskelskada direkt efter samt 12, 36 och 60 timmar efter, blodprov togs direkt efter, 12 timmar och 36 timmar efter samt att nya prestationstester genomfördes 36 timmar efter.  Två veckor senare genomfördes exakt samma protokoll fast med andra benet och där fick man dricka den andra drycken. Denna design har vi skrivit om många gånger på bloggen, den kallas för cross-over och innebär att varje deltagare är sin egen kontroll då vederbörande deltar i både experimentgrupp och kontrollgrupp med en viss periods mellanrum. Perioden kallas för wash-out.
Resultaten visade att alkoholgruppens prestation 36 timmar senare var lite sämre men att även kontrollgruppens resultat i viss mån var lägre samt att man för vissa värden inte minskade i någon grupp. Kreatinkinas – en markör för muskelskada – var förhöjd men utan skillnad mellan kontrollgrupp och alkoholgrupp.
Från samma experiment publicerades ytterligare en artikel två månader senare och där tittade man på hur det icke-tränade benets prestationsförmåga påverkades av interventionen (3). Utan alkohol förlorade man i genomsnitt 28.7, 31.9 och 25.9 procents prestationsförmåga för toppresultatet i isometrisk, koncentrisk respektive excentrisk träning. För samma mätningar var förlusten 40.9, 42.8 och 44.8 procent i alkoholgruppen. Alltså tydliga prestationsminskningar i båda grupperna men en statistiskt signifikant ytterligare försämring om man hade druckit grogg 😉
Året efter publicerades en studie där de testade att halvera alkoholmängden, alltså 0.5 gram etanol per kg kroppsvikt, men med ett i övrigt identiskt studieprotokoll (4). Nu kunde man inte längre observera några skillnader mellan grupperna vilket fick forskarna att dra slutsatsen att alkoholens skadeverkningar sannolikt är dosrelaterade.
Den studien publicerades i april 2011 och i februari 2012 publicerades ytterligare en. Jag skrev om den i min forskningsspalt i BODY Magazine dessutom. Vad man här undersökte var att istället för att göra som man tidigare gjort – pressa skiten ur deltagare i en enda övning – så testade man det i en mer verklig situation, på en simulerad rugbymatch med riktiga rugbyspelare (5). Man mätte återigen graden av muskelskada genom nivåer av kreatinkinas och man mätte även upp markörer för immunförsvarets påverkan i form av vita blodceller samt att även testosteron och kortisol mättes. Vidare testades också agility, 15-meterssprinter, tacklingsförmågan (scrummaging) och counter movement jump.

Skillnad i mjölksyra, upplevd ansträngning och puls mellan apelsinjuice gruppen och alkoholgruppen under en simulerad rugbymatch
Skillnad i mjölksyra, upplevd ansträngning och puls mellan apelsinjuice gruppen och alkoholgruppen under en simulerad rugbymatch. Som du ser påverkas värdena naturligtvis av den hårda fysiska ansträngningen men inte mer eller mindre i den ena eller andra gruppen (5).

Dryckerna var de samma med 1 gram etanol per kg kroppsvikt och precis som förut fick de en standardiserad måltid både före (tre timmar) och direkt efter. En vecka senare genomfördes samma simulerade match igen men med den andra drycken. I sidohoppen presterade alkoholdrickarna sämre 5.1 procent och 3.8 procent vid 24 timmar respektive 48 timmar. För samma prestationsmått presterade inte kontrollgruppen sämre.
I övrigt såg man dock ingen prestationssänkning alls för någon av grupperna. Vita blodceller påverkades i båda grupperna men utan skillnad mellan dem. För kreatinkinas sågs enbart en ökning vid 48 timmar efter alkhoholintag, men i båda grupperna vid tidigare mätning. Kortisolnivåerna gick upp i båda grupperna efter 12 timmar och enbart i alkoholgruppen gick det upp igen efter 36 timmar. Testosteron påverkades inte alls.
Alltså en viss trend mot lite större grad av muskelskada och kortisolutsöndring då de höll i sig längre om man druckit alkohol än om man inte gjort det. Emellertid var prestationen i princip identisk, enbart sidohopp påverkades negativt av alkohol.
Sedan dess har de hunnit publicera ytterligare en studie med ett protokoll som varit i princip identiskt med de tidigare nämnda studierna med skillnaden att man även haft en helt icke-tränande grupp med i studien samt att man testat neuromuskulär förmåga upp til 60 timmar efter (6). Här var kreatinkinasökningen lika mellan grupperna men däremot såg man prestationssänkningar i den tränande alkoholgruppen.

Kommentar om dessa fem studier

Vad man generellt kan säga är att det verkar som att alkoholintaget inom 30 minuter efter passet tenderar att orsaka lite mer muskelskada och kanske ge en lite prestationsförsämring, men mycket lite. Och i många fall ingen skillnad alls. Och i de studierna som inte var rugbystudien så ska man ha i åtanke att det var en rätt brutal träningsdos för benen. Att man gjorde köttfärs av låren till den graden tycker jag förvisso är bra för det ökar ju sannolikheten att påverkan ska bli stor nog för att överhuvudtaget kunna ge några signifikanta resultat på en så liten grupp av deltagare. Men det är ändå något man då naturligtvis måste ha i åtanke när man reflekterar över studieresultaten applicerbarhet på ens egen träning.
Vi såg också att en halvering av alkoholintaget inte ens gav de små skillnaderna och vi såg också – och kanske framför allt – att det i ett mer normalt sammanhang (rugbystudien) inte alls påverkade på samma sätt. Att 1 gram etanol per kg kroppsvikt direkt efter en simulerad rugbymatch på sin höjd försämrar hoppförmåga – men inga andra prestationsmått – 48 timmar senare är inget som skulle få mig att dra slutsatsen att ”En fylla förstör en veckas träning” i alla fall. 😀
I kontrollgruppernas drinkar fanns samma kalorimängd men dock mer kolhydrater och även betydligt mer C-vitamin eftersom de enbart drack apelsinjuice. Jag tror dock inte – och det gör inte forskarna heller – att någon av de två faktorerna påverkar nog mycket för att det skall vara orsaken. Den skillnad man ser i studierna är med stor sannolikhet just en konsekvens av den skadan som etanolen åstadkommer på kroppen. För det gör den. Fynden anser jag ge ganska gott stöd för att alkoholintag är sämre än inget alkoholintag men det verkar som sagt knappast vara jättefatalt. Och forskarna fick ju provocera fram rätt rejäla volymer träning för att hitta skillnaderna.
Dock bör man också ha i åtanke att intaget av alkohol inte är jättehögt och en redig praktfylla lär hamna över det. Så om det finns ett dos-responsförhållande kommer givetvis en drängfylla skada dina muskler mer men du kanske väntar mer än 30 minuter med att börja supa och du kanske inte sliter ut musklerna på samma sätt.

Slutord – Alkohol är negativt men ingen katastrof

Vad som anses vara en drink eller berusning skiljer sig från person till person
Vad som anses vara en drink eller berusning skiljer sig från person till person

Så kontentan från här studierna är enligt min uppfattning att en fylla efter hård ansträngning riskerar att göra resultaten från just det passet något sämre än vad det hade kunnat bli, men att träningen inte behöver vara bortkastad. Förutsatt att du sköter resten med mat både den kvällen och dagen efter och försöker sova någorlunda etc. Var gränsen sedan går för att träning plus alkohol kanske ger en nettoeffekt av mer skada på kroppen än vila plus alkohol får man inte svar på. Det skulle kräva en sån väldig extrapolering av resultaten att det skulle bli direkt löjligt.
Konklusionen från litteraturöversikten som jag inledde med att berätta om – och som du själv kan läsa om du klickar på länken – är att vi vet alldeles för lite för att egentligen säga något alls. Det fanns tills dess för lite bra forskning på faktiska resultat över tid. Sedan dess har ju Barnes et al.  genomfört några studier till och framför allt tycker jag att rugbystudien ger lite mer att gå på. Jag håller med litteraturöversiktens konklusion även nu 2012 men jag tycker ändå att evidensen är stark nog för att kasta skräckpropagandan mot alkohol efter träning i soporna.
En längre intervention med kontrollerad träning och alkoholintag skulle dessvärre bli svår att genomföra rent etiskt tror jag, låt säga att man tränar under 12 veckor och där en grupp håller sig helt från alkohol – men dricker något isokaloriskt varje fredag efter passet – och en annan grupp drar till med en fylla efter fredagspasset.
Ska man titta på det genom observationsstudier så är det etiska dilemmat borta men istället har vi då problemet med kausaliteten med andra påverkansfaktorer i den mer alkoholdrickande gruppen som stör. Vi vet som sagt inte hur stor påverkan man får och inte när den blir potentiellt negativ. Å andra sidan är det faktiskt en ren självklarhet att hårt supande är negativt skulle jag vilja säga. Alla som gör det vet att de gör något dåligt för sin kropp så det är ju inte så mycket att teoretisera över kan jag tycka. En dyngfylla kommer påverka kroppen negativt, inget snack tror jag. Men påstående att alkohol alltid är fullständigt ”big no-no” efter ett träningspass köper inte jag. Inte än.
Min egen princip är att 1) inte bli riktigt full och att 2) alltid kunna träna hårt dagen efter. Kan jag köra lika hårt som alltid på kvällen efter så tolkar jag det som att jag drack med måtta och ingen skada är skedd. Det är ju ett sätt och tänka, hur du gör är upp till dig. 🙂
/Nicklas
ps. Vill du läsa mer om hur alkohol kan påverka din hormonbalans och förmågan att behålla vikten och kroppsfettet så föreslår jag Martin Berkhans artikel ”The truth about alcohol, fat loss and muscle growth”.
1. Vella LD, Cameron-Smith D. Alcohol, athletic performance and recovery. Nutrients. 2010 Aug;2(8):781-9.
2. Barnes MJ et al. Acute alcohol consumption aggravates the decline in muscle performance following strenuous eccentric exercise. J Sci Med Sport. 2010 Jan;13(1):189-93.
3. Barnes MJet al. Post-exercise alcohol ingestion exacerbates eccentric-exercise induced losses in performance. Eur J Appl Physiol. 2010 Mar;108(5):1009-14.
4. Barnes MJ et al. A low dose of alcohol does not impact skeletal muscle performance after exercise-induced muscle damage. Eur J Appl Physiol. 2011 Apr;111(4):725-9.
5. Barnes MJ et al. The effects of acute alcohol consumption on recovery from a simulated rugby match. J Sports Sci. 2012 Feb;30(3):295-304. Epub 2011 Dec 15.
6. Barnes MJ et al. The effects of acute alcohol consumption and eccentric muscle damage on neuromuscular function. Appl Physiol Nutr Metab. 2012 Feb;37(1):63-71.

31 svar på “Alkoholintag – prestation och återhämtning”
  1. Bra artikel, tack så mycket!
    Nu ska vi se, visst är det massprocent etanol som anges på våra burkar och flaskor? 1 g etanol/kg kroppsvikt känns då som ett ganska rimligt gränsvärde för när det går från att vara en ”okej” mängd alkohol, till att istället närma sig en redig fylla, ja.
    För mig får jag det till ungefär.. Sex öl (Eller som de säger i Danmark: Mellanmål).

  2. Tack för ytterligare en artikel som reder ut myter. Angående vikt/volymprocent så är det numera bara volymprocent över hela linjen vilket är rätt förvirrande (40% volym är om jag förstått det rätt mer än dubbelt så mycket som 20% volym, t.ex.).

  3. Det här är väl inte så korrekt att säga men många av min PR jag satt på gymmet i livet är just med en lätt bakfylla.

  4. ”Så radera all luddig skrämselpropaganda som du hittills hört om alkohol och träning ur ditt minne och läs den här artikeln. Jag kommer här gå igenom lite forskning om vad man mer konkret faktiskt kan säga om hur alkoholintag påverkar återhämtning och senare prestation.”
    Ids man spekulera så tror jag, tyvärr, att institutioner som vi ibland alltför uppfattar som ”neutrala” gärna underblåser sådana rykten, eller i alla fall inte försöker hejda dem. En sådan är ju Systembolaget och dess egna magasin. Där vet jag utan källhänvisning att jag sett små ”faktarutor” där just detta rykte står skrivet. Ett uppdrag för dem och andra myndigheter borde ju också vara att påvisa när alkohol INTE är så farligt eller negativt som man kan tro.
    En annan alkoklyscha som sprids, och som är lätt att punktera med grundläggande matematiska kunskaper, är att det skulle vara livsfarligt för en ammande kvinna att dricka ett glas vin – eftersom att mjölken då får samma promille som blodet. Alkolholhalten späs alltså ut eller koncentreras för den delen.
    Om man vet vad promille innebär så förstår man ju att mjölken får en alkoholhalt, efter 2-3 glas vin, på cirka 1 promille (0.01 %), ungefärligt 1 gram alkohol per liter blod. Därför kan mjölken knappats betraktas som farlig, hur den smakar är dock inte frågan
    Men kopplingen ”får samma alkoholhalt som mammans blod” till vad det innebär för mjölken som bebisen dricker, det väljer nog människor inte att se. Man blir gärna skrämd om man kan bli skrämd: ”samma alkoholhalt som mamman och hon är berusad, ergo bebisen kommer att bli full”
    Det bärande argumententet att det helt enkelt är dumt att bli berusad om man har en bebis att tag hand om och att det indirekt kan leda till skador/trauma, undviker dock givetvis folkhälsoinstitutioner av politiska skäl tror jag. Sådant skulle ju uppfattas som alltför moraliserande. Voilá = fysiologiska och/eller farmakologiska argument förs fram.
    Jag tror att det är samma sak med frågan om träning och alkohol. Man kör gärna på hälsoargumenten för de uppfattas som mindre moraliserande och mer objektiva.

  5. ”Om man vet vad promille innebär så förstår man ju att mjölken får en alkoholhalt, efter 2-3 glas vin, på cirka 1 promille (0.01 %), ungefärligt 1 gram alkohol per liter blod. Därför kan mjölken knappats betraktas som farlig, hur den smakar är dock inte frågan”
    Rättar mig själv: 0.1 % ska det ju stå och inget annat! Ofarligt är det nog hur som helst.

  6. 1 gram etanol per kg kroppsvikt är ju en jäkla fylla. Jag tycker mig ha druckit rätt hårt i mina dar, men så mycket kan jag inte påminna mig att jag fått i mig utan att däcka.
    Jag undrar om dom inte inte menar 1 gram ”sprit” ändå. Dvs, 37,5%. Det skulle fortfarande vara en ordentlig fylla, men inte på rysk nivå iaf.

  7. Martin: Blandas möjligen gram och cl? 75g är ca 7,5 cl eller en flaska 10% vin. Ingen ”rysk” fylla men klart kännbart.
    Fridens

  8. Martin:
    1 gram etanol per kg kroppsvikt är ju en jäkla fylla. Jag tycker mig ha druckit rätt hårt i mina dar, men så mycket kan jag inte påminna mig att jag fått i mig utan att däcka.
    Jag undrar om dom inte inte menar 1 gram “sprit” ändå. Dvs, 37,5%. Det skulle fortfarande vara en ordentlig fylla, men inte på rysk nivå iaf.

    Jonte:
    Martin: Blandas möjligen gram och cl? 75g är ca 7,5 cl eller en flaska 10% vin. Ingen “rysk” fylla men klart kännbart.
    Fridens

    Nej någon karatefylla är det inte. Något jag själv tycker är lite lustigt är att man i diskussionsdelen av referens 5 (rugbystudien) skriver

    Finally, it is important to mention that the dose
    used in the present study is considerably lower than
    the volume of alcohol regularly consumed by rugby
    players and other team sports participants after
    competition and/or training. The measurement of
    blood alcohol concentration 30 min after the consumption
    of the alcoholic beverage resulted in a value
    of 0.067 g  dL71, which, depending on the country,
    is either above or close to the legal limit for driving.

    😀

  9. Martin
    Förstår inte riktigt hur du menar.
    1g etanol per kg/kv. Man 80kg=80g etanol
    1 50cl öl 5% = 500ml x 0.05 = 25ml etanol. För att få fram gram: 25x 0.8
    =20g pga etanols lägra densitet.
    Fyra öl är alltså 80g etanol. Inget som direkt får en att börja dansa på bardisken.

  10. Hej.
    Jag har en fråga gällande prestation DAGEN EFTER intag av stora mängder alkohol. Har flera gånger råkat ut för att prestera bättre än vanligt dagen efter en blöt utekväll med för många öl. Har råkat ut för detta både i löpning och vid bollsporter. Vid bollsporter kan jag förstå att kroppen blir mer avslappnad och därigenom presterar bättre, men vid löpning så borde det snarare gå sämre. Känslan är att ”allt bara rullar på” när man springer. Är detta något jag bara fått för mig, känner någon igen sig, och finns det några förklaringar till detta i så fall? Det kanske till och med finns några studier?
    /Erik

  11. Många berättar om samma sak. Jag har också erfarenheter av det. Varför vet jag inte och några studier vet jag inte på rak arm.

  12. Jag har lagt på mig narturligt drygt 30kg muskler genom åren,jag har druckit mig full minst en gång i veckan så länge jag kan
    minnas!.
    Tror inte alkohol är förstör något speciellt, förutom dagen efter.
    Jag är numera nykterist.

  13. A:
    Jag har lagt på mig narturligt drygt 30kg muskler genom åren,

    30 kg muskler? Det låter mycket. Vad pratar vi om för ökning i kroppsvikt då? 50 kg? 65 kg?

  14. Till Henrik Svedlund
    Jag vägde 52kg när jag började jag var 16 år och var så smal att man kunnde se igenom mig 😉
    Nu är jag 32år och väger runt 83 +-2kg ,kropps fett ungefär 6.0.
    Har haft uppehåll till ocg från på ungefär 7år samanlagt.

  15. Lysande artikel. Finns det någon redogörelse om träning + alkohol är bättre än ingenträning och sedan alkohol? Pratar endast i avseende till resultat och inte prestation. Jag må vara dum men resogör gärna för mig en slutsats! Tack//Martin

  16. Martin:
    Lysande artikel. Finns det någon redogörelse om träning + alkohol är bättre än ingenträning och sedan alkohol? Pratar endast i avseende till resultat och inte prestation. Jag må vara dum men resogör gärna för mig en slutsats! Tack//Martin

    Det jag skrivit om här är det jag hittat. Hade jag vetat det där så hade det stått med. Dock är ju din fråga på tok för vag för att kunna ge ett bra svar. Givetvis är det omöjligt att få träningsresultat om man inte tränar men om du syftar på hur exempelvis ett superhårt pass påverkas om du direkt efter passet ger dig på en karatefylla och inte ens äter så kan jag definitivt tänka mig att just det enskilda passet, med efterföljande karatefylla, påfrestar kroppen mer till dess nackdel än dess fördel.

  17. Just det där med dagen efter är intressant och något jag också upplevt både i styrketräning och löpning. Och inte nog där, även mentalt har jag varit med om samma sak. Mitt bästa högskoleprovsresultat skrev jag tämligen bakis, höjde med från mitt bästa nyktra resultat på 1,8 till max. Är ju lite skumt eftersom man inte brukar känna sig i direkt toppform varken fysiskt eller psykiskt…

  18. Intressant!Jag har också den upplevelsen att löpningen min ofta går lättare dagen efter en fylla och det är både då det gäller längden och intensiteten på passen.Har märkt samma sak om jag unnar mig att äta av den kalloririka tårtan på kalas och sen löper hem efter åt.Jag tror att kroppen min lättare släpper energi från mina fettdepåer under ansträngning om den har lagrat intensivt närmsta tiden innan.

  19. Det är dock en rätt stor skillnad på en ”fylla” och några öl, så poängen med den jämförelsen och den huvudsakliga undersökningen går helt förlorad. När folk talar om fylla så är det då inte en grogg eller 3-4 öl de har i åtanke. Men om det alltså är den mängd alkohol vi här ska kalla för fylla, så är kan jag förstå att det kan kallas för ”klyscha”. Vad som hade varit intressant att få veta, var ju hur en ”fylla” påverkade kommande veckas träning.

  20. Joakim:
    Det är dock en rätt stor skillnad på en ”fylla” och några öl, så poängen med den jämförelsen och den huvudsakliga undersökningen går helt förlorad. När folk talar om fylla så är det då inte en grogg eller 3-4 öl de har i åtanke.Men om det alltså är den mängd alkohol vi här ska kalla för fylla, så är kan jag förstå att det kan kallas för ”klyscha”. Vad som hade varit intressant att få veta, var ju hur en ”fylla” påverkade kommande veckas träning.

    Jag skriver ju klart och tydligt att det studerade alkoholintaget inte motsvarar rediga dyngfyllor. Det står ju i texten. Sen finns det inget i ditt argument som gör det mindre till en klyscha. Eftersom det centrala problemet med ”en veckas träning” som totalt odefinierat och extremt luddigt uttalande kvarstår. Hur ska det kvantifieras, för vem och när? Det är en klyscha. Dock är det, som jag skriver i texten, uppenbart att alkoholintaget är negativt men det är också det enda man kan säga.

  21. Eftersom du börjar artikeln med att nämna ”klyshan” så utgår man ju från att det är just detta som här skall utredas. Läser man vidare så inser man dock att det istället handlar om ett glas grogg eller några få öl. Därmed utreds alltså någonting helt annat än vad inledningen ger sken av.
    Det skulle dock vara väldigt intressant om det finns undersökningar på hur starkt en ”fylla” påverkar kommande veckas hård träning.

  22. Joakim:
    Eftersom du börjar artikeln med att nämna ”klyshan” så utgår man ju från att det är just detta som här skall utredas. Läser man vidare så inser man dock att det istället handlar om ett glas grogg eller några få öl. Därmed utreds alltså någonting helt annat än vad inledningen ger sken av.
    Det skulle dock vara väldigt intressant om det finns undersökningar på hur starkt en ”fylla” påverkar kommande veckas hård träning.

    Nej det gör ”man” inte alls. Du utgick uppenbarligen från det dock. Och därefter är det ju, som du själv påpekar, oundvikligt att förstå vad det handlar om. Hårdare fyllor är inte undersökta och skulle förmodligen vara svåra att få igenom rent etiskt.

  23. Tja Nicklas har en fråga säg att man tränar fredagen då och sedan går ut på lördagen och festar, hur mycket tror du det påverkas om man skött de andra hyffsat bra?

  24. Björn:
    Tja Nicklas har en fråga säg att man tränar fredagen då och sedan går ut på lördagen och festar, hur mycket tror du det påverkas om man skött de andra hyffsat bra?

    Det där är ett typexempel på en fråga som är så vag och oklar att man inte kan ens gissa det allra minsta. Jag vet inte ett dugg om dig, din träning, vad ”fest” betyder för dig osv osv.

  25. Nicklas: Det där är ett typexempel på en fråga som är så vag och oklar att man inte kan ens gissa det allra minsta. Jag vet inte ett dugg om dig, din träning, vad ”fest” betyder för dig osv osv.

    festa: 4 öl + några (2 shots) ungefär.
    Väger runt 95 kg
    Tränar tre gånger i veckan, skulle säga hyffsat vältränad.
    Jag tänkte eftersom det stod mest i artikeln om att de tränade och sen drack samma dag , men om man dricker ett dygn senare borde de inte ge lika stor negativ effekt?
    Har en ytterliggare fråga som jag tänkt på men som inte hör till ämnet riktigt. Men har Funderat på en USA roadtrip i sommar på en – en och en halv månad, och lär väl inte leva helt sunt och knappt träna. Jag har ju planer att börja tävla så hur mycket förlorar man på en sån tid i muskelmassa,kommer man tillbaks till samma vikter sen fort?
    Tack för svar 😀

  26. […] Neuman på Träningslära.se har skrivit en bra artikel om alkoholens inverkan på prestation och återhämtning, där han tar upp en studie som jag vill belysa. Det rör sig om en studie på muskelskada och […]

  27. För er som presterar bättre efter att ha supit så känner jag igen mig. I mitt fall är det ofta under dieter som kanske avbryts med festande. Jag mår helt annorlunda dagen efter då. Troligtivs tack vare det stora energiöverskott jag ligger på efter en utekväll. Bland annat mycket kolhydrater som tillförs via olika drycker, sånt känner jag av direkt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *