en hälsa som en stor andel av dagens svenskar mest får drömma om.

J Chronic Dis. 1973 May;26(5):265-90.
Epidemiological studies in a total highland population, Tukisenta, New Guinea. Cardiovascular disease and relevant clinical, electrocardiographic, radiological and biochemical findings.
Sinnett PF, Whyte HM.

A comprehensive survey of cardiovascular disease was carried out on 779 persons over 15 yr of age. Carbohydrate provided more than 90 per cent of caloric intake and the consumption of protein and salt were about 25 and 1 g daily, respectively. Drinking water was soft. The population was lean, physically fit and in good nutritional state. There was no increase with age in mean blood pressure, serum cholesterol (average 152mg/100ml), fasting blood glucose or adiposity. Glucose tolerance was high. The average fasting serum triglyceride level was 142mg/100ml. Serum uric acid levels were not high. Pipe smoking was common. No diabetes or gout were found. There was a low prevalence of diagnosable cardiovascular diseases: hypertension, valvular disease, cardiac decompensation (mostly cor pulmonale) and cerebral and peripheral vascular disease. Ischemic heart diesase was rare if not absent as indicated by resting and post-exercise electrocardiograms. Rates for all codeable ECG items were low except low voltage and T wave changes (commonest in middle aged women). Age-related degenerative changes occurred, such as increasing diameter of the aorta and decreasing creatinine clearance, and the declining ECG voltage with age may be indicative of cardiac disease

Maten bestod huvudsakligen av sötpotatis men de åt också en del sockerrör. Deras sockerintag låg omkring 60 gram per dag. Här under kan du se fördelningen när det gäller protein, fett och kolhydrater i deras kost.

Intaget av kolhydrater hos Tukisenta folket
Fördelningen mellan protein, fett och kolhydrater hos Intaget av kolhydrater hos Tukisenta folket.

Det som verkligen är anmärkningsvärt här är att deras fettintag uppskattades till endast 3 energiprocent. Detta är på gränsen för hur lite fett vi människor rent teoretiskt kan äta. Som jag har skrivit tidigare går den gränsen någonstans vid omkring 1-2 E% fett eller 3-4 gram varje dag, Vilket fett behöver vi verkligen äta.

Det finns tyvärr ingen bra graf eller liknande när det gäller BMI men både männen och kvinnorna låg på en BMI omkring 22 när de var unga och sen minskade denna ner till strax under 20 när de blev över 60 år. Detta är ju raka motsatsen mot vad som händer i västerländska länder nuförtiden där vikten ökar upp till omkring 60 år för att sen plana ut eller minska lite.

Mängden underhudsfett förändras inte nämnvärt hos Tukisenta
Mängden underhudsfett förändras inte nämnvärt hos Tukisenta

Orsaken till den minskade vikten allt eftersom personerna blev äldre var en minskad mängd muskelmassa. Detta kan du se i graferna här till höger som visar kalipermått, alltså underhudsfettet, hos deltagarna i olika åldrar.

Som du kan se förändras inte dessa värden i princip ingenting. Männen verkar ligga väldigt stabilt medan kvinnorna faktiskt tappar lite kroppsfett allt eftersom de blir äldre.

Här under är en graf på deras blodtryck och hur det förändrades allt eftersom de blev äldre. Som du kan se förblir deras blodtryck på samma nivå genom hela livet med. Det till och med minskar möjligen

Blodtryck et hos folkgruppen tukisenta
Blodtryck et hos folkgruppen Tukisenta vars kost bestod av väldigt mycket kolhydrater.

Den här formen av utveckling där blodtrycket förblir normalt när människor blir äldre är något som inte finns i västvärlden idag. Här under kan du se den ”naturliga” utvecklingen i Frankrike när folk åldras där (2).

Blodtryck och åldrande
Blodtrycket ökar normalt allt eftersom människor blir äldre i västvärlden. Datan här är ifrån Frankrike.

Ingen av deltagarna i den här studien hade diabets, eller ens tendens till diabetes. Grafen här under visar deras blodsocker en timme efter ett glukostoleranstest. Tukisentafolket är de två nedre sträcken. De två övre visar medelvärdena för en stad i USA. Tänk på att den här studien är utförd 1973, alltså under en tid då övervikt inte var så vanligt i USA.

Glukostolerans hos Tukisenta
Blodsockernivåerna hos Tukisenta en timme efter en glukosbelastning.

Värdena på grafen är angivna i mg/dl vilket inte är den vanliga typen av angivning här i Sverige. 100 mg/dl motsvarar ungefär 5,5 mmol/l i blodsocker och 120 mg/dl motsvarar ungefär 6,6 mmol/l. Gränsen för diabetes brukar man sätta vid 12,2 mmol/l efter två timmar. De här mätningarna är alltså gjorda en timme efter och Tukisentaborna låg långt under. Vid själva belastningen använde man dessutom 100 gram kolhydrater medan man nuförtiden endast använder 75 gram kolhydrater.

Så Tukisentaborna är med andra ord väldigt långt ifrån att ha diabets. Deras fasteblodsocker låg för övrigt i medel på 4,2 med en spridning från 2,4-6,1 hos de lite 400 personerna som testades.

Mängden fysisk aktivitet

Ofta när du tar upp den här typen av kulturer där man traditionellt ätit en väldig massa kolhydrater utan att bli överviktiga, få diabetes eller egentligen någon alls av de där hjärt och kärlsjukdomarna som många gärna vill skylla på kolhydrater överlag så får du som replik något i stil med, ”tränar man mycket eller rör på sig mycket så tål man mer kolhydrater”. Underförstått så ska vi då alltså anta att dessa människor varit väldigt fysiska aktiva. För du kommer inte få något verkligt stöd för detta påståenden från människorna som ger påståendet. De hoppas istället att du ser någon typ av stenåldersmänniska framför dig som går flera mil om dagen letandes efter mat eller jagandes djur.

I verkligheten så är det dock inte alls så. Tyvärr finns det ingen särskilt exakt data på just Tukisenta men det finns många andra kulturer från de där öarna i stilla havet som har levt på liknande vis och även de ätit väldigt mycket kolhydrater. Och för vissa av dessa kulturer finns det bra data.

En folkgrupp kallad Lufa kan vi använda som exempel här. Deras diet bestod utav ungefär 7 energiprocent protein, 85 energiprocent kolhydrater och 8 energiprocent fett (3). Precis som Tukisenta så bestod deras diet av huvudsakligen sötpotatis.

Lite drygt 80 personer från den här folkgruppen studerades under 9-10 månader och forskarna kom fram till att de dagligen spenderade energi på följande aktiviteter.

Hur stor andel av dygnets 24 timmar som lufabefolkningen spenderat på olika aktiviteter
Hur stor andel av dygnets 24 timmar som lufabefolkningen spenderat på olika aktiviteter och hur stor del av deras totala energiförbrukning som de olika aktiviteterna stött för.

Som du kan se av tabellen här ovanför är det inte direkt några duracellkaniner vi pratar om. De är givetvis mer fysiskt aktiva än vad vi är idag och de lägger bland annat lite drygt två timmar på att gå, men det är ju inga anmärkningsvärda fysiska prestationer. Kvinnorna har spenderat mest tid i trädgården och det arbetet har varat i ungefär en och en halv timme. Då i princip all deras mat kom från deras egna trädgård så är detta alltså ungefär den tiden de tagit för dem att samla in mat varje dag.

Allt var inte underbart

Den här folkgruppen, Tukisenta som de heter, bor på Nya Guinea nära Kitava som är en annan folkgrupp som också lever eller i alla fall har levt på en väldigt stor andel kolhydrater. Precis som hos Kitavaborna så är rökning också vanligt hos Tukisenta. Detta har också lämnat sitt avtryck och många av Tukisentaborna hade någon form av andningsbesvär. I snitt var det 15 procent men hos de äldre invånarna var förekomsten över 50 procent. Så allt var inte frid och fröjd. De hade också dålig tandhälsa. Omkring hälften hade karies och nästan alla hade någon form av tandköttsproblem.

Även synen verkade försämras allt eftersom invånarna blev äldre. De hade också besvär med artros när de blev äldre och hos personer över 60 år hade ungefär 30 procent av männen och 20 procent av kvinnorna någon form av ledbesvär.

Infektioner var också väldigt vanligt hos befolkningen. Vilket sannolikt beror på sämre hygien och en mindre utvecklad sjukvård.

Summering

Poängen med det här inlägget är precis som de flesta andra inlägg jag tagit upp kring olika samlar och jägarkulturer, stenålderskost och jordbrukssamhällen som inte ännu börjat äta mer västerländsk kost. Poängen att i princip alla dessa kulturer har ätit kolhydrater utan att bli överviktiga och utan att utveckla diabetes eller metabola syndromet. Och det finns även flera exempel på kulturer där man ätit extremt stor andel kolhydrater varje dag utan problem.

Trots att Tukisentabefolkningen är korta och små så äter de dagligen omkring 500 gram kolhydrater utan några egentliga långvariga problem. Visst, de utvecklar lite ålderskrämpor men det finns ingen väldokumenterad kultur som jag känner till som undkommit det.

27 svar på “90 procent kolhydrater om dagen och…”
  1. Antingen är texten eller bilden fel vad gäller underhudsfett för män och kvinnor. På bilden ser det ut som om männen ligger stabilt men kvinnorna får minskat underhudsfett, men du skriver tvärtom.

  2. Hej Jacob! Jag vet inte om du har besvarat en sådan här fråga tidigare, men det vore intressant att få ett svar här eller via ett blogginlägg. Hursomhelst, frågan: I din och Neumanns bok skriver ni att man helst ska skilja styrketräning och kondition åt, efter som det är två olika processer som kan störa varandra. Då undrar jag hur kombinationsträning såsom gympa eller militär fysträning, där man ska bli bra på allt samtidigt, fungerar i sammanhanget?
    Tack för en bra blogg
    /Pontus

  3. Snart kommer MJ och säger att dom i själva verket åt små, små mini-grisar till frukost, lunch och middag och att dom egentligen åt 90% fett, inte 90% kolhydrater. Allt är en konspiration.

  4. A F – ursprungsliv.nu:
    Antingen är texten eller bilden fel vad gäller underhudsfett för män och kvinnor. På bilden ser det ut som om männen ligger stabilt men kvinnorna får minskat underhudsfett, men du skriver tvärtom.

    Det var jag som skrev fel i texten. Fixat nu

  5. Anledningarna till att olika ursprungsbefolkningar äter som de gör, beror väl i allra högsta grad på vad som är lättåtkomligt. Inte att det är nyttigt.
    Sen att dom är korta och små som du säger, beror väl sannolikt på den kosthållningen.

  6. Givetvis har de valt kost utifrån vad som fanns tillgängligt. Men de har ju mått bra ändå. I alla fall med utgångspunkt i de sjukdomar som är vanligast idag. I princip allting vi kallar för ”nyttigt” idag är just mat som vi anser minskar risken för alla dessa sjukdomar eller övervikt. Och där fungerar ju kosten också väldigt bra. Sen har de inte valt det för att de var nyttigt, det bara blev det.

  7. Glömde svara på biten om längd. Kroppsbyggnad beror mycket på var människor växt upp. Vilken region de är anpassade till. Sen spelar kosten också in givetvis och när det gäller folkgrupperna på Guinea så tror man främst det är lite protein, zink och energi överlag som är orsaken. Det är i alla fall det som mest avgör ett barns tillväxt. Barnen som äter mer protein och lite mer mat från energitätare källor växer mer. Typ fisk som vissa har lite tillgång till.

  8. Kalle:
    Jag vet inte om grisarna är så små:
    ”Extensive herds of pigs are maintained and, during exchange ceremonies, large amounts of pork are consumed.”
    – Western Diseases, Their Emergence and Prevention, s. 174.
    Om man hade lagt den här 7-dagarsstudien under en sådan fläsk-fest så hade ju resultatet blivit annorlunda.
    Folkgruppen heter för övrigt inte Tukisenta utan Murapin. Tukisenta är den största byn i det område där Murapin bor.
    Murapin är inget vidare bra exempel på en frisk folkgrupp. Förutom det som tas upp i blogginlägget så hade de ganska hög barnadödlighet vid födseln, barnen utvecklades och växte långsamt (fullvuxna vid 18 respektive 24 års ålder för flickor respektive pojkar), de drabbas oftare av lunginflamation, influensa och magkatarr, 43% får Gerontoxon, 32% får gråstarr, 15% får arthralgia.
    Att de inte blir feta är ju inte så konstigt när de rör sig mycket och äter ganska sparsamt.

  9. MJ: Om man hade lagt den här 7-dagarsstudien under en sådan fläsk-fest så hade ju resultatet blivit annorlunda.

    7 dagars studie? Den här studierna av just folket i Tukisenta pågick i flera månader. Det samma gäller flera andra folkgrupper i den regionen och de visar alla samma sak. Grisarna man hade åt man väldigt sällan och de uppger alla att även om det var mycket gris just dessa dagar så var det inte något som påverkade intaget i någon större riktning om man tar medelintaget över ett år.

    MJ: Att de inte blir feta är ju inte så konstigt när de rör sig mycket och äter ganska sparsamt.

    Du har ju påstått hur många gånger som helst att råden ”rör på dig mer och ät mindre” inte fungerar om man äter mycket kolhydrater 😉
    Orsaken till att de äter lite är inte brist på mat. Det är för att de helt enkelt inte känner något behov av att äta mer.
    Och att de skulle röra på sig mycket är ju en överdrift. Där finns studier på andra folkgrupper från de här öarna på stilla havet där man sett att energiförbrukningen är den samma hos människor som lämnat sit traditionella liv och flyttat in till stan. Deras hälsa förblir dock inte den samma.

  10. Jacob Gudiol:
    Givetvis har de valt kost utifrån vad som fanns tillgängligt. Men de har ju mått bra ändå. I alla fall med utgångspunkt i de sjukdomar som är vanligast idag. I princip allting vi kallar för ”nyttigt” idag är just mat som vi anser minskar risken för alla dessa sjukdomar eller övervikt. Och där fungerar ju kosten också väldigt bra. Sen har de inte valt det för att de var nyttigt, det bara blev det.

    Ja dom kanske har mått skapligt bra. Av det som har kommit fram här så kunde dom nog dock ha kunnat må bra mycket bättre med en annan kost.
    Men bara för att den här folkgruppen mår hyfsat, bortsett från dvärgväxt mm. Så betyder det ju knappast att alla andra folkgrupper skulle må bra av att äta på det sättet.
    Det visar ju endast på att dom har anpassat sig efter den miljön dom levt i.
    Precis som vi nordbor har anpassat oss efter miljön här uppe. Tex så behöver du inte åka långt söderut för att laktosintoleransen är mer regel än undantag. Och precis som att vi har utvecklat en ljusare hudfärg för att kunna dra nytta av solen optimalt.
    Det är precis samma sak med andra arter, jmf brunbjörn, grizzlybjörn och isbjörn tex. Brunbjörn och grizzlybjörn är samma ras, men har utvecklats olika beroende på födan där dom lever. Samma sak med isbjörnen som blivit isolerad norrut.
    Hur politiskt inkorrekt det än må vara, så tror jag inte att alla människor är lika. Det finns för mycket som talar emot det. Därmed inte sagt att någon skulle vara bättre än någon annan.

  11. Stefan: Av det som har kommit fram här så kunde dom nog dock ha kunnat må bra mycket bättre med en annan kost.

    Hade inte behövt vara en annan kost. Det hade räckt med lite komplettering. Deras kost nu är ju extremt enformig och det finns vissa näringsämnen som det är lite dåligt med, och även protein då.

    Stefan: Så betyder det ju knappast att alla andra folkgrupper skulle må bra av att äta på det sättet.
    Det visar ju endast på att dom har anpassat sig efter den miljön dom levt i.
    Precis som vi nordbor har anpassat oss efter miljön här uppe.

    Det där argumentet är bara för roligt 🙂 Det har inte funnits människor uppe i norden särskilt länge Stefan. Så om det nu är så att vi behöver tid på oss att anpassa oss för nya typ av mat vilket ju är huvudargumentet både inom paleo och LCHF så borde den mat som man ätit här i norden inte vara något vi är särskilt väl anpassade efter.
    Dessutom är våra gener idag en stor mix av gener från olika regioner. Laktosintoleransen som du skriver om kommer till exempel från mellanöstern, http://www.sciencedaily.com/releases/2013/08/130828092010.htm Det är alltså ingenting som vi nordbor har anpassat oss för på egen hand utan något som vi fått för att mycket av våra gener här i norden kommer från bönder som vandrade norrut för bara några tusen år sen. Att vi har tillgång till mjölk året runt är dessutom ett nytt fenomen det med. Fanns inte ens i början på jordbruket för en 3000 år sen ungefär, http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22643754

    Stefan: Hur politiskt inkorrekt det än må vara, så tror jag inte att alla människor är lika. Det finns för mycket som talar emot det. Därmed inte sagt att någon skulle vara bättre än någon annan.

    Det är givetvis så att vi inte är lika. Men det finns ingenting som talar för att du kan göra så svepande uttalanden som du gjort här ovanför angående kost.

  12. För det första. Om man kompletterar den här kosten du nämner med mer protein och diverse andra näringsämnen. Då blir det ju rimligtvis en helt annan kost. Samt att kolhydratintaget inte ligger kvar på 90%.
    När det gäller människor i Norden, så har det funnits befolkning här i upp till 15000 år. Det är inte så som du säger att det var bönder som kom hit då. Det var jägar och samlarfolk.
    Men det är sant, det är ganska kort tid om man ser på människans tidslinje. Det betyder inte att människor inte hinner göra vissa anpassningar under den tiden.
    Vad jag menade med att nordiska folk har anpassat sig, så menade jag inte genom mutation. Snarare att det har blivit ett naturligt urval av dom gener som klarade sig bäst i den miljön. Precis som med isbjörnarna.
    Om det nu skulle vara så att laktosintolerans kommer från Mellanöstern, hur kommer det sig då att närmare 100% i Asien är laktosintoleranta, samt att det är mer regel än undantag i resten av världen med? Du kanske menar att hela Asiens befolkning, och alla andra befolkningar har sitt ursprung i Mellanöstern då? Knappast.
    Hur menar du förresten att den kosten man ätit i jägarkulturer här uppe i Norden har skiljt sig från vad man ätit i övriga samlar och jägarkulturer i Europa?

  13. Stefan, du har uppenbarligen inte ens tittat på länkarna jag gav. Känns ganska meningslöst att ens försöka hålla en konversation då.

  14. Helt i linje med vad Kostdoktorn och andra LCHFare brukar säga – det är inte kolhydraterna (eller fettet) i sig som har negativa hälsoaspekter, det är kombinationen av fett och kolhydrater .

  15. Gudiol:
    Ah jag trodde att det var samma studie som samma personer gjorde under 7-dagar med samma resultat som nämns i min källa. Men då är det märkligt att de missade grisätandet.
    Det är ju inte så jättestuderat men grisarna verkar mycket riktigt ha ätits under bara vissa högtider.
    Jag tror du blandar ihop mig med någon annan, det har jag aldrig påstått även om jag tycker att det som råd är korkat. Senast jag skrev något om den saken så skrev jag dessutom att man kunde nöja sig med det ena om man lyckades hålla det andra oförändrat.
    Nej om man äter väldigt ensidigt och nyttjar en del droger så brukar man inte vara så sugen.
    Klart att de måste röra på sig mycket om de producerar sin egen mat (där alla delar av odlingen är igång samtidigt året om tydligen) och lever i polygama förhållandet.
    Om Marupins hälsa förändras så är det nog oftast till det bättre, de är inte feta och har inte hjärt- kärlsjukdomar men i övrigt är de bra sjukliga.

  16. Gustaf:
    Helt i linje med vad Kostdoktorn och andra LCHFare brukar säga – det är inte kolhydraterna (eller fettet) i sig som har negativa hälsoaspekter, det är kombinationen av fett och kolhydrater .

    Varken Kostdoktorn eller någon annan större LCHFare har någonsin sagt någonting i den stilen. Sen oavsett så är detta ett exempel på en extrem. Det finns många fler kulturer som levt väl på en kost med alla möjliga kombinationer med. Förutom då just LCHF, det finns ingen kultur som ätit lite kolhydrater och endast ~20E% protein.

  17. MJ: Men då är det märkligt att de missade grisätandet.

    Det har inte missat det. Precis som ingen annan forskargrupp som varit på dessa öar har missat det. Det är bara det att det äts så väldigt lite av det så kosten blir ändå en extremt kolhydratrik kost.

  18. Dessutom är våra gener idag en stor mix av gener från olika regioner. Laktosintoleransen som du skriver om kommer till exempel från mellanöstern,

    Hmm, antar att det blivit något missförstånd. Du skriver laktosintolerans, men du menar väl tolerans?
    Och jodå, jag läste allt igenom din länk. En del saker däri slår dock hål på dina påståenden.
    Tex att laktostoleransen uppstod hos ett bondefolk för närmare 10000 år sedan, medans du påstår att det bara varit så i ett par tusen år.
    Det står ju även att det är en del antaganden bland forskarna där, vilket väl inte är så konstigt. För ingen kan väl säkert veta exakt hur det har gått till. Det är ju ett tag sen…
    Jag tycker även att det öppnar för andra frågor, varför finns tex inte laktostoleransen kvar i det här området där det påstås ha uppstått. Det kan ju precis lika gärna ha kommit från bondefolk eller nomader som utvecklat den här förmågan här uppe i norr, och vandrat tillbaka söderut.
    Jag har även läst vilka poänger du vill få fram med inlägget, men jag tycker att du missar målet ganska duktigt den här gången.
    Visst, dom har inte utvecklat diabetes. Men helt klart är ju att dom lever på en väldigt ensidig kost som ger andra brister.
    MJ ger dessutom ganska troliga förklaringar till varför dom inte överäter.
    Sen kan det väl mycket väl vara så att den här folkgruppen har haft dessa sjukdomar tidigare, men pga ett naturligt urval så har de med dessa gener rensats bort.

  19. Stefan: Hmm, antar att det blivit något missförstånd. Du skriver laktosintolerans, men du menar väl tolerans?

    Ja, det skulle förstås vara tolerans.

    Stefan: Det kan ju precis lika gärna ha kommit från bondefolk eller nomader som utvecklat den här förmågan här uppe i norr, och vandrat tillbaka söderut.

    Jo, det skulle det ju lika gärna kunna vara. Om vi inte hade vetat någonting alls. Nu har man ju både arkeologiska och genetiska fynd som alla visar motsatsen så jag väljer att tro på det.

    Stefan: MJ ger dessutom ganska troliga förklaringar till varför dom inte överäter.

    Nej, de är inte särskilt troliga då som sagt människor från dessa regioner som flyttar in till städerna inte nödvändigtvis börjar rör på sig mindre (utan utbildning=fysiska jobb) men de börjar däremot äta mer och går upp i vikt.

    Stefan: Sen kan det väl mycket väl vara så att den här folkgruppen har haft dessa sjukdomar tidigare, men pga ett naturligt urval så har de med dessa gener rensats bort.

    Dessa människor blir lika sjuka som oss när de börjar äta en västerländsk kost. Så även om det säkert finns genetiska skillnader så är de inte genetiskt skyddade mot dessa sjukdomar. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12422985

  20. Gustaf:
    Helt i linje med vad Kostdoktorn och andra LCHFare brukar säga – det är inte kolhydraterna (eller fettet) i sig som har negativa hälsoaspekter, det är kombinationen av fett och kolhydrater .

    Jaha du.. Kan du ge mej några citat med länkar från Kostdoktorns artiklar där han bekräftar ditt påstående?

  21. Jacob Gudiol: Ja, det skulle förstås vara tolerans.
    Jo, det skulle det ju lika gärna kunna vara. Om vi inte hade vetat någonting alls. Nu har man ju både arkeologiska och genetiska fynd som alla visar motsatsen så jag väljer att tro på det.

    Problemet med den typen av forskning, det är ju att det är mycket teorier. Vilket även framgår av rapporten.
    När jag sa att MJ hade troliga teorier, då syftade jag på rökningen (kanske inte enbart tobak) samt den ensidiga kosten.

  22. YAT
    Nu är väl det du citerar inte helt rätt, snarare ska det väl vara att fett och kolhydrater i kombination leder till viktökning. Man får ju skilja på vikt-frågan och hälsofrågan. Men annars är det precis så jag har uppfattat det också. Alltså att kolhydratintaget leder till att kroppen sparar på fettet.
    Här är ett par länkar där kostdoktorn refererar till det synsättet:
    http://www.kostdoktorn.se/kolhydratrik-kost-minskar-fettforbranning
    http://www.kostdoktorn.se/vad-hander-om-du-ater-5-800-kalorier-lchf-kost-varje-dag
    Jag har nog aldrig sett någon LCHF:are påstå något annat. Har du några citat och länkar?

  23. Vad gäller droger förresten så gjordes ju den här undersökningen samtidigt som Papua New Guinea hade sin högsta nivå av alkoholkonsumtion (Alkohol spreds bland urbefolkningen av japanerna under andra världskriget, under kolonialtiden var ursprungsbefolkningen förbjuden att dricka, och blev sedan tillåten efter självständigheten och konsumtionen ökade ända fram till 1980 varefter den sjönk på grund av reformer). Konsumtionen beräknas till 1,6 liter ren och skattad alkohol per person över 15 år och ca 0,5 liter ren alkohol illegalt framställd. Vilket inte gör så stor skillnad på fördelningen av energin (bara 32kcal per dag från alkohol) och är ju en ganska låg konsumtion jämfört med t.ex. Sverige men kan kanske förklara en del av de stora hälsoproblemen.
    Ett problem med alkoholen var/är att det är vanligt med träsprit, ”meths” i den illegalt framställda alkoholen som ofta innehåller 95% etanol och 5% metanol. Det skulle kanske kunna förklara att ögonsjukdomar är så extremt vanliga.
    Andra droger har också toppat vid tiden för undersökningen. Betelnöt t.ex. spreds bland Marupin på 60-talet och började inte motverkas förrän slutet av 70-talet. Vilket kan förklara att andningsproblem var vanliga.
    Hasch kom också till PNG efter andra världskriget och spreds snabbt över hela ön under 60-talet.

  24. JG har rätt det spelar inge större roll vad vi äter så länge det handlar om riktig mat men skitmat förstör tarmfloran och tarmfloran orsakar diabetes och fetma enligt många nya studier.
    Tarmfloran kan även förstöras av en penicillinkur, då är det inte kostens fel.
    LCHF sekten , dom har fel om det mesta men kosten kan lindra problemet som tarmfloran orsakar och då tror dom att kosten är fantastiskt.

  25. Vad menas med socker? Är kolhydrater i bär sådant socker? Livsmedelsverket rek runt 60 också har jag för mig. Är det ”var av sockerarter”? Är det lika dåligt som tillsatt socker?
    Är kikärtor/gröna linser en bra källa till kolhydrater?

  26. Patrik: Vad menas med socker?

    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sockerart

    Patrik: Är kolhydrater i bär sådant socker?

    Det mesta av det ja

    Patrik: Livsmedelsverket rek runt 60 också har jag för mig

    Nej, det rekommenderar de inte. Det är deras övre gräns som man helst inte ska överstiga.

    Patrik: Är det ”var av sockerarter”?

    Ja

    Patrik: Är det lika dåligt som tillsatt socker?

    Det finns flera olika typer av sockerarter. Men är det samma typ så spelar det ingen roll om det är tillsatt eller inte på hur du kropp hanterar det. Men tillsatt socker är ju socker som egentligen inte hade behövt vara där. Så på det sättet är det ju onödigt/dåligt.

    Patrik: Är kikärtor/gröna linser en bra källa till kolhydrater?

    Visst

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *