Naturliga transfettsyror – en interventionsstudie

  • Mejla till en vän

Jag har skrivit en hel del om fett här på bloggen, framför allt om mättat fett och debatten om i vilken grad det kan tänkas vara hälsovådligt. Och om det överhuvudtaget är hälsovådligt alls. I de texterna har jag dock även berört industriellt framställda transfettsyror som verkligen är en typ av fett man bör undvika.

Vi har i Sverige nu också infört en lag för att kraftigt reducera dessa transfettsyror i maten och det skrev jag om i texten ”Förbudet mot transfettsyror – en kort kommentar”. I den texten nämnde jag också – i mycket begränsad omfattning – att man inte sett lika tydliga samband mellan de transfettsyror som förekommer naturligt i mjölken hos idisslande djur, alltså de transfettsyror som alltid finns in fettet från komjölken vi svenskar får i oss dagligen i ganska stor omfattning.

Om du läst mina texter om kostforskning – jag tänker då främst på ”Kostforskning del 2 – Experimentell interventionsstudie”, ”Kostforskning 3 – Första delen om epidemiologi” och ”Kostforskning 4 – Evidensgradering av forskningsresultat och exempel på epidemiologiska studier” – så vet du att man undersöker sambandet mellan kost och hälsa på olika sätt. Och beroende på metoden kan man säga mer eller mindre om resultatets trovärdighet som förklaring av kausala samband (orsakssamband). Den övervägande delen av all forskning om fett och hälsa bygger på epidemiologiska studier som aldrig till 100 procent ger svar om kausalitet. Detta gäller även transfettsyror även om experimentella studier finns de också (1, 2, 3, 4).

Dock är sambanden så starka och konsekventa för de industriellt framställda transfettsyrornas samband med hjärt- kärlsjukdom att man bedömer det som befogat med en allmän avrådan och till och med lagstiftning. För de naturligt förekommande transfettsyrorna finns alltså inte samma tydliga samband. Om det beror på att de påverkar kroppen annorlunda eller om det helt enkelt inte bara blir tillräckligt stora mängder för att konsekvent se en statistiskt signifikant effekt är mer oklart (mer läsning här).

Nu har det dock publicerats en interventionsstudie där man testat ett högre intag av naturligt förekommande transfettsyror och jag tänkte beskriva den lite mer ingående.

Studien – transfettberikat smör vs. vanligt smör

Mjölk och kött från idisslande djur innehåller naturliga transfettsyror vilkas hälsoeffekter inte är lika klarlagda som transfettsyror från delvis hördade vegetabiliska oljor. I den här studien testade man två likvärdiga koster men med smör som var fattigt på transfettsyror eller berikat med transfettsyran vaccensyra.

Mjölk och kött från idisslande djur innehåller naturliga transfettsyror vilkas hälsoeffekter inte är lika klarlagda som transfettsyror från delvis hördade vegetabiliska oljor. I den här studien testade man två likvärdiga koster men med smör som var fattigt på transfettsyror eller berikat med transfettsyran vaccensyra (18:1 t).

Den här studien har titeln ”Randomized controlled study of the effect of a butter naturally enriched in trans fatty acids on blood lipids in healthy women” och är publicerad i American Journal of Clinical Nutrition (5). Det är en dubbelblindad (varken deltagare eller forskare vet vem som är i vilken grupp) randomiserad klinisk prövning (en RCT) med en så kallad cross-over design, alltså en design där alla deltagare får genomföra studien som både interventionsgrupp och kontrollgrupp.

Detta gör man för att öka något som heter statistisk power; öka resultatens statistiska styrka helt enkelt. Syftet är att se hur en kost där smör som berikats med naturliga transfettsyror – ruminant trans fatty acids (rTFAs) – ingår påverkar blodlipider hos normalviktiga och överviktiga kvinnor, jämfört med en isokalorisk kost där vanligt smör ingår.

I studien deltog 72 kvinnor varav 61 stycken kvarstod för slutlig analys. Kostinterventionen bestod av en ganska strikt kost där man försökte hålla nere maximalt på källor till naturliga transfettsyror så som kött och mjölk från idisslande djur. Dock ingick som sagt två olika sorters smör och man siktade på ett intag av 3.7 gram rTFAs per dag för interventionsgruppen respektive 0.9 gram rTFAs per dag för kontrollgruppen. Transfettsyran i fråga var mestadels vaccensyra (18:1 t), en transfettsyra som alltså finns naturligt i mjölkfett. Man hade också en säkerhetsmarginal på 0.7 gram transfettsyror då risken finns att man får i sig lite av det från delvis härdade vegetabiliska oljor.

Kosten i övrigt var beräknad till att utgöras av cirka 54 energiprocent kolhydrater, 15 energiprocent protein och 33 energiprocent fett. Totalt intag av mättat fett var cirka 10 energiprocent. Vidare fanns även en meny med tydliga instruktioner för vad som ”fick” ätas, deltagarna ombads hålla koll på sin vikt så att den var stabil samt att man under veckodagarna fick äta sin lunch under uppsyn av en forskare och dessutom fick deltagarna med sig sin frukostmåltid hem.

Frukosten utgjorde cirka 26 energiprocent av dagsintaget och lunchen cirka 37 energiprocent. Det fanns också restriktioner för koffein, högst två koppar kaffe per dag. Deltagarna fick inte dricka någon koffeinhaltig läsk, ingen energirik dryck, inga alkoholhaltiga drycker inkluderat och det fick inte heller ta någon form av tillskott. Alla deltagare ombads vara relativt inaktiva och de dokumentera all sin fysiska aktivitet i en dagbok. Protokollet följdes under fyra veckor och mellan de två fyraveckorsperioderna hade man en tre dagar lång wash-out period; en period mellan försöken där man försöker ”skölja ur” effekten inför nästa testperiod.

Som du kanske märker redan nu så är det här en väldigt välkontrollerad studie och ett helt okej underlag av deltagare jämfört med vad man brukar ha att göra  med i studier om träning och kost. Blodprov togs dag 1 vid protokollets inledning samt vid dag 25 och 26 hos de flesta deltagarna men bara dag 26 för de andra. Man mätte totalkolesterol, HDL-kolesterol, LDL-kolesterol, triglycerider, apolipoprotein A och B i serum, lipasaktivitet i lever och endotel (lipaser är fettspjälkande enzymer), ett lipidtransporterande protein som heter cholesteryl ester transfer protein (CETP), blodtryck samt antropometriska mått i form av kroppsvikt, midjemått och höftmått.

Resultat

Inga förändringar mellan grupper kunde ses för midjeomfång eller fysisk aktivitet men däremot observerades en liten viktminskning hos deltagarna. När det gällde hälsomarkörer fanns inga skillnader för totalkolesterol, LDL.kolesterol apo B, apo A eller triglycerider efter rTRAs-dieten men däremot såg man en reducering av HDL-kolesterol hos överviktiga kvinnor (18 stycken). Den här effekten på HDL kunde dock inte observeras bland de kvinnorna med ett BMI under 25. Ej heller ingen skillnad för lipasaktivitet i lever eller endotel samt inga skillnader för CETP.

Kommentar

Intaget på nästan 3 gram rTFAs per dag är högt men ändå inte extremt. Man estimerar att Kanadas genomsnittsintag ligger på cirka 1 gram per dag (vet ej för Sverige) vilket alltså innebär att under dessa fyra veckor intogs cirka tredubbla intaget men det är som sagt inga extremsiffror i vilket fall som helst.

Att de gick ner lite i vikt är naturligtvis synd och en möjlig påverkansfaktor som man inte får bortse ifrån här. Tyvärr är viktnedgång ingen ovanlig ”biverkning” när folk får sin kost standardiserad och mer kontrollerad. Det leder helt enkelt ofta till mindre småätande och mindre saker som glöms bort och då tenderar också totalintaget att bli lite lägre. Dock ska vi inte dra oförsiktiga slutsatser där heller för midjeomfånget var oförändrat så kanske kan själva vikten ha varit en slump – eller i alla fall en hälsomässigt obetydlig skillnad. Men vikten var i genomsnitt förändrad och man ska i alla fall inte bortse från det.

En annan viktig aspekt att beakta när vi tittar på värdena är att de mycket väl kan ha ätit bättre än normalt i båda grupperna. Alltså även OM rTFAs skulle vara skadligt så kanske den nya kosten överlag var så mycket nyttigare än deras vanliga kosthållning så att den mörkar vad man annars skulle se. En helt vanlig kost där de enbart fick en av de här smörprodukterna att äta tillsammans med deras dagliga kosthållning kanske skulle ha gett oss andra resultat? En annan femveckorsstudie på enbart män undersökte också vaccensyraberikat smör och observerade en sänkning av både totalkolesterol och HDL-kolesterol men där spekulerar forskarna om huruvida den högre andelen enkelomättat fett – och mindre mättat fett – snarare avgjorde än den extra mängden rTRAs (4).

Studien är som sagt väldigt välkontrollerad och det är bra att det görs på kvinnor som tidigare varit något underrepresenterade i de här studierna. Kön kan nämligen helt klart påverka och med för få kvinnor i studier finns risker för att man både ser effekter som egentligen inte finns (något som kallas typ 1 fel) och att man missar effekter som faktiskt finns (typ 2). Så designen tycker jag är jättebra, det märks att de lagt resurser på att deltagarna verkligen ska äta vad de ombeds äta och det är inte lätt. Riskerna för att få i sig ”fel sak vid fel tidpunkt” har man också löst bra genom att både bjuda på lunch och frukost samt att ge god information om vad man ska undvika i sin vardagskost under studiens gång.

Emellertid är resultatet intressant och det är ytterligare en studie till högen i den totala kunskapsbank vi har gällande olika sorters transfettsyror och hälsa. Det är viktigt att både kvinnor och män, människor av olika kroppskompositioner, människor i olika riskgrupper samt olika etniciteter undersöks.

Slutord

Det verkar inte som att de här nivåerna av rTFAs påverkar hälsan särskilt negativt efter ett par veckor i alla fall. Om det sedan betyder att det inte alls är negativt är en annan femma. Kanske kan lägre tid påverka? Men vad man i allt högre grad kan hävda – från både den här studien, tidigare interventionsstudier samt epidemiologiska samband – är att de industriellt framställda transfettsyrorna sannolikt är sämre i alla fall. Och att det inte är så enkelt som att en transfettsyra är en transfettsyra punkt slut. Att sedan helt friskriva rTFAs från hälsorisker är förstås fel. Lika fel som att en gång för alla helt friskriva det mättade fettet bara för att bilden på det området nyanserats kraftigt.

/Nicklas

1. Malpuech-Brugère C et al. Differential impact of milk fatty acid profiles on cardiovascular risk biomarkers in healthy men and women. Eur J Clin Nutr. 2010 Jul;64(7):752-9.
2. Motard-Bélanger A et al. Study of the effect of trans fatty acids from ruminants on blood lipids and other risk factors for cardiovascular disease. Am J Clin Nutr. 2008 Mar;87(3):593-9.
3. Desroches S et al. Lack of effect of dietary conjugated linoleic acids naturally incorporated into butter on the lipid profile and body composition of overweight and obese men. Am J Clin Nutr. 2005 Aug;82(2):309-19.
4. Tholstrup T et al. Effects of butter high in ruminant trans and monounsaturated fatty acids on lipoproteins, incorporation of fatty acids into lipid classes, plasma C-reactive protein, oxidative stress, hemostatic variables, and insulin in healthy young men. Am J Clin Nutr. 2006 Feb;83(2):237-43.
5. Lacroix E et al. Randomized controlled study of the effect of a butter naturally enriched in trans fatty acids on blood lipids in healthy women. Am J Clin Nutr. 2012 Feb;95(2):318-25.

Nicklas Neuman
Om Författaren:
Nicklas Neuman har en masterexamen i kostvetenskap från Uppsala Universitet sedan våren 2012 och tog sin kandidatexamen 2010. Han är moderator på Sveriges största träningsforum Kolozzeum och BODY Magazines forum samt skribent för tidningen. Tillsammans med Jacob Gudiol driver han inte bara den här bloggen utan har även skrivit boken "Forma kroppen och maximera din prestation - Om kost och träning på vetenskaplig grund" för Ngruppens förlag. Mer om Nicklas..
Copyright © traningslara.se (Jacob Gudiol och Nicklas Neuman)
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren

3 kommentarer till “Naturliga transfettsyror – en interventionsstudie

  1. 1
    esja skrev:   Citera och svara

    Håller helt med om att det var en mycket intressant studie! En av de mer välkontrollerade jag sett inom detta område.
    Lite intressant ändå att ett sådant upplägg tar sig igenom den etiska kommiteen. Att ge deltagarna något som potentiellt kan vara negativt för deras hälsa måste ha startat en diskussion. Visserligen var inte mängden så stor (som du nämnde) men jag är ändå nyfiken.

    btw: ”Vi har i Sverige nu också infört en lag mot att kraftigt reducera dessa transfettsyror i maten…”
    låter som att vi motsätter oss an reducering av TFA…:)

  2. 2
    Nicklas skrev: Inläggsförfattare  Citera och svara

    esja:
    Håller helt med om att det var en mycket intressant studie! En av de mer välkontrollerade jag sett inom detta område.
    Lite intressant ändå att ett sådant upplägg tar sig igenom den etiska kommiteen. Att ge deltagarna något som potentiellt kan vara negativt för deras hälsa måste ha startat en diskussion. Visserligen var inte mängden så stor (som du nämnde) men jag är ändå nyfiken.

    btw: “Vi har i Sverige nu också infört en lag mot att kraftigt reducera dessa transfettsyror i maten…”
    låter som att vi motsätter oss an reducering av TFA…:)

    Ja den är som sagt imponerande välkontrollerad. När det gäller mängden är den hög men inte extremt. Och i andra av de refererade har det varit ännu högre faktiskt. Men det kanske är därför man håller sig till fyra veckor också. Att försöka äta de här extra mängderna rTFAs under ett år blir nog svårare rent etiskt. Men ser man i ett antal korta studier att inga negativa konsekvenser uppstår törs man kanske öka på tiden i framtida studier undan för undan.

    /Nicklas

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *