Häromdagen publicerade jag min första text i del 3 från min serie om omega-3. Där skrev jag enbart om fiskkonsumtionen och bekymmer som kan möta konsumenten då man vill få i sig omega-3 från fisk. Titeln på den texten är “Om omega-3 del 3.1 – Fisken vi köper” och den kan du läsa här.

Här följer fortsättningen på den texten och idag skriver jag om andra produkter på marknaden vilka lyfts fram som bra källor till omega-3 av producenten. Men stämmer verkligen de påståendena överens med verkligheten och är marknadsföringen vilseledande för den som köper produkten i syfte att höja intaget av omega-3?

Andra produkter med påståenden om omega-3

Oavsett hur fisken levt är fet fisk alltid ett tillskott av omega-3 i din kost, halten må vara lägre än man trott och definitivt inte så bra som det står på paketet men i vilket fall som helst är det inte “dåligt” i mina ögon.

Becel framhåller sig själva som ett mer hälsosamt alternativ, bl.a. med avseende på innehållet av omega-3. Men ÄR verkligen Becel ett bättre alternativ än t.ex. Bregott och är påståendena om dess innehåll av omega-3 vilseledande för konsumenten?

Värre är det med många andra produkter på marknaden med påståenden om innehåll av omega-3, t.ex. bröd, pasta m.m. där man t.ex. bakat på rapsolja eller tillsatt linfrön på toppen. Andra exempel är margariner som baserats på vegetabiliska fetter, typ Becel, där halterna omega-3 är små och inte heller i form av EPA och DHA.

Det här är vad jag skulle kalla rent lurendrejeri och är också något som uppmärksammats i massmedia. Svenska Dagbladet skrev om s.k. “omega-3 berikat knäckebröd” från Wasabröd i en artikel med titeln “Omega-3 säljs med falska löften” från 28:e februari 2008. Där skrev man att du behöver ca 311 (!) knäckebrödmackor för att komma upp i samma mängd omega-3 som från en normalsstor sillbit.

Lägg då till att vi pratar om animaliskt omega-3 från sillen och vegetabiliskt omega-3 från brödet, med andra ord är skillnaden egentligen ÄNNU större. Den här typen av falsk marknadsföring har dock fått genomslagskraft och krav på tydligare märkning har ställts från forskare, något som folkhälsoministern Maria Larsson stödjer och som kunde läsas i en annan artikel från SvD, “Experter kräver tydligare märkning“, från 23:e februari 2008.

Saxat från ovan nämnd artikel:

–Det här är ett område där det har varit fritt fram för marknadsförarna som har kunnat härja oförbehållsamt. Ofta anger man inte på etiketterna hur mycket varan innehåller av de väsentliga omega-3-fettsyrorna EPA och DHA, vilket nog oftast är ett tecken på att de inte finns med alls, säger Lena Hulthén, professor i klinisk nutrition vid Göteborgs universitet och ledamot i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsofrågor.

Ett exempel på hur otydligt det kan bli hittar vi i margarindisken. I breda reklamkampanjer har ­Becel och Lätt & Lagom tagit upp striden om omega-kunderna. Enligt förpackningarna innehåller Becel lite mer omega-3. Men när SvD lät Analycen testa innehållet visade det sig tvärtom att Lätt & Lagom innehåller klart mest EPA och DHA, medan Becel innehåller mest vegetabilisk ALA.

Statens Livsmedelsverk har sedan dess tagit saken på allvar och jobbar för nya regler, detta kan du läsa om här.

Nedanstående citat är klippt och klistrat från länken:

Det har som sagt uppmärksammats en hel del i pressen och Svenska Dagbladet har varit heta på den punkten vilket resulterade i ytterligare artiklar där SLV:s nya regler behandlades 12:e november 2008 (“Överord om omega-3 stoppas“) och kommenterades sedermera ytterligare i en artikel den 14:e november 2008 där Henrik Ennardt ansåg dessa regler något förvirrande (“De nya reglerna förvirrar“).  Vad han menar med detta är att de nya reglerna inte tydliggör för huruvida produkten i fråga innehåller omega-3 av animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. De påpekar alltså bara att innehållet av omega-3 överstiger en viss godkänd gräns men inte huruvida den mängden består av ALA eller EPA och DHA, något som ju är av stor vikt i sammanhanget.

Citat ur artikeln:

I onsdag s förklarade Livsmedelsverket att man inte får göra hälsopå­­ståenden på matvaror som kopplar omega-3 till bättre hälsa. Däremot får produkten märkas med texten ”innehåller omega-3” om den innehåller 0,33 gram per 100 gram. Det spelar ingen roll om de 0,33 grammen består av fiskfett, eller kommer från raps och linfröolja, så länge tillverkaren anger om ursprunget är animaliskt eller vegetabiliskt. Det är upp till kunden att förstå skillnaden.

Det är ett besked som gör det lätt för företag som vill tjäna en slant på hypen kring omega-3. Särskilt mycket kan man vinna på att använda billig men mindre verkningsfull omega-3 från raps eller linfrö, än den betydligt dyrare fiskoljan. Men skillnaden är stor. Enligt de nordiska närings–rekommendationerna är fettsyran ALA främst ett förstadium till fiskfettet EPA och DHA.

Vid en konferens på Läkarhuset i Stockholm igår förklarade Uppsalaprofessorn Tom Saldéen att omvandlingen från ALA till EPA varit några få procent i hans egna försök, och att den vidare om–bildningen från EPA till DHA till och med varit negativ. Ett antal studier som SvD läst visar att ombildningen till EPA kan vari–era mellan 2 och 20 procent. En forskningsgenomgång visade att omvandlingen i olika studier var i snitt 3,8 procent till EPA och ­ 1 procent till DHA.

I praktiken innebär det att man måste dricka en halv liter av till exempel godkänt omega-3-märkt rapsolja för att få i sig en mängd EPA/DHA som motsvarar en portion godkänt omega-3-märkt lax.

Slutord

Att ett högt intag av omega-3 är hälsosamt för oss råder det inte så mycket tvivel om. Mycket tyder på att vi bör höja vårt intag av detta fett för hälsans skull och att den västerländska kosten ofta har en ojämn balans mellan omega-6 och omega-3.

Men som synes kan det vara svårt att uppnå det och många producenter av livsmedel vill gärna utnyttja hypen om fettets hälsofördelar och  lanserar produkter med tvivelaktiga påståenden. Likaså kan alltså märkning av vilken fisk du köper vara problematisk i vissa fall samt att både nyttigheten och miljöaspekten av dina fiskval inte alls är så simpelt som man kanske skulle vilja tro (om detta skrev jag alltså i förra delen).

Mitt råd är att äta fet fisk ett par gånger i veckan, variera gärna mellan sill, strömming, lax m.m. Komplettera dessutom gärna din kost med någon kapsel fiskolja de dagar som du inte äter fet fisk, kanske 2-3 stycken eller så. I övrigt tror jag det kan vara klokt att dessutom vara lite försiktig med att inta större mängder av ditt fettintag från oljor och margariner med stor andel omega-6. För den som är lite osäker över vilket tillskott man eventuellt ska välja gjordes det en genomgång av ett antal produkter på marknade i Göteborgsposten från idag (29:e augusti 2009) som du kan läsa här och med en tabell över resultatet här (tack Mikael Jansson för tipset om GP:s artikel).

En balans är det bästa och en kost med regelbunden fiskkonsumtion, supplement med omega-3 vissa dagar, fett från ägg, kött- och mjölkprodukter, avokado, olivolja, rapsolja, lite nötter och frön m.m. lär ge dig en bra balans i ditt fettintag.

Jag hoppas texterna har varit av intresse och att du genom alla de länkar jag givit även kan hitta mer läsvärt om intresse finns.

/Nicklas

«Om omega-3 del 3 – Fisken vi köper

Lämna en kommentar