Idag publicerades ytterligare en av många studier där man försökt att summera resultaten från många olika viktnedgångsstudier för att försöka utröna om någon diet är bättre än någon annan (1).
Den här senaste artikeln är publicerad i en av de nyare tidskrifterna från Lancet vilket gör att den blir lite mer intressant för många eftersom Lancet har ett väldigt högt anseende bland vetenskapliga tidskrifter. Det finns dock flera ”versioner” av Lancet med olika inriktning och i just det här fallet är studien publicerad i en som heter ”The Lancet Diabetes & Endocrinology” som kom till först 2013. Det här är alltså inte samma anrika tidskrift från början av 1800-talet vi pratar om utan en nystartad sådan som bara lånar delar av namnet.
Resultatet i den här meta-analysen är inget dom direkt överraskar om du har läst mina tidigare texter på ämnet eller om du är insatt i frågan överlag. Media har dock givetvis snappat upp det här och den här gången fick faktiskt jag uttala mig i TTs väldigt korta artikel som du kan läsa här, Fettfritt inte bästa bantningsrådet.
Givetvis kom inte allting som jag sagt med i TTs artikel så här under kan du läsa hela min kommentar av studien:

Det har kommit flera översiktsartiklar av den här typen de senaste åren och de pekar alla mot samma sak. Skillnaden på sikt, alltså mer än ett år, är liten. I just den här studien tittade man på flera olika jämförelser där lågfett inte var sämre än ”alla andra”. Inte heller var där någon skillnad när man jämförde lågfett mot dieter med ”moderata” mängder fett.
När forskarna däremot jämförde lågfettkost med lågkolhydratkost visade resultaten att lågkolhydratkost var bättre än lågfett. Skillnaden i viktnedgång mellan grupperna var då i snitt 1,15 kg över ett helt år och som Kevin Hall påpekar i sin kommentar så är det inte något med större praktiskt värde. I studier där man undersöker hur följsamheten påverkar resultatet ser man alltid att högre följsamhet ger bättre resultat oavsett diet.
Utfallet i den här typen av studier är också beroende av hur du kategoriserar dina studier. I just det här fallet valde forskarna att klassa alla dieter med mindre än 30 energiprocent fett som lågfett. Det innebär att man lagt dieter med 30 energiprocent fett i samma kategori som dieter med 10 energiprocent fett. Om du testat de här två uppläggen vet du att det är stor skillnad mellan dem egentligen.
På samma sätt valde forskarna att klassa alla dieter med mindre än 30 energiprocent kolhydrater för lågkolhydratkost. Det är ingen tvekan om att mindre än 30 energiprocent kolhydrater är lite kolhydrater utifrån hur de flesta äter men samtidigt är det även där en stor skillnad mellan en diet med 30 energiprocent kolhydrater och en strikt LCHF diet med kanske 40 gram, eller kolhydrater som motsvarar mindre än 10 energiprocent från kolhydrater.
Då de absoluta skillnaderna mellan att ge olika kostråd på viktnedgång skiljer sig så lite över ett år och längre så förändras oftast utfallen i de här studierna beroende på hur du sätter gränserna. Om man därför glömmer att titta på de faktiska värdena och bara rapporterar ”x är bättre än y” så missar man därför mycket och gemene man blir ju också förvirrade när de ena dagen för höra att det ena är bättre än det andra för att sen några veckor senare få det motsatta budskapet.

Jag fick även en följdfråga från journalisten kring om fokus istället bara borde ligga på följsamhet istället för kolhydrater-fett och där svarade jag så här.

Debatten kring kolhydrater vs fett är för enkel tycker jag. Det handlar mer om livsmedelskvalité och mättnadskänslor.
Om du endast fokuserar på följsamhet och inte tittar på vad folk äter så kommer folk med största sannolikhet att välja livsmedel som mättar dåligt och då blir det ju per automatik mycket svårare att bibehålla en hög följsamheten.
Problemet idag är därför mest att vi har väldigt mycket dåliga livsmedel att välja bland. Dessa är livsmedel är väldigt goda och tillfredsställande för stunden samtidigt som de finns nästan överallt och lockar oss. Så även om du äter rätt för stunden så är det som du säger alltid en kamp för att försöka stå emot alla lockelserna. De här gångerna handlar det dock mer om ett sug än om faktiskt hunger. För oavsett hur många knäckebröd du äter så försvinner inte suget…

Det finns säkert en fem stycken översiktsartiklar och meta-analyser av den här typen nu och även om de alla anger lite olika siffror och vissa ibland har ett signifikant p-värde åt något håll så är den praktiska informationen alltid den samma ändå.
Jag tycker att de här två citaten ovan tillsammans med min och Olas tidigare artikel i ämnet summerar min syn på den här studien väldigt bra.

7 svar på “Ytterligare en översiktsartikel och meta-analys på olika dieter”
  1. Du har ingen länk till artiken? vore kul att läsa vad som förvrängs 🙂

  2. och skaffa en edit knapp!!!
    Sk*t irriterande att läsa sina egna stavfel hela tiden.

  3. Som vanligt helt meningslösa slutsatser och fel fokus, alltid denna vikthets. En person med tillräcklig karaktär kan gå ner i vikt och hålla den med hjälp av hallonbåtar, knäckebröd, fruktdiet eller lchf. Det betyder inte att denna persons kropp på sikt fungerar speciellt bra på hallonbåtar även om aftonbladets BMI-räknare ger grönt ljus.

  4. Lustigt att se vilken skillnad det är på dina kommentarer om det är en artikel som stödjer dina åsikter eller inte. 🙂

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *