Idag var jag nere på gymmet och körde lite ryck. Det kändes ganska tungt och rörligheten var inte riktigt på topp då jag spelade match igår men tekniken satt bättre än vanligt så jag testade att höja vikterna eftersom och till sist lyckades jag få till ett ryck på 77,5 kg. Det var inte vackert men det gick 🙂
När jag kom hem så roade jag mig med att analysera lyftet lite extra på datorn och här under är produkten av det hela. En väldigt bra banan på stången med tanke på att det är jag ändå är ett personbästa sen jag kom hem från min resa. Det man kan se är att stången går lite bakåt under första delen av draget. När man börjar lära ut ryck säger man att stången ska försöka gå helt rakt men efterhand så får alla ända till sin egna lilla variation och i eliten är det fler som drar lite bakåt eller lite framåt än det är lyftare som verkligen drar helt rakt.
Min svaghet i både ryck och stöt är att jag är dålig på att fånga vikten när jag väl fått upp den och det syns även lite i den här videon. Att uppresningen är så väldigt tuff beror nog också på att jag var trött i kroppen överlag.
Om du undrar vad jag använder för att göra videoanalyserna så är det Kinovea. Ett väldigt bra videoanalysprogram som dessutom är GRATIS vilket är helt fantastiskt. Personligen har jag donerat 100 kr till Joan som skrivit programmet och använder man det mer än någon enstaka gång tycker jag det är en självklarhet. Särskilt med tanke på vad de kommersiella videoanalysprogrammen kostar. Jag känner mig nästan snål som bara donerat 100 kr men jag är inte direkt rik jag heller.
Bra jobbat!
Det ser ut som att du har lite av det problemet som Nick Horton beskriver i den här artikeln:
http://breakingmuscle.com/olympic-lifting/no-dying-how-avoid-most-dangerous-accident-olympic-weightlifting
Nämligen att du går ner snabbare än stången, vilket bidrar till att stången samlar fart ner mot dig i fånget. Detta leder till den där lilla ”studsen” man kan se i bottenläget av fånget. På grund av hastigheten blir alltså vikten tyngre än vad den behöver vara. Men sen hade säkert en aggressivare utlåsning med mer styrka i överkroppen löst det mesta av problemet med. Så med tanke på förhållandena, riktigt bra lyft!
Bra jobbat! Jag själv brukar öva lite på 40 kg någon gång, men det är riktigt vingligt att fånga upp det..
Ja, där är mitt problem. Massor av år med fotboll och benträning men i princip ingen träning för överkroppen har gjort att jag är ”för svag” i överkroppen. Det är inga problem att få upp vikten men att hålla den på raka armar är desto jobbigare, jag kommer knappt upp från botten även när jag fångar vikten 🙂
Jag kan styrkerycka 77,5 kg också de dagar då jag är pigg. Eller jag kunde i alla fall senaste jag provade 🙂
Hej!
Pratar man på HAK eller allmänt i Sverige om triple-extension vs ”catapult”?
Tjena Mikael!
Triple-extension är ett teoretiskt begrepp som man använder sig av när man diskuterar träning mer allmänt eller lyften rent teoretisk. Du pratar aldrig om triple-extension om du lär ut ryck & stöt till någon. Man använder inte heller uttrycket för att försöka korrigera någons teknik. Det blir liksom för mycket information och för mycket att tänka på, alt så hjälper det inte en alls med att berätta vad som är fel.
När det gäller diskussionen kring vad som är rätt eller fel teknik så lär man i alla fall inte ut någon att att göra en shrug på HAK vilket ofta kopplas samman med triple-extension om jag har förstått det rätt. Att säga hoppa är inte så vanligt heller utan ordet som används är explodera i draget eller liknande. Sen blir det triple-extension teknik för de flesta av det hela. Jag tror mer catapult som uttryck/teknik kommer av att vikten är väldigt tung och vissa inom eliten är så otroligt snabba under vikten så de tjänar mer på att inte dra så högt så de kan gå under snabbare. Samtidigt tror jag att dessa personer också strävar efter att uppnå full extension innan de drar sig under. Ren gissning förståss.
Hur diskussionen går i Sverige rent allmänt vet jag väldigt lite om.
Hej Jacob!
Jag minns att i tidigare inlägg kommenterade du (eller Nicklas) en testgrupp som visade undermålig kraftökning på sin styrketräning, sett till mängden träning de gjort.
Det väckte mitt intresse: Finns det objektiva mått/mallar för vad en individ förväntas prestera efter en viss styrketräningsperiod? ”Person X förväntas efter ett antal veckor med benböjsträning gjort en procentuell kraftökning på X procent”…?
Tack för en bra hemsida!
Mvh
Pontus