I motsats till en uppvärmnings effekter på skadefrekvensen så är uppvärmningens effekter på prestationsförmågan mer välundersökt. För att göra det möjligt att få en bra översyn av det hela har jag delat upp effekterna av en uppvärmning på olika typer av aktiviteter, korta, medellånga och långvariga. Detta är den mest logiska uppdelningen och det är också den uppdelning som används i artiklarna jag tog upp i del I.
Kortvariga arbeten (0-60 sekunder)
En uppvärmning som höjer temperaturen i muskulatur och till viss del i hela kroppen kan förbättra prestationen vid korta arbeten. En förutsättning är dock att man inte är trött från själva uppvärmningen. Man har kunnat observera en förbättring i hoppförmåga på runt 3-4 % per grad man har höjt muskeltemperaturen. Denna förbättring tillskrivs främst ökad muskeltemperatur och mycket av förbättringen kan därför uppnås endast genom att värma upp musklerna (varmbad, varma kläder etc.).
Förbättringar vid löpning (55m), simning (27-55m) och max effekt på cykel har även det kunnat påvisas efter en kortare uppvärmning på 5 minuter. Även i dessa fall verkar det som att skillnaden mellan att endast värma upp musklerna och att värma upp hela kroppen är väldigt liten (ungefär 0,5 % per grad).
Det finns studier som inte kunnat påvisa någon förbättring vid kortvariga arbeten efter en uppvärmning. Dessa har ofta innefattat en väldigt intensiv uppvärmning alternativt ingen vila mellan uppvärmning och arbete.
Medellånga arbeten (1-5 minuter)
När det gäller medellånga arbeten så verkar det som att uppvärmning antingen förbättrar prestationen eller så har den ingen inverkan. Till skillnad från vid kortvariga arbeten så verkar det som att man kan ha en fördel av att inte låta kroppen återhämta sig fullt mellan uppvärmningen och själva arbetet. Det är dock viktigt att man inte känner sig uttröttad. Man ska med andra ord ha en något förhöjd aning och puls men man ska inte känna sig trött.
Orsaken till att man kan prestera bättre efter en medellång uppvärmning är att man får en något förhöjd syreupptagningsförmåga i början på arbetet. Varför man har detta kommer jag att berätta i senare delar. Förhöjd muskeltemperatur bidrar säkert med en del även vid dessa arbeten, men är inte av lika stor betydelse som vid kortvariga arbeten.
Långvariga arbeten (>5 minuter)
Här börjar det bli svårt att utläsa några klara direktiv. Det finns både positiva och negativa resultat av uppvärmning före denna typ av arbete. Det verkar som att dåligt tränade individer inte får någon förbättring av att värma upp i dessa fall då de möjliga förbättringarna inte kan kompensera för den uttröttning som sker i samband med uppvärmningen.
För mer tränade individer verkar samma regler gälla som vid medellånga arbeten. Man vill höja pulsen något och få igång andningen, men ändå känna sig utvilad inför arbetet.
En annan faktor som spelar större roll allt eftersom arbetena blir längre är kroppstemperaturen. Vid långvariga arbeten tror man att en hög kroppstemperatur är en orsak till fatigue och man har också märkt av försämringar i prestation när uppvärmningen varit så intensiv eller långvarig att den lett till en klar höjning av kroppstemperaturen.
Slutsats
Det verkar som att en uppvärmning, utförd på ett sätt anpassat för efterföljande aktivitet, kan förbättra ens prestationsförmåga.
I nästa del kommer jag att gå igenom de effekter som en uppvärmning har på kroppen.