En vanlig fråga som dyker när det gäller läskdrickande är om det är farligt med sötningsmedel. Det finns ju en allmän oro för tillsatser idag och frågan brukar gälla sötningsmedel men framför allt gäller det sötningsmedlet aspartam. Och om det är farligt är det farligare än att dricka vanlig läsk? Det är inte alls ovanligt att man träffar på personer som avstår från att dricka lightläsk då de tror att tillsatserna och sötningsmedlet är farligare än det socker som de får i sig från den vanliga läsken.
En annan vanlig fråga är hur dåligt det egentligen är att dricka läsk regelbundet. Hur stor påverkan kommer läsken att ha och påverkas kroppen även om man inte går upp i vikt? Det finns ett antal studier på djur och då främst råttor och möss där man sett en specifik negativ inverkan av sockersötad dryck där fruktosen i drycken verkar vara det som ställer till med den mest negativa effekten på hälsan (1, 2).
I dessa djurstudier har man också sett att om man har en dryck som endast sötas med glukos så kommer effekten inte att vara lika negativ som en dryck med fruktos vilket ytterligare understryker fruktosens del i det hela. Korttidsstudier på människor har också visat att fruktosen i socker är det som har störst negativ inverkan på hälsan (17, 18).
Vilka drycker innehåller socker och fruktos?
Den läsk som säljs i Sverige idag innehåller nästan alltid socker vilket innebär 50 procent glukos och 50 procent fruktos. Någon enstaka gång kan man hitta läsk sötad med high-fructose corn syrup, HFCS där fruktosandelen vanligen ligger kring 55 procent istället. I praktiken kommer dessa två varianter att ha mer eller mindre samma effekt på kroppen. Normalt brukar läsk innehålla 9-13 gram socker per 100 ml, eller 9-13 % socker.
Tittar vi på sportdrycker och energidrycker innehåller dessa ganska ofta en större andel glukos än fruktos. Förklaringen är helt enkelt att glukos tas upp snabbare av kroppen och kan användas direkt av musklerna. En större andel glukos i sportdrycker är därför bättre för prestationen.En liten andel fruktos är dock bra och därför finns det ändå lite fruktos i de flesta sportdrycker. Mer om det här kan du läsa i mitt inlägg, Vatten vs sportdryck. Det totala innehållet av sockerarter i sportdryck är vanligen det samma som läsk, det vill säga runt 9-13 procent. Skillnaden är som sagt att de innehåller lite mindre fruktos.
Juice och smaksatt fil och yoghurt innehåller också stora mängder socker och fruktos och fördelningen mellan dessa varierar från produkt till produkt. Man ska dock vara medveten om att ur sockersynpunkt är juice inget bättre än läsk och de sockerötade fil- och yoghurtprodukterna innehåller oftast till och lite med mer socker samt fruktos än läsk. Juice kan man argumentera för att det kan ha en del i en bra kost ur andra synpunkter men det är verkligen inget man ska konsumera flera glas av varje dag. Andelen sockerarter i olika juicer och fil- och yoghurtdrycker kan du se här under:
- I apelsinjuice är det vanligen 10 % sockerarter och hälften av det är fruktos.
- I ananasjuice är andelen 13 % och fruktosen står för lite mer än 50 procent.
- Äppeljuice ligger kring 10 % och andelen fruktos är kring 60-70 procent.
- Drickyoghurten Yalla i olika smaker från Arla innehåller 9-12 % sockerarter med ganska jämn fördelning mellan fruktos och glukos. De flesta smakerna av den här produkten innehåller mer socker än frukt och ligger kring 12-13 % sockerarter.
- Skånemejerierna har en drickyoghurt som ligger på samma sockermängd som Arlas varianter där de flesta ligger upp emot 12-13 % sockerarter.
Hur påverkas då din kropp om du dricker socker/fruktos?
Vi vet alltså från djurstudier att djur lättare blir feta om de får dricka sötad dryck istället för vatten. Vi vet också från djurstudier att de inte bara blir lättare feta utan att levern specifikt påverkas negativt av framför allt större mängder fruktos. Hos människor vet vi mest att personer som regelbundet dricker läsk eller någon annan sockersötad dryck tenderar att vara mer överviktiga (3, 4, 5, 6) och ha större negativ påverkan på levern (10) men resultaten är faktiskt blandade och vissa studier finner inget samband mellan läskdrickande och vikt (7, 8).
Det här visar på svårigheten med att se mindre korrelationer med hjälp av epidemiologi eller observationsstudier. Men det faktum att alla studier visar på en ökad risk eller ingen skillnad pekar ju ändå mot att regelbundet drickande va läsk och andra sockersötade drycker kan vara en riskfaktor. Det finns ju även djurstudier som alla pekar på samma samband.
Men interventionsstudier där man verkligen sagt till en grupp att regelbundet dricka läsk och en annan grupp att inte göra det är det ont om. Jag kände faktiskt bara till några få kortare studier av den här typen fram tills för någon månad sen när det publicerades en studie som varade i hela 6 månader som tittade på just den här saken (9).
Antingen 1 liter vatten, mjölk, läsk eller lightläsk varje dag
Det som står här i rubriken var precis det man jämförde i den här studien. Deltagarna i den här studien blev tillsagda att dricka 1 liter dagligen av en bestämd dryck under 6 månader. De utvalda dryckerna var
- Vatten (Aqua d’or)
- Mellanmjölk (Arla)
- Coca-Cola
- Coca-Cola light
Studien genomfördes i Danmark så det var vanligt socker som användes i Coca-Colan. För att öka följsamheten i studien tillhandahöll forskarna deltagarna med all dricka och deltagarna blev dessutom tillsagda att komma tillbaka med alla tomma flaskor för att öka följsamheten ytterligare. På grund av studiens upplägg så var det ingen blindning i den här studien. Det är ju ganska svårt att dölja för en person vilken dryck som han eller hon dricker 1 liter av varje dag under 6 månader.
De tester man gjorde före och efter interventionen var ett glukostoleranstest, alltså den typen av test man vanligen använder för att testa om någon har diabetes. Man tittade även på blodfetter, blodsockret, insulinnivåer, leptinnivåer, blodtryck och insulinkänslighet. Med hjälp av en magnetkamera gjorde man mätningar på mängden visceralt fett, alltså bukfett, vilket är den typen av fett som är sämst för hälsan. Slutligen gjorde man även DXA mätning för att avgöra mängden fett-, muskel- och benmassa hos deltagarna.
I början av studien hade man 60 deltagare men efter randomiseringen till de olika grupperna var det 13 kvinnor som hoppade av studien. Fyra stycken från vattengruppen, 5 från Coca-Colagruppen och fyra från Coca-Cola lightgruppen.
När kvinnorna i fråga hade hoppat av fanns det 17 män och 30 kvinnor kvar i studien och de randomiserades alltså mellan de fyra grupperna.
Resultatet – Allt gick bra att dricka utom Coca-Cola
Resultatet i den här studien talar sitt tydliga språk tycker jag. Här under kan du se två grafer som visar på förändringen i visceralt fett och mängden inlagrat fett i levern. Observera att skalorna är i förändring i procent och skalorna är inte heller de samma i de två graferna.
Man såg ingen signifikant förändring i mängden kroppsfett hos deltagarna i någon grupp men det fanns en trend mot en ökad viktuppgång i fettmassa i Coca-Colagruppen. Både läsk och mjölkgruppen hade även tendenser till en ökad subkutan fettmassa. Subkutan fettmassa är fett som lagras precis under huden. Detta fett är mindre negativt för hälsan än det som lagras inne vid organen, så kallat visceralt fett.
När man tittade på förhållandet mellan visceral fetmassa och subkutan fettmassa såg man en signifikant försämring för Coca-Cola gruppen i förhållande till mjölkgruppen och en trend till försämring för Coca-Cola gruppen i förhållande till vatten och Coca-Cola light.
Kolesterolet och triglyceriderna försämrades också signifikant för Coca-Cola gruppen i förhållande till övriga grupper.Man tittade ä
ven på blodtrycket i den här studien och även där var det sämst resultat för Coca-Cola gruppen. I förhållande till Coca-Cola light och mjölk var förändringen till och med signifikant sämre.
Mina tankar kring resultatet
Det här är enligt mig en väldigt intressant studie där resultatet blev som väntat. Det finns dock en stor brist med den här studien och det är att antalet deltagare var lågt. Det låga deltagarantalet och de väldigt många signifikanstesterna som man utfört i den här studien innebär att sannolikheten/risken att något resultat i den här studien inte stämmer är väldigt hög.
Jag skulle därför säga att man till exempel inte kan använda den här studien för att säga att regelbundet läskdrickande leder till högre blodtryck. Jag tror att det sannolikt är så men det låga deltagarantalet tillsammans med många tester gör att risken för ett statistiskt fel är hög.
Det går inte heller att säga att lightläsk är bättre än vatten för blodtrycket tycker jag. Den här studien visade på just det men återigen så är säkerheten kring statistiken för låg för att man ska kunna säga något sådant.
Det man kan använda den här studien till är istället att man kan dra ett ganska stort svepande uttalanden som blir rätt. Att dricka läsk varje dag är klart sämre än att dricka antingen en liter mjölk, en liter lightläsk eller en liter vatten istället. Den negativa effekten beror inte heller bara på de extra kalorierna då många av de negativa effekterna inte sågs för mjölken trots att den faktiskt innehåller mer kalorier.
Särskilt med tanke på tidigare djurstudier och de observationsstudier och kortare interventionsstudier som finns på människor kan du med stor säkerhet säga att läsk är dåligt och det är inte bara dåligt för att man dricker kalorier utan det finns ytterligare effekter som troligen kommer från socker och fruktos.
Tråkigt att man inte inkluderat juice
Med de negativa effekterna som man såg i den här studien är det tveksamt om det rent etiskt kommer att tillåtas större studier på det här ämnet. Med all den forskning som finns på området läsk och hälsa nu så tror jag det blir svårt att sälja in en studie till rent etiskt. För med en väldigt stor sannolikhet så kommer man ju försämra hälsan för en ganska stor grupp personer i läskgruppen.
Något som inte studerats lika bra som läsk är juicedrickande och vilka effekter det har på hälsan. Det finns randomiserade studier där man visat att några dl varje dag av olika typer av juice kan ha positiv inverkan på blodtryck, CRP och andra markörer för inflammation (11, 12, 13, 14, 15). Så att likställa juice med läsk bara baserat på andelen sockerarter känns väldigt förhastat. Samma mängd läsk dagligen under kort tid har nämligen visat sig ha negativ inverkan på hälsan (16).
Hur man ska förhålla sig till juice är därför öppet för debatt. Personligen tycker jag att man ska försöka dricka så lite kalorier som möjligt och istället äta frukten som den är. Då får man i sig mer nyttigt och man behöver inte oroa sig för fruktos eller socker då mängden man får i sig från intakt frukt är låg vid normal konsumtion och fruktos i dessa mängder verkar snarare vara positivt än negativt för hälsan (19, 20, 21, 22).
Coca-Cola light gav inga negativa effekter
Jag har ju redan tagit upp resultatet för Coca-Cola light tidigare i det här inlägg men jag tyckte än då att det förtjänar en egen rubrik med tanke på allt snack som finns kring lightläsk. Det är inte ovanligt att jag hör personer uttala sig om att de undviker lightläsk och istället tar vanlig läsk när de väl ska dricka läsk. Detta är för mig ett helt obegripligt resonerande. Det finns idag egentligen ingenting som pekar på att sötningsmedel i form av aspartam eller sukralos är farligt i normal konsumtionsmängd (23, 26).
Det som finns är studier på möss och råttor där man sett en ökad risk för cancer när de fått inta aspartam dagligen med början innan djuret är fött och i doser mer än det dubbla mot det dagliga intaget hos de flesta idag (24, 25, 29).
Det finns även epidemiologiska studier som ibland visar att personer som dricker mer lightläsk är i ökad risk för övervikt, diabetes och en mängd andra sjukdomar eller hälsobesvär. Men som vi gått igenom flera gånger om här på sidan så går det inte att använda epidemiologiska studier för att dra några säkra slutsatser. Särskilt inte när sambanden är så svaga så de inte syns i många studier. När det gäller de eventuella sambandet med cancer som man sett i vissa djurstudier så syns inte detta i epidemiologiska studier (27, 28, 30, 31).
Så de eventuella riskerna som finns med lightläsk handlar alltså om daglig konsumtion över lång tid och har aldrig visats på människor. Riskerna med vanlig läsk visar sig efter regelbundet drickande i bara några veckor och är visat i flera studier på människor.
Summering
Att läsk inte är bra för dig visste du säkert men min erfarenhet är att folk har svårt att se riskerna med något när de inte får det hela mer konkret framställt. Att se skillnaden mellan vilka risker som är värda att bry sig om och vilka risker som man nog gör bäst i att leva med är också en sådan sak.
I mina ögon är regelbundet läskdrickande en stor risk för hälsan och verkligen något man bör fokusera på om man bryr sig om hur man mår för stunden och framförallt hur man kommer må några år längre fram i tiden. Och vill man dricka det då och då är det bättre att välja lightvarianter.
Det är viktigt att påpeka att det sambandet som är ganska tydligt när det gäller tillsatt socker i dricka och då främst läsk inte är lika tydligt när det gäller tillsatt socker i mat. Trenden är inte alls lika tydlig där vilket ytterligare understryker att man inte kan dra slutsatsen att allting som slutar på samma sätt i blodet kommer att påverka hälsan likadant vilket många som skyr kolhydrater brukar gilla att påstå.
Sen tillför tillsatt socker i kosten i princip ingenting till din kropp näringsmässigt så att försöka minimera intaget av tillsatt socker är ju ändå en bra idé. Men snackar vi om att göra en stor insats för folkhälsan pekar det mesta mot att det är klart viktigare att ta bort läsken och sockersötade drycker än att ta bort tillsatt socker i alla livsmedel.
Lämna ett svar till Jacob Gudiol Avbryt svar