Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra undervisningssyfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren
ROM aka, hur är din rörlighet?
Ledrörlighet definieras ofta som Range of motion (ROM), på svenska skulle man kunna översätta ROM till rörelseutslag. Detta är ett begrepp som jag tycker man kan ha nytta av att känna till.
När man utför en rörelse så använder man flera leder. Om det då finns det en förändring i någon ledfunktion eller ledstruktur kommer detta innebära en förändring för intilliggande leder. En stel höft kan innebära att man får ta ut mer rörlighet i ländryggen när man springer, ett stelt knä kommer att leda till att höften eller foten behöva kompensera så att foten kan lyfta från golvet vid gång så att personen inte snubblar osv
Många av dessa kompensationer kan i längden leda till skador. En inskränkning i en led kan också över tid ge en överrörlighet i en intilliggande led. Alltså är ett “normalt” ROM en förutsättning för en bra generell funktion i kroppens leder och det minskar också risken för skador.
När man mäter ROM i en led utnyttjar man i regel den så kallade neutralnollmetoden. Den innebär att man som utgångspunkt för ledmätningarna använder den vilken en led har när man står i den anatomiska grundställningen, dvs ståendes rakt med armarna hängandes längst med sidorna och handflatorna pekandes rakt framåt. Från utgångsställningen, som i normala leder betecknas med siffran 0, mäter man det distala vinkelbenets största rörelseutslag i ledens huvudriktning.
ROM mäts ofta med en goniometer
Man kan testa ROM både aktivt (man rör kroppsegmentet själv utan assistans) och passivt (man tar hjälp av en yttre kraft för att nå ytterläge). För att kunna mäta ROM i en enskild led bör man ha en djupare förståelse för anatomi då rörelseutslaget påverkas av ett flera faktorer som tex ligament, muskelbukar, senor, ledkapsel och benstrukturer. Den här typen av test ska utföras av någon som är utbildad inom området.Man kan dock använda sig av hel del “generella” aktiva rörelsetester där man inte behöver en goniometer. Dessa tester kan ge en bra hänvisning om var rörelseinskränkningen alternativt överrörligheten sitter och vad det ger för kompensatoriska rörelsemönster i intilliggande leder.
Vi kommer framöver publicera ett gäng inlägg där vi går igenom ett antal generella rörlighetstester som man kan göra hemma för att testa sin egen – eller någon annans rörlighet. För den som vill fördjupa sina kunskaper ytterligare finns ett antal böcker där man kan läsa mycket mer om detta ämne, tex;
- Musculoskeletal Assessment, Joint Range of Motion and Manual Muscle Strength av Clarkson, Hazel M.
- Joint Structure and Function: A Comprehensive Analysis: av Pamela K. Levangie, Cynthia C. Norkin
Relaterade inlägg:
