Svenskens konsumption av livsmedel från de fyra olika kategorierna över 50 årSvenskens konsumption av livsmedel från de fyra olika kategorierna över 50 år. Som du kan se har mängden ultraprocessad mat ökat markant jämfört med förr. Tryck på bilden om du vill se en större version.

Idag är ungefär hälften av alla Svenskar överviktiga eller feta (1). Som om inte det var illa nog så är det så att många av de som är normalviktiga enligt BMI, vilket är det mått man använder i den statistiken, inte är normalviktiga om du ser till faktisk mängd kroppsfett som de bär runt på vilket egentligen är det som är mest intressant, 50 % av alla tjejer och kvinnor är överviktiga trots normalt BMI. Kort och gott så är det ingen bra situation ur ett folkhälsoperspektiv då övervikt för med sig en rad negativa hälsoeffekter.

I den här artikeln hade jag tänkt visa det viktigaste som har skett som har gjort att så många är överviktiga idag. Det kommer inte att bli något revolutionerande, om du har läst texter av mig tidigare eller min bok Skitmat så kommer du inte att bli förvånad. Orsaken till att jag ändå skriver den här texten är för att det nyligen publicerades en studie över förändringarna i Sverige mellan 1960-2010 som på ett väldigt tydligt sätt understryker det jag brukar säga så jag tänker återge en hel del av resultatet i den studien här (2).

Svenskens kost idag jämfört med det vi åt för 50 år sen

Studien i fråga har undersökt hur svenskens matintag har förändrats mellan 1960 och 2010 och tittat på hur det korrelerar med övervikten i Sverige. Hur övervikten har förändrats under den här tiden känner nog de flesta till och jag tänker inte fokusera på den delen av studien. Här under kan du i alla fall se hur den förändrats sen slutet av 80-talet.

Övervikten i Sverige de senaste 30 åren har ökat och ökat
Trenden när det gäller genomsnitts-BMI i Sverige. Efter att ha planat ut i början på 2000-talet har den nu ökat igen. Jag saknade värde för 1992 så jag har bara intrapolerat mellan 1988 och 1996. Notera också att det endast är två år mellan 2000 och 2002

Det som istället är intressant med den här studien är hur den tydligt visar hur ”Svenssons” kost har förändrats över tid. För att kunna göra detta har man använt sig av Jordbruksverkets statistik för livsmedelskonsumtion som finns tillgänglig fritt för alla här. Det här är alltså ingen ny grunddata utan det som är nytt är hur informationen presenteras. Jag har själv tidigare använt den här statistiken från Jordbruksverket för att visa hur saker förändrats i bland annat inlägget Äter vi en större andel kolhydrater idag än förr?, men jag har aldrig gjort en så systematisk genomgång som gjorts i den här studien.

Studiens tillvägagångssätt – fyra kategorier av livsmedel

Det här kommer att bli en längre artikel så är du inte intresserad av själva metoden i studien utan endast vill veta resultatet kan du hoppa ner till rubriken ”Vi har genomgått en stor förändring mot det sämre”. Det kommer spara dig några minuters läsning men jag rekommenderar dig givetvis att läsa allt. Det är oftast lika viktigt att känna till hur studier går till och metoden i den studie du försöker tolka som själva resultatet i studien.

Det jag gillar med den här studien är att man inte har fokuserat något nämnvärt på mängden kolhydrater, fett och protein.

Som du kan läsa i mitt tidigare inlägg så har det nämligen inte direkt skett några större förändringar i dessa. I den här studien har man istället delat in livsmedel i fyra olika kategorier och fokuserat på det. De har också kort tittat på mängden kolhydrater, fett och protein i den här studien men det sparar jag till en annan senare artikel.

Kategori 1 – helt oprocessad eller minimalt processad mat

Mat som inte är processad alls eller som endast genomgått en minimal behandling. Ingenting är adderat och om något tas bort från råvaran så ska det inte påverka livsmedlets användningsområde. Minimal behandling inkluderar saker så som rengöring, uppdelning i portioner, rivning, frysning, torkning, pastörisering, vakuumförpackning mm.

Exempel på livsmedel från den här kategorin är:

  • färska, frysta och vakumförpackade grönsaker och frukter
  • Rotfrukter, baljväxter och linser
  • Osaltade nötter och frön
  • Ägg
  • Mjölk, Yoghurt och filmjölk,
  • Rena köttprodukter som endast styckats och frysts, vakuumförpackats eller liknande.
  • Kryddor
  • Ren fruktjuice

Kategori 2 – processade kulinariska livsmedel

Det här är livsmedel som extraheras och koncentreras av livsmedelsindustrin. Det är fortfarande endast ett livsmedel och det är ingenting som adderas i större mängder. Exempel på livsmedel från den här kategorin är:

  • Oljor, matfett och grädde
  • Socker, sirap och andra sötningsmedel
  • Salt
  • Stärkelse likt mjöl samt livsmedel som i många och mycket är baserat på koncentrerad stärkelse likt pasta och nudlar.

Kategori 3 – Processade livsmedel

Det här är livsmedel som producerats av livsmedelsindustrin där man både tar bort delar och adderar andra delar till livsmedel. Det man främst adderar i större mängder är fett, socker, stärkelse och salt. Det här görs för att öka ett livsmedels palatabilitet. Palatabilitet är i princip hur vi upplever ett livsmedel och hur stor njutning det ger oss när vi äter. Hög palatabilitet innebär ofta en hög belöning vilket gör oss mer benägna att äta produkten igen, oftare och äta mer av den när vi väl äter den.

Produkter i kategori 3 kan dock fortfarande kännas igen som dess ursprungliga livsmedel vilket du inte kan med produkter i kategori 4. Exempel på produkter i kategori 3 är:

  • Frukt eller grönsaker som är inlagda i sockerlag
  • Konserverad fisk inlagd i olja
  • Saltade jordnötter och frön
  • Processade köttprodukter likt skinka, bacon och rökt fisk
  • Ost

Kategori 4 – Ultraprocessade produkter

I den här kategorin av livsmedel hittar du produkter som mer eller mindre är färdiga att äta och tillverkats av livsmedelsindustrin. Det är redan bakat, stekt, friterat och liknande och ofta innehåller produkterna också en mängd tillsatser. Produkterna innehåller också sällan någon större mängd av livsmedel från kategori 1 som ingredienser utan de är ett resultat av att man mixat livsmedel från kategori 2 och 3 och sen processat ytterligare och adderat mer.

När det gäller den här kategorin av livsmedel så finns det många fler exempel på produkter så jag har inte listat dem i punktform:

Kex, kakor och bakelser, glass, sylter, choklad, konfektyrer inkl godis, bars baserade på spannmål, frukostflingor med tillsatt socker, chips, pommes, färdiga såser, snacks, sockrade frukt och mjölkdrycker, sockrad läsk och lightläsk, färdiglagad pizza och pasta, färdigrätter med kött, fisk eller fågel, kycklingnuggets, varm korv, korv, hamburgare, fiskpinnar, färdigsoppa på burk eller som blandas ut med vatten, modersmjölkersättning mm.

Jag har varit ganska fri i min översättning av kategorierna här ovanför för att det ska bli aningen lättsmält men vill du se de verkliga definitionerna kan du göra det här.

Ingen indelning är perfekt

Det finns givetvis brister med indelningen som har använts i den här studien och det är ju också så att så fort du ska börja dela in någonting i bra/dåligt när det i själva verket är en glidande skala från uselt till super så kommer många livsmedel att vara svåra att placera. I den här studien har man valt en indelning nästan uteslutande efter mängden processande vilket inte är det samma som att dela in livsmedel efter hur nyttiga eller hälsosamma de är vilket jag skulle säga är näst inpå omöjligt, i alla fall om du vill att många andra ska acceptera din indelning. 🙂

Men det är i alla fall viktigt att tänka på att indelningen är efter mängden processande och inte nyttighet. Ändå är det ju väldigt lätt att se att livsmedel från kategori 1 är väldigt bra mat medan livsmedel i kategori 4 sällan är det. Det finns utan tvekan bra mat i kategori 4 också men överlag är det mycket skitmat.

Kategori 2 skulle jag också klassa som skitmat överlag, men används de i mindre mängder är de nog inga större problem. Det samma gäller kategori 3 då det oftast är själva råvaran som fortfarande dominerar produkten även om mängden socker och olja ibland kan bli hög om du inte gör någon ansträngning för att ta bort lite av den.

Vi har genomgått en stor förändring mot det sämre

Det var då allt om själva indelningen. Det forskarna gjorde sen var helt enkelt att de undersökte hur mycket som den genomsnittliga svensken åt i varje kategori 1960 och hur mycket som den genomsnittliga svensken äter från varje kategori idag. Med hjälp av den här metoden kan du se grova trender i hur svenskens kost förändrats över åren mot att innehålla mer och mer ultraprocessad mat.

Svenskens konsumption av livsmedel från de fyra olika kategorierna över 50 år
Svenskens konsumption av livsmedel från de fyra olika kategorierna över 50 år. Som du kan se har mängden ultraprocessad mat ökat markant jämfört med förr. Tryck på bilden om du vill se en större version.

Som du kan se i figuren här ovanför så är det väldigt tydligt var den stora förändringen har skett. Folk idag äter mycket mer mat från kategori 4 jämfört med vad de gjorde förr och trenden har varit mot en konstant ökning under hela tiden som övervikten har ökat. Det är faktiskt till och med så att när ökningen i övervikt faktiskt planade ut lite i början på 2000-talet så minskade också intaget av mat från den här kategorin något.

Trenden för den verkliga skitmaten

Som jag redan påpekat ett par gånger så är indelningen i de fyra kategorierna i den här studien inte vattentät och vi kan inte rakt av säga att allt i kategori 4 är skitmat. I den här studien har man däremot även tittat på en del livsmedel för sig själva och här under kan du se ökningen för de livsmedel som jag personligen skulle klassa som uppenbar skitmat, alltså mat som lätt gör folk överviktiga samtidigt som den tillför ingen eller lite näring.

Procentuell ökning av flera livsmedelskategorier som jag klassar som skitmat
Procentuell ökning av flera livsmedelskategorier som jag klassar som skitmat. Tryck på bilden för en större version.

Diagrammet här ovanför är i procent och kan vara lite missvisande för sig själv då en ökning från en liter öl om året till två liter öl om året skulle vara hundra procent. Därför har du här samma ingredienser men den här gången är ökningen angiven i kilo eller i liter.

Ökningen i intaget av skitmat angett i kilo eller liter i Sverige över 50 år
Ökningen i intaget av skitmat angett i kilo eller liter i Sverige över 50 år. Tryck på bilden för en större version

Där finns några livsmedel till som jag kunde inkluderat likt vin som ökat med 623 procent eller 20,4 liter per år. Det skrivs ju ofta en del kring vinets eventuella positiva effekter men ska man rangordna livsmedel är inte vin något att imponeras över rent näringsmässigt, bästa drycken är vatten. Vin och annan alkohol tenderar också att göra så vi släpper på våra hämningar och då äter vi mer av alla annan skitmat. Så att vinkonsumtionen ökat är inte något positivt.

Kalorifördelningen har sannolikt förändrats än mer mot det sämre

Det finns ytterligare ett sätt som troligen är än mer relevant att se hela den här förändringen ur och det är hur många kalorier som varje kategori av livsmedel ger till det totala kaloriintaget. För tittar du på kaloritätheten i de olika kategorierna av livsmedel så är det ingen tvekan om att kategori 4 generellt sett är kalorität mat. Så även om det i kilo och liter fortfarande är så att mer av maten kommer från kategori 1 jämfört med kategori 4 så är det med största sannolikhet så att sett till kalorier så kommer mer av kalorierna från kategori 4.

Tidigare studier från Europa med en lite annorlunda definition än den som används i den här studien har också funnit att ultraprocessad mat står för 50-56 procent av människors kaloriintag (3). Den studien är dessutom utförd på personer i medelåldern och tittar vi på Riksmaten som är en undersökning över svenskens kostvanor så äter ungdomar sämre än personer i medelåldern vilket antyder att trenden fortfarande är mot att folk äter sämre och sämre för varje generation.

Vägen tillbaka är väldigt lång

Innan jag avslutar den här artikeln vill jag också ta upp något som jag tagit upp flera gånger både här och i ett par krönikor i SvD. Det är det faktum att det som är normalt idag är väldigt långt från det som var normalt för 50 år sen när övervikt inte var något problem. Här under kan du se samma data som jag redan tagit upp men presenterad i en annan form där du endast kan se skillnaden från 1960 till 2010 från de olika kategorierna.

Förändringen i svenskens matvanor över 50 år
Förändringen i hur mycket människor i Sverige äter från de olika kategorierna av livsmedel (kg/liter) idag jämfört med 1960. Det har skett en stor ökning av konsumtion från kategori 4 som i huvudsak består av en massa skitmat.

Det här är viktigt då det visar hur stora förändringar som har skett och då troligen också hur stora förändringar som krävs för att få till en större förändring i överviktstrenden. Om människor helt plötsligt hade halverat sitt läskintag så hade det troligen haft klara positiva effekter på folkhälsan och även folks vikt överlag men det är ju långt ifrån tillräckligt, för intaget kommer fortfarande att vara dubbelt så högt mot vad det var 1960. Sen är det ju samtidigt också så att det inte bara är läsk som folk har börjat konsumera mycket mer av från kategorin skitmat. Även intaget av godis, choklad, chips, juice, fruktdrycker och pommes/pulvermos har tredubblats under samma tid.

På ett mer individuellt plan är det här också en viktig insikt då det säger lite om hur du som individ kommer att skilja dig från mängden om du verkligen vill äta bra. Många är idag väldigt nöjda med att de äter lite mindre skitmat än sin bekantskapskrets men då glömmer de att medelsvensken idag äter långt ifrån bra. Så att du äter lite mindre skitmat än dina vänner betyder inte att du äter bra/nyttigt. Det kan mycket väl vara så att dina vänner äter uselt och du äter dåligt.

Jag skrev om det här i SvD för knappt ett år sen och jag tycker att jag fick till det så bra då så jag väljer att citera mig själv, från ”Idag är det normalt att leva ohälsosamt”:

Så om du vill lyckas med din träning, oavsett om du främst har hälsomål, prestationsmål eller rent estetiska mål så måste du vara beredd på att du kommer att sticka ut. Du kommer inte att leva ett ”normalt liv” enligt de normer som finns idag. För om du lever ett normalt liv så kommer du följa normalbefolkningen och få mindre muskelmassa och mer fettmassa allt eftersom du blir äldre. Du kanske känner dig duktig om du äter lite mindre godis, snabbmat och kakor än dina vänner eller kanske tränar någon gång mer i veckan men det innebär inte att du äter tillräckligt bra eller tränar tillräckligt mycket.

Vad du själv tycker är duktigt förändrar nämligen inte din kropps fysiologi. Din kropp bryr sig inte om du tycker att du är duktigare än dina vänner. Det som spelar roll är om du tränar tillräckligt bra, äter tillräckligt bra, sover tillräckligt bra med mera. Generellt som samhälle så ligger vi ordentligt snett på alla dessa punkter och det innebär att de som faktiskt sköter allt tillräckligt bra börjar bli mer och mer ”extrema” sett till normen.

Summering

Det finns idag många ”teorier” om varför övervikt är så vanligt förekommande som och fortsätter att öka. Jag skriver ”teorier” eftersom jag inte menar teorier ur en rent naturvetenskaplig synpunkt utan mer ”teorier” som du får höra om i fikarummet eller läsa om i dietböcker. Gemensamt för nästan alla dessa är att de försöker måla upp någon form av bild där vi alla har blivit lurade eller att det finns något hemligt livsmedel som du bara behöver börja äta för att gå ner i vikt.

I verkligheten så pekar bevisen mot en annan, egentligen mycket mer uppenbar, förklaring. Människor äter för mycket skitmat. Den typen av mat som vi äter mycket mer av idag är mat som visat sig ge viktuppgång både hos människor och djur när de äter efter hunger.

Det är givetvis en förenkling att endast peka på skitmaten och säga att det är enda orsaken. Det finns bevis för att flera andra faktorer spelar in med. Men effekten från dessa andra faktorer bleknar oftast i förhållande till skitmaten och dessutom är det så att många faktorer endast ger en ökad övervikt då de gör att vi äter mer skitmat. För om vi till exempel sover för lite, mår dåligt, är stressade eller liknande så är det skitmat vi vänder oss till, inte en bönsallad.

Uppskattade du den här artikeln?

Allt som jag skriver på den här sidan och mina sociala medier är gratis för alla, men tar så klart av min tid. Så om du uppskattar det jag gör så kan du stödja mig lite så jag kan lägga mer tid på att skriva och dela intressanta saker genom att bli medlem på min Patreon.

Glöm inte att också följa mig på Sociala medier. För närvarande är jag mest aktiv på Mastodon, Instagram. Facebook och Twitter.

56 svar på “Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga!”
  1. Bra!
    Ett par funderingar:
    1) Vad är skillnaden egentligen på ost (kategori 3), grädde (kategori 2) och mjölk/fil/yoghurt (kategori 1) i hur det processas?
    2) Nu vet jag att du skrev att indelningen inte är vattentät, så det här är väl ett exempel på det(?). Färdiga såser är nog inte så bra ur kcal-synpunkt, men färdiga soppor? Jag köper dem ibland som en nödlösning på lunchen och jag väntar mig inte direkt massa av näring, men de innehåller ju inte så fruktansvärt mycket energi. En förpackning på 5dl ger ca 300 kcal. Och det ska egentligen vara till två personer, så jag orkar inte alltid äta en hel själv. En rätt bra ”bantningslunch” om man nu ska använda ett sådant uttryck, eller?

  2. Eftersom Kategori 1 (helt oprocessad eller minimalt processad mat) rimligen är betydligt mindre energität per kilo/liter än de övriga kategorierna och särskilt den snabbt ökande kategori 4, så skulle jag gissa att vi får betydligt mindre än häften av vår energi från kategori 1. Det kan till och med vara mindre än en fjärdedel. Läskigt!

  3. Hör hela gryner som man själv valsar, maler och/eller kokar till kategori 1 eller 2? Processade havregryn är väl kategori 2?

  4. ”Det är faktiskt till och med så att när ökningen i övervikt faktiskt planade ut lite i början på 2000-talet så minskade också intaget av mat från den här kategorin något.”
    Hmm. BMI-diagrammet är indelat män/kvinnor där kvinnor minskar lite 2000-2002 och män ökar lite 2000-2002, och 2002-2006 står det typ stilla på båda. Kategori 4 ökar kraftigt under 2000-2002, och minskar igen 2002-2005.
    I jordbruksverkets tabeller står det att underlaget har ändrats 2000 och 2005 (bland annat), vilket kanske delvis förklarar kurvan av kategori 4 under den perioden.

  5. Varför är folk så blinda om att allt handlar om kosten? Köldkörteln? Medicin? Finns x antal mediciner du kan lägga på dig 30 kg väldigt snabbt. Har du jojobantat den största delen av livet så går köldkörteln i underfunktion. Och vips så lägger du på dig en massa. Och bara för att du senare äter levaxin mot det så måste du endå försöka gå ner alla kilon du har gått upp. Starten av all jojobantning på 70 talet har gett oss en kropp som helt kolapsat och till stor del ligger nog problemet där. Sen existerar det utöver det ovanligt mycket skräpmat och folk försöker finna vägar till att va nyttiga och äta socker samtidigt vilket marknaden svarar stort på. Grejen med denna forskning idag är att du snabbt kan se hur dåligt gjort den är genom att du kan nå ut till så många och höra deras egna story. Sällan stämmer de överns med dessa. Och i många fall talas det mest om medicin och köldkörtelns underfunktion. När det kommer till medicin så brukar de flesta gå ner i vikt så fort de slutar bruka medicinen. Men när det gäller köldkörteln så blir det bestående. Visst är den största delen av det som finns i våra livsmedelsbutiker en faktor till övervikt. Men det är så onödig studie om de inte beräknat in andra faktorer.

  6. Martin: 1) Vad är skillnaden egentligen på ost (kategori 3), grädde (kategori 2) och mjölk/fil/yoghurt (kategori 1) i hur det processas?

    Den bästa förklaringen jag kan ge till det här är definitionen som ges i artikeln som jag också länkar till ovan, https://traningslara.se/wp-content/uploads/2015/04/matindelning.png

    Martin: 2) Nu vet jag att du skrev att indelningen inte är vattentät, så det här är väl ett exempel på det(?). Färdiga såser är nog inte så bra ur kcal-synpunkt, men färdiga soppor? Jag köper dem ibland som en nödlösning på lunchen och jag väntar mig inte direkt massa av näring, men de innehåller ju inte så fruktansvärt mycket energi. En förpackning på 5dl ger ca 300 kcal. Och det ska egentligen vara till två personer, så jag orkar inte alltid äta en hel själv. En rätt bra ”bantningslunch” om man nu ska använda ett sådant uttryck, eller?

    Det här skulle jag gissa beror på att det är så som statistiken förs av jordbruksverket. Där är flera andra indelningar av livsmedel som är lite underliga där tex rågbröd hamnar med pizza och kakor 🙂
    Så när olika livsmedel redan är inbakade i samma kategori i jordbruksverkets statistik så skulle jag gissa på att forskarna till den här studien inte heller har kunnat separera på det.
    Där finns också andra problem med datan som att linser och böner inte finns med. Informationen kring fisk har de också blockat bort då de ansåg den vara för otillförlitlig så det har man inte heller tagit med i den här studien.

  7. Gurkburken:
    Hör hela gryner som man själv valsar, maler och/eller kokar till kategori 1 eller 2? Processade havregryn är väl kategori 2?

    Det där får du kolla med jordbruksverket skulle jag gissa på. Jag har haft kontakt med en av författarna till den här studien med. Ska mejla honom och se om han vill lägga någon kommentar alt. svara på frågor så han kanske kan svara med.

  8. Simon Pieters: Hmm. BMI-diagrammet är indelat män/kvinnor där kvinnor minskar lite 2000-2002 och män ökar lite 2000-2002, och 2002-2006 står det typ stilla på båda. Kategori 4 ökar kraftigt under 2000-2002, och minskar igen 2002-2005.
    I jordbruksverkets tabeller står det att underlaget har ändrats 2000 och 2005 (bland annat), vilket kanske delvis förklarar kurvan av kategori 4 under den perioden.

    Ingen som påstår att det direkt var så att jag bevisade något solklart med den notisen. Men avplaning/minskning av kategori 4 sammanfaller ganska bra med det samma i BMI. Båda grejerna är ju oprecis data så att det inte överlappar perfekt är mer väntat är överraskande.

  9. Magdalena: Starten av all jojobantning på 70 talet har gett oss en kropp som helt kolapsat och till stor del ligger nog problemet där.

    Här brukar vi förhålla oss till forskning, inte egna hypoteser utan något egentligt stöd från forskning överhuvudtaget. Diskussionen handlar om övervikten i befolkningen, inte om enskilda ovanliga fall.

  10. Egentligen har jag aldrig fattat det där med ”processad mat”, eftersom vi ändå alltid äter processad mat. Vi lagar ju maten. Vi tar ju inte ett paket köttfärs och äter direkt ur paketet. Vi gör ju precis som mormors farmor, vi steker den i smör, vi tillsätter salt, kanske grädde, kanske tomatpuré, kanske en skvätt vin och så kokar vi den länge. Sen serverar vi den med spagetti och river ost ovanpå.
    Att laga mat är ju att göra den mer ”palatable”, för att det ska smaka godare. Och då äter vi mer av den. Vad är skillnaden mellan det som farmor gjorde och det som görs idag av livsmedelsföretag?

  11. Gabriel: Vad är skillnaden mellan det som farmor gjorde och det som görs idag av livsmedelsföretag?

    Livsmedelsföretagen är mycket bättre på det och det gör det mycket mer tillgängligt för oss.
    Men även förr i tiden kunde de som inte behövde anstränga sig särskilt mycket för mat med hög belöning vara feta. På den tiden var det dock lite av en statussymbol eftersom det visade att du hade det gott ställt och hade tillgång till stor variation av god mat som andra förberedde för dig precis när du ville ha den typ 🙂
    Så visst kan vi själva processa maten så den är potent för att göra oss feta. Men de flesta orkar inte med att fixa till något så avancerat. Och även om vi försöker är vi som sagt sällan lika bra på det som livsmedelsföretagen är, https://traningslara.se/vad-gor-viss-mat-beroendeframkallande/

  12. Gurkburken:
    Hör hela gryner som man själv valsar, maler och/eller kokar till kategori 1 eller 2? Processade havregryn är väl kategori 2?

    Jag fick svar på min mejl från en av författarna till studien:

    Gällande frågan om havregryn är alla typer av naturella havregryn aggregerade i jordbruksverkets data och har klassificerats som grupp 1. Havregryn där t.ex. socker tillsats (såsom sötad musli och smaksatta grötmixer) klassas däremot som ultraprocessade.

  13. Hej Jacob och tack för att du uppmärksammar studien som Filippa och jag nyligen publicerade i Public Health Nutrition på hur pass omfattande skräpmatsinvasionen i Sverige är, och hur detta sammanfaller i tid med ökningen av fetma (och även andra folksjukdomar ska tilläggas, även om vi inte hade sådana data i studien).
    Att forska på mat och dess hälsoeffekter är inte det lättaste man kan ägna sig åt (hälsoeffekter av fysisk aktivitet är betydligt lättare att ta fram). Men jag tycker vi lyckades bra med att påvisa hur kvaliteten på mat och näring gradvis sjunkit under de senaste decennierna, istället för att försöka ta reda på huruvida fett/protein eller kolhydrater har gjort oss feta, vilket visat sig vara svårare. Det vi behöver är en diskussion om matens övergripande kvalitet och hur skräpmaten påverkar oss hälsomässigt, istället för polemik kring enskilda näringsämnen.
    Jag hoppas att vi alla fortsätter att diskutera skräpmaten och dess inverkan på vår hälsa så att framtida generationer kan slippa detta. Naturlig mat utan tillsatt socker, salt, fett, samt producerad utan besprutning, antibiotika, konserveringsmedel, artificiella sötningsmedel, mm, är en självklar rättighet, men tyvärr ser det inte ut så idag. Det behöver vi ändra på.
    Erik Hemmingsson (@ErikHemmingsson)

  14. Orsaken till fenomenet är de felaktiga fettsnåla råden som dessvärre lyhört hörsammats av matindustrin
    Tar man bort naturligt fett ur maten smakar det mesta skit
    Botemedlet blir då att istället vräka på med socker och idag finns sannerligen socker i princip allt i butikshyllorna
    Kycklingfilerna är doppade i socker fläskfilen mörad i sockervatten
    I princip all chark innehåller olika varianter av socker
    Uppfinningsrikedomen att lura i oss socker är idag helt enorm
    Den som vill behålla en frisk metabolism idag måste verkligen lära sig läsa innehållsförteckningarna noggrant
    Helst bör man bara lägga saker i sin kundvagn som helt saknar innehållsförteckning
    Riktig mat är oprocessad och innehåller bara en ingrediens

  15. dufva1: Orsaken till fenomenet är de felaktiga fettsnåla råden som dessvärre lyhört hörsammats av matindustrin
    Tar man bort naturligt fett ur maten smakar det mesta skit
    Botemedlet blir då att istället vräka på med socker och idag finns sannerligen socker i princip allt i butikshyllorna
    Kycklingfilerna är doppade i socker fläskfilen mörad i sockervatten
    I princip all chark innehåller olika varianter av socker
    Uppfinningsrikedomen att lura i oss socker är idag helt enorm

    Problemet med din förklaring här är att det inte på något sätt stämmer med den information som finns om verkligheten Dufva 🙂 Det du räknar upp är inte mat från kategori 4 utan från kategori 1 alt. kategori 3.
    Övervikten och förändringen i folks kostvanor är dessutom något som började innan kostråden kom till. I Sverige var ungefär 35 % av befolkningen överviktiga i början på 80-talet. Det har givetvis blivit mycket värre än så sen dess men förändringen är inte mot fler lightprodukter.
    Problemet är godis, läsk, chips, pommes, kakor, pizza, hamburgare, många dressingar, choklad osv. https://traningslara.se/ater-vi-en-storre-andel-kolhydrater-idag-an-forr/

  16. Om jag tolkar diagrammen rätt så har den totala intaget av mat ökat dramatiskt sedan 60-talet. Summerar man de olika kategorierna från 60-talet hamnar de på 614 kg eller liter och i dagsläget på 785 kg eller liter. Volymen eller mängden mat vi stoppar i oss har alltså ökat med nästan 30 %. Tillsammans med reflektionen att kategori 4 mat ofta är energität innebär ju det att vi stoppa i oss väldigt mycket fler kalorier.
    Hur stor del av problemet är just den ökade mängden mat och hur mycket är det vad vi äter? Är problemet med kategori 4 att den typen av mat möjliggör överkonsumtion eller är det innehållet i maten som är att skylla för den största delen?
    Hade en ökning av den storleksordningen varit fysiskt möjlig med kategori 1 mat? Går det äta sig tjock på bara potatis om man ska uttrycka det på ett annat sätt?
    Tack för givande läsning
    /Henrik

  17. Det enda råd som behövs till överviktiga är: Ät hur mycket och hur ofta du vill men aldrig någonting som du tycker smakar gott. Du får lov att äta dig propp mätt varje gång men bara om du håller dig till smaklökregeln. Exempelvis om du tycker att potatis och fiskpinnar är gott byt då till ärtsoppa med ketchup. Enkelt och effektivt, den bästa bantningsmetoden av de alla. Fungerar mycket effektivt.

  18. Varför diskuterar ingen detta med att det är så normalt idag med stillasittande arbete?
    Många har ett lönearbete där största delen av ens vakna tid fördrivs stillasittande. Hjärnan ofta överlastad och kroppen väldigt underbelastad.
    Efter en sådan arbetsdag är en 150g hamburgare med allt tillbehör både mer lockande och ofantligt mer lättillgänlig än en bönsallad. Snabbt, lätt o gott
    Hjärnan fortsätter jobba på högvarv vid sängdags, medan kroppen inte har arbetat något nämvärt trots att pulsen är på max på grund av stress. För att kunna somna kanske man nyttjar lugnande medicin ytterligare bidrar ill att man går upp i vikt.
    Skitmaten bidrar helt säkert till övervikt, men normen av stillasittande heltidsarbete med ständig uppkoppling av både mobil, dator eller surfplatta, och den egna hjärnan bidrar till en massa ohälsa oavsett övervikt eller ej.

  19. Hälsohenke: Tillsammans med reflektionen att kategori 4 mat ofta är energität innebär ju det att vi stoppa i oss väldigt mycket fler kalorier.

    Hallå Henke!
    Där finns ett problem med datan i att man inte har information om svinn i hemmet. Så om folk själva slängt maten finns det inte med i statistiken så allt är troligen inte ett ökat intag.
    Men visst är det så att intaget av kalorier har ökat en hel del det med. Tittar du bara på datan här ovan så är det 430 kcal/dag, men då är som sagt inte svinn i hemmet borträknat.

    Hälsohenke: Hur stor del av problemet är just den ökade mängden mat och hur mycket är det vad vi äter?

    Det är en väldigt bra fråga och jag skulle säga att ingen vet svaret om du vill ha exakta siffror. Det är dock en hel del som talar för att bara ett kaloriöverskott i sig är det som är överlägset värst för hälsan. I kontrollerade studier där man ger folk dålig mat men har koll på kalorierna händer inte särskilt mycket med hälsomarkörer på kort sikt. De påverkas men inte i närheten av lika mycket och snabbt som de påverkas om du sätter någon på ett kaloriöverskott, oavsett typen av kost.

    Hälsohenke: Hade en ökning av den storleksordningen varit fysiskt möjlig med kategori 1 mat? Går det äta sig tjock på bara potatis om man ska uttrycka det på ett annat sätt?

    Fysiskt möjligt är det. Det finns traditionella kulturer som inte haft västerländsk kost från kategori 4 som haft traditioner där personer fått överäta väldigt mycket på kort tid för att gå upp i vikt. De har klarat av det men sen har de gått ner i vikt igen så fort det hela varit över och de inte längre medvetet fortsatt överäta.
    Det som gör kost skitmat, eller då främst kost från kategori 4, speciellt är att det kan få både människor och djur att överäta utan att det gör de medvetet. Så rent praktiskt känns det inte så sannolikt att vår befolkning skulle äta sig överviktig om vi endast haft kost från kategori 1 tillgänglig. Men det är ju en situation som aldrig kommer ske och jag är personligen glad för det 🙂

  20. Thomas: Skitmaten bidrar helt säkert till övervikt, men normen av stillasittande heltidsarbete med ständig uppkoppling av både mobil, dator eller surfplatta, och den egna hjärnan bidrar till en massa ohälsa oavsett övervikt eller ej.

    Hej Thomas
    Det du beskriver är stora delar av del II i min bok Skitmat. Så det diskuteras. Men grejen är ju att den där hamburgaren alltid är mer lockande. Men om du är mentalt trött, stressad, ledsen eller liknande så blir hamburgaren än mer lockande medan vår förmåga att med ren självkontroll säga nej till oss själva minskar.
    Fast i centrum står fortfarande skitmaten när det gäller övervikt. För finns inte den så har stress eller stillasittande inte särskilt stor inverkan på vikten. I alla fall inte i djurstudier där man kan kontrollera allting väl. Det går att göra djur överviktiga om du förstör deras sömn, stressar upp dem, eller liknande samtidigt som de får bra mat men det blir ingen stor övervikt och hälsopåverkan blir inte heller lika negativ.

  21. Samtidigt borde det väl psykologiskt handla om att vi lätt missbedömer mängden kalorier i snabbmat, en liten cheeseburgere är cirka 400 kalorier och sedan ännu pommes och läsk så är du uppe i 700 kalorier vilket du inte kan äta i t.ex. paprika eller potatis utan att äta stora fat vilket man inte gör.

  22. Jacob Gudiol: Hej Thomas
    Det du beskriver är stora delar av del II i min bok Skitmat. Så det diskuteras.

    Aha, jag har ännu inte hunnit så långt i boken:)
    Frågan är dock om en viss övervikt (hos människor då) alltid behöver ha väldigt negativa effekter på psykiskt välmående, där tror jag att sömnbrist o stillasittande har mer. Medan övervikt har mer negativt när det gäller fysisk hälsa.

  23. Vilken slutsats går det enligt författaren och övriga att dra av följande länk: https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/rankorder/2228rank.html
    Äter de verkligen så mycket skitmat i Mikronesien och så pass mycket bättre McDonalds-mat i Tokyo och övriga Japan så att det förklarar varför landet hamnar på plats 157…
    Någonstans här ligger en hund begraven. Jag tror att Sveriges fetmaepidemi grundar sig i den politik som förs. // Magnus

  24. Magnus: Äter de verkligen så mycket skitmat i Mikronesien och så pass mycket bättre McDonalds-mat i Tokyo och övriga Japan så att det förklarar varför landet hamnar på plats 157…

    För det första är BMI-gränserna som finns idag missvisande för asiater överlag då de vid ett lägre BMI har mer kroppsfett på kroppen, Så värdena för Japan är inte riktigt så bra som de verkar. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14726171
    Sen har man i Japan en ganska stark matkultur som gjort att de fortfarande äter bättre, särskilt de äldre. Slutligen så har man ganska hårda lagar emot övervikt i Japan, http://www.snopes.com/politics/medical/metabolaw.asp

  25. Jacob Gudiol: Problemet med din förklaring här är att det inte på något sätt stämmer med den information som finns om verkligheten Dufva Det du räknar upp är inte mat från kategori 4 utan från kategori 1 alt. kategori 3.

    Det var väldigt intressant att höra vad du definierar som verkligheten. Att dra en egen tvärsäker slutsats som är kraftigt präglad av sin egen på förhand fastställda enda sanning (DET ÄR SKITMATEN!) baserat på en studie med tveksamma uppdelningar baserat på lösa teorier baserat på ytterst bristfällig statistik, anser jag inte vara detsamma som verkligheten. Alla är vi olika =)
    I fortsättningen när jag handlar sockerdoppad kyckling, sockermörad fläskfilé, supersockrad sås, lightpotatischips med naturligt socker, eller varför inte några kanelbullar med bara naturliga oprocessade ingredienser, så ska jag berömma mig själv över alla kilon jag kommer tappa med denna fantastiska kategori 1/2/3-mat. Så länge jag håller mig borta från fiskpinnarna så kommer jag tydligen leva till jag blir 100. Tänk att ingen knäckt den nöten tidigare =)

  26. johan: Att dra en egen tvärsäker slutsats som är kraftigt präglad av sin egen på förhand fastställda enda sanning (DET ÄR SKITMATEN!) baserat på en studie med tveksamma uppdelningar baserat på lösa teorier baserat på ytterst bristfällig statistik, anser jag inte vara detsamma som verkligheten. Alla är vi olika =)

    Hej Johan!
    Det är du ger är fullt rimlig kritik, om vi sen tidigare levt i ett totalt vakum av okunskap 🙂 Nu är det ju lyckligtvis inte så och det finns en väldig massa annat som stödjer slutsatsen att skitmaten är ett av huvudproblemen.

    johan: I fortsättningen när jag handlar sockerdoppad kyckling, sockermörad fläskfilé, supersockrad sås, lightpotatischips med naturligt socker, eller varför inte några kanelbullar med bara naturliga oprocessade ingredienser, så ska jag berömma mig själv över alla kilon jag kommer tappa med denna fantastiska kategori 1/2/3-mat. Så länge jag håller mig borta från fiskpinnarna så kommer jag tydligen leva till jag blir 100. Tänk att ingen knäckt den nöten tidigare =)

    Den slutsatsen har du inte riktigt tänkt igenom. Det du missar här ovanför är att jag inte säger att du kommer gå ner i vikt per automatik bara för att du väljer endast mat från kategori 1-3, jag skriver väldigt tydligt i artikeln under rubriken ”Ingen indelning är perfekt” att jag inte tycker så.
    Det jag påpekade till Dufva var endast att hans/hennes förklaring inte stämmer med verkligheten. Vilket datan här ovanför visar väldigt tydligt. Sen att du från det drar slutsatsen att du per automatik skulle bli smal av att äta den maten som Dufva räknar upp är….korkat/ologiskt.

  27. Vad tycker du om idén om att man borde märka all mat med en av dessa kategorier? Så att det skulle stå ”Kategori 1 – helt oprocessad eller minimalt processad mat” på äggpaketen och ”Kategori 4 – Ultraprocessade produkter” på alla färdigrätter osv? Kategorierna är ju som du skriver inte perfekta men sett till helheten så kanske det skulle hjälpa folk att äta bättre. Sen kanske man kan tycka att folk borde fatta ändå men det gör vi ju inte.
    Var bara en tanke som slog mig medan jag lagade mat 🙂

  28. En fråga till. Du skriver att det finns bra mat i kategori 4 också. Vilken då?

  29. Andreas:
    En fråga till. Du skriver att det finns bra mat i kategori 4 också. Vilken då?

    Jag skulle definitivt säga att det finns en hel del färdigrätter som är klart godkända ur näringsperspektiv. Men en får ju vara lite selektiv och naturligtvis väga upp för lunchens eventuella brister vid andra ättillfällen.
    Sen en helt annan sak, riktad till Dufva och Johan i den här tråden men också som en mer allmän reflektion för jag har sett det här lite överallt. Vad är grejen med det här snacket om sockrad kyckling och sockrad chark och så vidare? Är ni medvetna om hur enormt lite socker det är tal om i de här produkterna? De enda charkprodukterna jag sett som har ett kolhydratinnehåll på 2 gram eller mer (per 100 gram) innehåller oftast någon form av mjöl, potatisstärkelse, potatisflingor eller dylikt.
    Socker är inte någon sorts allergen eller ett gift som ackumuleras i kroppen år efter år (och i generation efter generation). Jag kan väl i någon mån sympatisera med argumentet (även om jag inte håller med) att en betraktar sockertillsatser i kött som en symbol för dålig kvalitet eller något i den stilen. Alltså ett mer konsumentkritiskt perspektiv på att det tillsätts saker i maten som ”egentligen” inte har där att göra. Men ur näringssynpunkt är det totalt irrelevant.
    /Nicklas

  30. Men hur vet man att processad och ultraprocessad mat per definition måste vara dålig? Handlar det inte om huruvida man får i sig tillräckligt med näringsämnen, vitaminer m.m., att balansen mellan kolhydrater, fett och protein är rätt och att fett och kolhydrater är av rätt kvalitet, samt slutligen att energiintaget inte är för stort i förhållande till energiförbrukningen? Varför skulle inte processad mat kunna uppfylla detta?

  31. ”I verkligheten så pekar bevisen mot en annan, egentligen mycket mer uppenbar, förklaring. Människor äter för mycket skitmat.”
    Vilka bevis? Den studie som tas upp i det här inlägget konstaterar ju själva att ”Future research should clarify the potential causal role of ultra-processed products in weight gain and obesity.”

  32. Anders:
    Men hur vet man att processad och ultraprocessad mat per definition måste vara dålig? Handlar det inte om huruvida man får i sig tillräckligt med näringsämnen, vitaminer m.m., att balansen mellan kolhydrater, fett och protein är rätt och att fett och kolhydrater är av rätt kvalitet, samt slutligen att energiintaget inte är för stort i förhållande till energiförbrukningen? Varför skulle inte processad mat kunna uppfylla detta?

    Hallå Anders!
    Det här har jag skrivit om i artikeln ju. En väldigt överlägsen majoritet av den ultraprocessade maten är skitmat men inte all. Så du vet inte om något är bra/dålig bara baserat på vilken kategori livsmedlet kommer ifrån men du vet att i snitt är det stor skillnad i kvalité mellan grupperna.
    Balansen mellan kolhydrater, protein och fett är ganska ointressant. Problemet med ultraprocessad mat är att den är framtagen på ett sätt som gör att vi lätt och gärna äter för mycket av den.

  33. Andreas: Vilka bevis? Den studie som tas upp i det här inlägget konstaterar ju själva att ”Future research should clarify the potential causal role of ultra-processed products in weight gain and obesity.”

    Så konstaterar man alltid det i slutsatsen på koststudier 🙂 Det finns mängder av bevis redan, en del av det tas också upp i studien som du uppenbarligen i alla fall har skummat igenom. Börja läsa referenserna där. Vi har också tagit upp mycket av det här och jag har skrivit massor om det i Skitmat

  34. Tack för svaret och tipset. Jag har inte tillgång till heltextversionen utan bara abstract tyvärr. Eller finns den gratis nånstans? Ja jag har faktiskt läst Skitmat men det är så väldigt mycket info så man blir nästan snurrig 🙂 .
    Jag försökte lägga till lite information till Wikipedia under inlägget som handlar om övervikt och länkade hit men det tyckte de inte om eftersom det är en blogg.. Personligen kan jag tycka att det är en väldig skillnad på blogg och blogg så på diskussionssidan så länkade jag till den här studien istället.

  35. Andreas: Tack för svaret och tipset. Jag har inte tillgång till heltextversionen utan bara abstract tyvärr. Eller finns den gratis nånstans?

    Okej, ursäkta. Jag insåg inte att det stod i abstraktet.

    Andreas: Jag försökte lägga till lite information till Wikipedia under inlägget som handlar om övervikt och länkade hit men det tyckte de inte om eftersom det är en blogg.. Personligen kan jag tycka att det är en väldig skillnad på blogg och blogg så på diskussionssidan så länkade jag till den här studien istället.

    Väldigt kul att du försökte länka hit men det är väl skönt att de begär grundkällor istället 🙂 Om det är svenska sidan du syftar på så är studien här en bra referens. Det finns även flera liknande studier från andra länder med samma slutsats:
    Kanada -> http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24606955
    Brasilien -> http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24667658
    Fler länder i en studie -> http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24102801
    Fokus på Asien: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/24735161
    När det gäller mekanismerna så går det inte riktigt att ge en referens. Jag förenklade det något och det blev ändå en bok 🙂

  36. Tack!

    Jacob Gudiol: Väldigt kul att du försökte länka hit men det är väl skönt att de begär grundkällor istället

    Ja absolut. Nu verkar de dock inte ens acceptera att jag ger den här studien som källa. Istället väljer de att ha en rapport från Socialstyrelsen som källa. Jag la till de två första av studierna som du gav mig nu i diskussionsdelen.
    Jag vet inte om det är jag som är dålig på att argumentera eller om de bara har slutat lyssna. Om du vill så får du bidra till diskussionen 🙂
    https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vervikt#Orsaker
    https://sv.wikipedia.org/wiki/Diskussion:%C3%96vervikt

  37. Andreas: Jag vet inte om det är jag som är dålig på att argumentera eller om de bara har slutat lyssna. Om du vill så får du bidra till diskussionen 🙂

    Min gissning är att de inte kan något inom ämnet och därför håller de sig på väldigt säker mark istället för att försöka sätta sig in i ämnet. En rimlig ståndpunkt på sätt och vis. Jag tror inte att du kommer klara av att övertyga dem och inte jag heller då det inte bara är att gå in och ge någon enstaka länk utan du kommer behöva ge dem väldigt mycket läsning som de sen måste läsa och förstå för att de ska ändra sina ståndpunkt.
    Men jag ska ge det ett försök med en längre kommentar där inne. Efter det så håller jag mig nog borta. Jag har nog med att hänga med i diskussionerna kring mina egna texter här och i sociala medier 🙂

  38. Jacob Gudiol: Men jag ska ge det ett försök med en längre kommentar där inne.

    Tack! Det uppskattas verkligen. Du har säkert rätt i att det kanske inte går. Men du har nog större chans än jag att lyckas i alla fall 🙂
    Haha ja jag förstår. Tack igen. Egentligen vet jag inte varför jag bryr mig så mycket men jag tycker generellt att Wikipedia är väldigt bra. Framförallt den engelskspråkiga versionen. Även om det har sina brister givetvis så tycker jag att man ofta lär sig mer genom att läsa på Wikipedia än att läsa i tidningen.

  39. Jag bestämde mig för att sluta diskutera och bara skriva om det jag skrivit på Wikipedia lite grann. De skrev om det lite till men de raderade inte det jag skrivit i alla fall.. Att inte ha med någonting om ultraprocessad mat kunde jag inte gå med på så jag är glad att det står någonting om det även om det är med hängslen och livrem. Det märkliga är att jag/vi måste bevisa kausalitet medan de tydligen inte behöver det. De köper bara rakt av vad Socialstyrelsen skriver trots att Socialstyrelsen inte ens källhänvisar i sin rapport. Det är auktoritetslydnad det.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%96vervikt#Orsaker

  40. Kanske dax för en lagändring, där man skiter i alla konstens märkningar såsom nyckelhål, svanar, & annat otydligt skit!
    Nya märkningen för livsmedel blir som följer (med stor text):
    1: Oprocessad
    2: Processad
    3: Ultraprocessade
    Glasklart för alla konsumenter, sitter det en 3:a på salladen är det inte sallad från grönsakslandet! =)

  41. Som småbarnsförälder jag krasst konstatera att det nog stämmer att det blir värre och värre vad gäller åtminstone fikat och godiset. Trots att jag försöker hålla socker- och skräpmatsintaget på en rimlig nivå så får mina barn ändå i sig hur mycket som helst. Hos vänner, bekanta, grannar, släktingar, skolan, dagis, etc, flödar det fika och godis dagarna i ända och hur jag än gör blir det sötsaker minst en, gärna två gånger per dag.
    Och det är alltså mina barn som får i sig minst. Hos andra finns inga restriktioner och det dricks litervis med saft, både till mat och som vätskekälla under dagen, samt fikas fler gånger per dag och äts efterrätt till varje middag hela veckan. Och godis däremellan. Och glass. Man blir bara bedrövad när man ser grabbens sjuåriga kompisar bli rundare och rundare och mindre och mindre sugna på att leka. De sitter sedan inne och äter popcorn och sockerkaka och spelar TV-spel när solen skiner och de andra hoppar studsmatta för att det börjar vara så jobbigt att röra sig. Hur kul är det t.ex. att klättra i träd när man väger 10 kg mer än kompisarna? 35 pannor istället för 25? Klart att TV’n blir källan till underhållning då.
    Och ingenting kan man göra för att påverka. Det finns ingen, inte EN enda förälder, som tycker att de ger sina barn för mycket skräpmat och fika. Alla tycker att det är helt lagom. Det finns fan ingenting att göra för mänskligheten. Folk kommer att bli fetare och fetare och det finns ingenting som kan stoppa det.

  42. […] i stort sämre idag än för några årtionden sen vilket du kan se väldigt tydligt i min artikel Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga!. Personligen tror jag faktiskt att skillnaderna vad de flesta överviktiga och normalviktiga äter […]

  43. […] Alla graferna jag kommer visa här gäller för USA. De är intressanta då USA väldigt ofta används som någon slags ”poster boy” för vad som verkligen är fel. Graferna är baserade på uppskattad ”per capita”-konsumtion vilket innebär att det är statistik likt den som jordbruksverket här i Sverige tar fram kring hur svensken äter. Det här är ingen särskilt tillförlitlig metod för små förändringar då det är många uppskattningar likt hur mycket som blir svinn. Datan är dock bra nog för att se större trender. Till exempel har jag skrivit om trenderna i Sverige i artikeln, Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga!. […]

  44. Man får själv säga ifrån, fast det är svårt, våra barn förstår ju inte, men om vi säger ifrån så lär vi dom rätt och fel och förhopningsvis så får dom då en livslång sund inställning till mat.

  45. Detta är första gången jag kommenterar på din blogg/sajt. Läst en hel del artiklar här o har fått för mig att du är den man ska lyssna på då du grundar dina artiklar i forskning.
    SVT t.ex har jag rätt lite förtroende för efter ”Medicin med Mosley”. Faktiskt blev jag riktigt besviken på SVT efter det. Att inte ta nåt ansvar för att det som sänds är någorlunda sant!
    Angående denna artikeln så läste igenom listan o hittade chicken nuggets som man åt igår i kategori 4(!)…DOH! :s Trodde att friterad kyckling skulle hamna på kategori 3 förhoppningsvis men nix!
    Själv försöker jag äta nyttigt o det är tur att jag inte kan bli frestad av skitmat för då hade loppet varit KÖRT!
    Varje gång man besöker brorsan så vill han bjuda på glass….kompisar inom restaurangbranschen lagar feta såser med så mycket grädde de kan få i….
    Du har helt rätt i att om man försöker äta nyttigt så är man annorlunda. När man tackar nej med svaret. ”Nä det är onyttigt” så får man antingen ett flin lr ett svar i stil med: ”det är gott ju”, ”kan inte leva HUR nyttigt som helst”, ”måste kunna äta normalt” o.s.v., o.s.v….

    Erik E:
    Som småbarnsförälder jag krasst konstatera att det nog stämmer att det blir värre och värre vad gäller åtminstone fikat och godiset. Trots att jag försöker hålla socker- och skräpmatsintaget på en rimlig nivå så får mina barn ändå i sig hur mycket som helst. Hos vänner, bekanta, grannar, släktingar, skolan, dagis, etc, flödar det fika och godis dagarna i ända och hur jag än gör blir det sötsaker minst en, gärna två gånger per dag.
    Och det är alltså mina barn som får i sig minst. Hos andra finns inga restriktioner och det dricks litervis med saft, både till mat och som vätskekälla under dagen, samt fikas fler gånger per dag och äts efterrätt till varje middag hela veckan. Och godis däremellan. Och glass. Man blir bara bedrövad när man ser grabbens sjuåriga kompisar bli rundare och rundare och mindre och mindre sugna på att leka. De sitter sedan inne och äter popcorn och sockerkaka och spelar TV-spel när solen skiner och de andra hoppar studsmatta för att det börjar vara så jobbigt att röra sig. Hur kul är det t.ex. att klättra i träd när man väger 10 kg mer än kompisarna? 35 pannor istället för 25? Klart att TV’n blir källan till underhållning då.
    Och ingenting kan man göra för att påverka. Det finns ingen, inte EN enda förälder, som tycker att de ger sina barn för mycket skräpmat och fika. Alla tycker att det är helt lagom. Det finns fan ingenting att göra för mänskligheten. Folk kommer att bli fetare och fetare och det finns ingenting som kan stoppa det.

    Suttit o läst din text nu i en kvart o försökt komma på ett sätt att motverka det….
    Informera ungarna om vad övervikt leder till. Omöjligt att försöka prata med grannar, vänner, bekanta o.s.v.? Om inget fungerar så får du göra vad du kan.
    Hur som helst, när de kommer in i puberteten o börjar jaga tjejer så kommer en av två saker hända om dem är feta.
    1. De tar sig i kragen o gör nåt åt det!
    2. De gör inte nåt åt det o får inga tjejer….det sänker självförtroendet lite till o de kanske isolerar sig själva….nedåtgående spiral….
    Själv visste jag som tonåring väldigt lite om kost. Jag trodde ju på snacket om att fett var dåligt, kolhydrater o protein bra! Brukade äta en påse vetebullar med kardemumma ibland för det var ju inget fett i det….
    Lärde mig inte hur det verkligen fungerade förrän den där sjuksköterskan som hade ett experiment med äldre (inkl. sin egen mamma) upptäckte att fett & protein gick det bra att gå NER i vikt med!
    Summa summarum, jag var kraftig som tonåring men fixade det när jag blev vuxen. Det hände en sak som gjorde att jag tänkte: ”Ok. Antingen så går jag under lr så tar jag tag i situationen”. Kanske nåt liknande är nödvändigt för andra också….

  46. […] Precis som all annan epidemiologi så är det också svårt att särskilja en diet med hög glykemisk belastning från allting annat som kommer med en västerländsk kost. I studier där man tittar på många faktorer i kosten samtidigt är det nämligen så att du i princip konsekvent ser att nästan allting som vi äter mer av i västvärlden korrelerar med ökad diabetesrisk. Till exempel rött kött, processat kött, salt, sockersötade drycker och raffinerad stärkelse (50). Det här är inte så konstigt när man tittar på den genomsnittliga dieten i västvärlden. Här kan du tex se hur det ser ut i USA och jag har skrivit om svenskens konsumtion: Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga! […]

  47. […] i stort sämre idag än för några årtionden sen vilket du kan se väldigt tydligt i min artikel Varför det finns fler överviktiga än normalviktiga!. Personligen tror jag faktiskt att skillnaderna vad de flesta överviktiga och normalviktiga äter […]

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *