Colting, myter och konspirationer

För några dagar sen så började det rassla till lite i mina olika inboxar i sociala medier och i mejlen efter att Jonas Colting hade släppt ett avsnitt av sin podcast där han tar upp tio punkter som enligt honom är hälsomyter. Vill du lyssna på det här avsnittet själv så kan du lyssna här med början kring minut 52 men jag tror inte att det behövs för att läsa den här texten.
Han tar upp följande punkter:

  1. En kalori är alltid en kalori
  2. Fett och/eller mättat fett är dåligt/skadligt
  3. Vi ska äta ofta för bättre hälsa
  4. Frukost är det viktigaste målet
  5. Alkohol är dåligt för hälsan
  6. Mycket salt är dåligt för hälsan
  7. Fet men fit
  8. Man behöver ha vilodagar
  9. Solen är farlig
  10. Högintensiv träning är bättre än lågintensiv

Det är nästan en timmes snack kring de här tio punkterna och det kommer en stor mängd definitiva påståenden. Jag tänker inte att ta upp alla då det helt enkelt skulle kräva alldeles för mycket av min tid men det är några saker som jag tycker är värda att kommentera.

1. En kalori är alltid en kalori

Det här är någon slags löjlig omskrivning av vad människor har menat med en kalori är en kalori. De nämner här Fredrik Nyströms nya studie som fick en hel del rubriker här i Sverige där Nyström själv påstår att han motbevisat påståendet ”en kalori är en kalori” men i själva verket så har han inte ens tittat på den frågan.

Det som (normalt sett) menas med att en kalori är en kalori  idag är att det inte kommer att bli någon betydelsefull skillnad för din vikt oavsett hur du äter så länge du äter lika många kalorier med varje diet. Så LCHF 2000 kcal kommer att ha samma effekt på din kropp som en vegankost med 2000 kcal och en diet uteslutande baserad på glass och pepparkakor.

Det finns dock många olika tolkningar av det här påståendet vilket gör att det numera är ganska meningslöst att säga det. Du har helt enkelt ingen aning om vad den personen du talar med får för bild framför sig. Orsaken till detta är just för att personer likt Nyström och Colting konstant tillskriver det olika saker som ingen någonsin har menat med det om vi ser till mer faktabaserad litteratur.

Om vi tar den faktiska frågan först så stämmer det inte att en kalori är en kalori när det gäller energibalans. Protein har nämligen en effekt på vår energiförbrukning som är större än för fett och kolhydrater. Det innebär att om du ökar på mängden protein i din kost så kommer ditt energibehov att öka något vilket innebär att du alltså kan äta lite fler kalorier utan att gå upp i vikt. Jag har skrivit om det här ingående i artikeln Protein höjer din basala energiförbrukning på Tyngre.

När det gäller fördelningen mellan kolhydrater och fett däremot så finns det idag en hel del studier på detta och där verkar det inte spela någon betydelsefull roll. Så länge mängden protein är den samma så sker det alltså inget markant med din energiförbrukning oavsett om du äter mycket fett eller lite fett, lite kolhydrater eller mycket kolhydrater. Detta skrev jag om redan 2009 här på Träningslära och de senaste två åren har det kommit ytterligare två väldigt välkontrollerade studier på det här som jag har skrivit om på Tyngre, Kalori för kalori och Vad händer med energiförbrukningen när du äter en ketogen diet?.

Så det där är vad vetenskapen säger om frågan just nu om man menar det som oftast menas med ”en kalori är en kalori” eller ”kalori in och kalori ut”.

Vem har någonsin trott att en croissant mättar lika bra som broccoli?

Om vi då istället hoppar vidare till hur ”en kalori är en kalori” används i artikeln med Nyström och i Coltings blogg så snackar de om ur en kalori påverkar vår hunger. Man brukar använda uttryck som ”öppet mål” och ”slå in öppna dörrar” man jag tycker ärligt talat inte att något av dem räcker till för att beskriva hur absurt deras resonemang är här.

Är det verkligen någon människa någonstans på jorden som verkligen tycker att mättnaden blir den samma från alla livsmedel? Jag har svårt att tro det.

När det gäller att fett skulle mätta bättre än kolhydrater så är det verkligen en kontroversiellt ämne om man ser till makronutrienterna i sig. I verkligheten så är det olika livsmedel som ger olika mycket mättnad och det är ganska meningslöst att dela upp det i fett vs kolhydrater då vissa livsmedel med lite fett kan mätta väldigt bra precis som vissa livsmedel med mycket fett kan mätta bra.

Här under kan du se resultatet från en studie där man undersökte hur stor mättnad som 200 kcal från olika livsmedel gav hos en mängd försökspersoner (1). Potatisen som mättat bäst har här gett betydligt mer kolhydrater och mindre fett än Croissanten som mättar sämst.

Mättnadsindex från olika livsmedel
Mättnadsindex från olika livsmedel

När man väl försöker att jämföra just kolhydrater mot fett så är dock inte alltid resultaten som de Nyström visade. Jag har skrivit om en sådan studie här tidigare på Träningslära och är du intresserad av en mer djupgående diskussion kring tidningsartiklarna förra veckan och Nyströms studie så tog vi upp detta i förra avsnittet av podden Tyngre Rubriker, Är det bäst att bli mätt på fett?.

Colting säger i sin podd att Nyströms studie visade väldigt tydligt att fett mättade bättre vilket verkligen är att vrida på sanningen. Skillnaden var liten och dessutom var det faktiskt så att gruppen som drack drycken med mer kolhydrater gjorde av med några få kalorier mer samtidigt.
Så nej, en viss mängd kalorier från ett livsmedel mättar inte alltid lika mycket som lika många kalorier från ett annat livsmedel, i fall nu någon var så korkad att hen trodde det.

2. Fett och/eller mättat fett är dåligt/skadligt

Det här är en väldigt stor fråga och jag har skrivit om det här på Tyngre tidigare i artikeln Smör vs Margarin och hälsoeffekterna av mättat fett. Det är ingen tvekan om att det här är ett kontroversiellt ämne där forskare inte är överens men det är inte någon slags enorm konspiration som gör att nästan alla länder i världen har med ett råd om att man inte ska äta för mycket mättat fett.

De flesta är nog överens idag om att man betonat den punkten för hårt i kostråden och kanske glömt fokusera även på andra saker men de här råden finns alltså delvis kvar och det är inte helt uppåt väggarna. Det som har förändrats är att man nu rekommenderar ett byte från mättat fett till omättade fetter. Förr var det mer ”bara sänk”, även om det innebar att man bytte ut smör mot marmelad. Nu säger man att ett byte mot mer raffinerade kolhydrater inte är en fördel.

Den här bilden, som du kan läsa ännu mer om i länken ovan, visar vad de flesta verkar anse i frågan kring fett och kolhydrater idag (9).

Den vanligaste synen på fett och kolhydrater idag
Den vanligaste synen på fett och kolhydrater idag. Staplar som går åt höger innebär en negativ effekt och åt vänster är en positiv. Den övre halvan visar på effekten om du ersätter mättat fett med något annat medan den nedre halvan visar på effekten om du ersätter raffinerade kolhydrater eller socker med något annat. Notera dock att det fortfarande finns de som tycker annorlunda, det här är som sagt ett kontroversiellt ämne.


Det här är ingen fråga jag löser här utan min åsikt är i princip att det verkar vara en ganska liten fråga i det stora hela så länge som man äter bra livsmedel och håller nere sina kroppsfettnivåer och rör på sig regelbundet.
Det jag däremot vill ta upp är att Colting för vidare en väldigt elak myt här. Vilket är ironiskt när han själv ska krossa myter. Den här är myten är väldigt vanlig i LCHF-kretsar och då jag är säker på att Colting själv aldrig har läst de här studierna så är det inte särskilt underligt att han tror på det.

Det handlar om vad Ancel Keys gjorde och inte gjorde samt vad annan forskning visade samtidigt. Jag har skrivit ingående om detta i texten Svartmålningen av Ancel Keys och dåliga historiekunskaper, men i korta drag så valde inte Ancel Keys godtyckligt ut länder som passade med någon slags agenda och även när andra forskare, flera år senare, inkluderade ytterligare länder så fanns fortfarande samma samband kvar. Det försvann inte helt som Colting påstår.

Det här är ren smutskastning av en nu avliden person som sker från lågkolhydratförespråkare eftersom det passar bra att ha stora onda bovar i sin handling när man skriver dietböcker, inget annat.

Slutligen slänger Coltings sidekick Niklas också ur sig att det skulle varit visat att Ancel Keys forskning var köpt av sockerindustrin och Colting bara håller med. Detta är inte sant på något vis. Det som blev en nyhet för några månader sen var att man hade funnit att en översiktsartikel som publicerades på 60-talet hade finansierats av sockerindustrin. Ancel Keys hade ingenting med den översiktsartikeln att göra och det var dessutom en översiktsartikel som inte hade någon större inverkan på debatten på den tiden. Jag har skrivit om den här nyheten här ”Fanns det verkligen en sockerkonspiration som gav oss dagens kostråd?”.

Jag är säker på att de som för vidare det här oftast bara är okunniga. Men många av de större förespråkarna både här i Sverige och utomlands har fått denna informationen påpekade för sig och trots det fortsätter de ändå att föra den vidare. Aldrig någonsin har jag sett någon förespråkare som rättar till någon annan som för vidare det här.

Vidare så pratar Colting om en översiktsartikel som nyligen publicerades i tidskriften British Journal of Sports Medicine (BJSM) som han försöker likställa med tidskrifter så som Lancet i anseende. Det här är bara skrattretande. Tittar man på de rankingar som finns av olika tidskrifter och deras så kallade impact så ligger BJSM på ungefär 1000 plats medan Lancet ligger bland de övre (3). Som Nicklas förklarade i hans senaste artikel här på Träningslära så är ranking för en tidskrift sällan relevant men om man ska köra ett argument utifrån det likt Colting gjorde så kan man i alla fall se till att det är rätt tycker jag, vilket det då inte var.

Framför allt så är BJSM en tidskrift om idrottsmedicin och ortopedi, inte nutrition. Det är bara på senare år som tidskriften har börjat publicera en massa pro-LCHF texter efter att tidskriftens chefsredaktör själv blivit LCHF-frälst.

Författaren till den översiktsartikeln Colting nämner är dessutom känd för att hon tidigare ljugit om sina meriter i media då hon påstått att hon hållit på att läsa in en PhD inom nutrition och hon har till dags dato gett ut sex stycken dietböcker som alla fokuserar på LCHF och högfettkost. Det här är alltså inga böcker om näringslära eller nutrition utan rena dietböcker.

Några av Zoe Harcombes dietböcker
Några av Zoe Harcombes dietböcker


Det som Colting framställer i sin podd som någon typ av bombnedslag eller revolution är alltså snarare mer en fis i rymden.

Harcombe verkar numera faktiskt ha en PhD men hon har inte utfört några egna studier utan det verkar som att hon uteslutande fokuserar på att publicera studier som på något sätt kritiserar kostråden (4). I just det här fallet har hon gjort det enkelt för sig och satt ribban för evidens så hög så att slutsatsen blir ”vi vet inte tillräckligt”. När man gör det så blir så klart också slutsatsen att dagens kostråd inte är evidensbaserade.

Det här är inte fel i sig, det finns fler som tycker att mycket inom nutritionsforskningen är baserat på svag evidens och den här frågan kring mättat fett är som sagt någonting som diskuteras ganska flitigt. Fast Harcombes bidrag till allt det här är mest bara en väldigt stor halmgubbe där hon verkar hoppas att den i sin tur ska leda till en större bokförsäljning av det som uppfattas som motsatsen, men som hon i själva verket inte heller lagt fram några bra belägg för.

Medicinering och typ 2 diabetes

En dryg timme in i avsnittet börjar Colting raljera kring kost och diabetes typ 2 där han påstår att bara du får rätt kostråd så kan du ta bort all medicinering. Det här är bara fel men det hindrar inte honom från att säga det självsäkert flera gånger om.

Det finns åtskilliga studier på lågkolhydratkost och diabetes typ 2 och det är absolut så att man kan minska på mängden medicin men det är långt ifrån alla som kan sluta med sin medicin. Colting har säkert ingen erfarenhet av det här själv och han läser uppenbart sällan studier själv så han har troligen fått den här informationen via LCHF-rörelsen och då blir det ofta fel. Ett väldigt bra exempel på oärligheten som finns inom LCHF-rörelsen gäller just Tim Noakes som Colting senare lyfter fram. Så här sköter Noakes sin sjukdom:

In fact, Noakes hasn’t even succeeded in curing his own diabetes—as he will tell you. He diagnosed himself, based on his blood-sugar levels and family history. Even after a year on the high-fat, low-carb regimen, he told me at breakfast, his fasting glucose had barely budged; it was still hovering above 125. “Nothing happened,” he says. So he prescribed himself metformin, a common first-line diabetes drug. “I was on two grams a day, which is a massive dose.”

When that didn’t work, he added supplements, including berberine, curcumin, and one called N-acetyl cysteine. That finally got his glucose and hemoglobin A1c (another marker of diabetes) under control. “So I’m cured,” he says. “But I’m not cured, because I still have to take the medicine.”

Another way of putting it: Noakes controls his diabetes with a prescription drug, along with supplements and a low-carb diet. Plus running. Yet in public debates, on Twitter, and in most other interviews, he’s asserted that his diet alone is powerful enough to prevent or reverse diabetes. And that exercise is unnecessary, an astonishing statement from a guy who has devoted his entire life to the study and practice of physical fitness. “The best thing about this diet,” one giddy believer told me, “is that you don’t have to exercise.”

Så för att summera det här så är det ingen tvekan om att kostråden kring fett är kontroversiellt. Men det är hårt att kalla det här för en myt och kostråden är som de är av en orsak. Det Colting gör är alltså att han säger sig slå hål på en myt när det är ett kontroversiellt ämne och samtidigt som han gör detta så ger han sina lyssnare en mängd andra myter och felaktiga påståenden som fakta.

3. Vi ska äta ofta för bättre hälsa

Det här med fasta och måltidsfrekvens är en intressant fråga och något jag skrivit om flera gånger men kanske främst i artikeln Få eller många måltider? på Tyngre.

Vi har även tagit upp det flera gånger om i Tyngre Rubriker, bland annat i avsnitten Fasta mot diabetes, 40-plusmagen och dopingskandaler och Hälsoeffekterna från fasta och Michael Mosleys nya diet.

Kort och gott så håller jag med Colting här om att det är en myt att man behöver äta ofta. Det finns inga belägg för att det generellt sett ger bättre blodsocker eller liknande och i fall du äter för mycket kalorier under tiden så verkar färre måltider faktiskt vara bättre.

Det finns inga kända fördelar med att äta många gånger varje dag som en generell regel även om vissa idrottare kan ha svårt att få sig all energi som de behöver om de inte äter kanske 4-5 gånger om dagen. Och det finns även mer hypotetiska resonemang om att det skulle kunna vara bättre att portionera ut ens proteinintag i kanske 4-5 måltider över dygnet.

Det ska även sägas här att när forskare för några år sedan summerade forskningen på det här området så var deras slutsats att när försökspersoner endast fått äta en eller två måltider varje dag så upplevde de själva en lite större hunger under dygnet (2).

Det finns dock andra saker under den här punkten där Colting är ute på djupt vatten. Bland annat för han det gamla vanliga snacket om att vårt blodsocker skulle styra vår hunger på ett markant sätt. Detta är någonting som väldigt många tror på, men det finns inga bra belägg för att det sker vilket jag tagit upp flera gånger, främst i artikeln Ger högre blodsocker efter en måltid en större hunger senare?. Vårt blodsocker kan inverka på vår hunger men i normala fall finns det ingenting som talar för att det är en betydelsefull faktor.

4. Frukost är det viktigaste målet

Även här håller jag med Colting i sak. Det finns idag inte tillräckligt bra belägg för att säga att frukost skulle vara essentiellt eller klart viktigare än andra måltider under dagen. Även detta har jag skrivit om flera gånger och jag hade med det i en artikel kring råd om viktnedgång som du kan ignorera på Tyngre.

Fast Colting kan så klart inte bara nöja sig med det här utan istället ska han överdriva åt andra hållet och han säger att frukosten snarare ska ses som det minst viktigaste målet på dagen. Det finns inga som helst belägg för det påståendet.

Istället finns det faktiskt en hel del som talar för att kroppen är bättre på att ta till sig näring på dagtid när solen är uppe och om något så är det kvällstid och framåt natten som vi kanske borde skippa en måltid. Om vi nu ska försöka att ”optinoja”. Det här är dock mest visat på försöksdjur där man verkligen kan styra när och var djuren äter (5).

Om vi istället snackar människor som lever fritt så är det ingen tvekan om att det är kvalitén på maten som väger tyngst. Så om du gillar att äta frukost och du äter bra näringsrik mat till frukost så fortsätt du med det.

Att däremot ger personer som inte äter frukost direktivet att de måste börja äta frukost kan det få negativa konsekvenser vilket jag har skrivit om på Tyngre, Folk kan gå upp i vikt om du säger till dem att äta frukost!. Jag tror att det beror på att dessa människor som kanske egentligen inte är särskilt sugna på att äta frukost väljer lite väl ”god” (dvs mer socker, tillsatt fett, mjöl osv) frukost för att de ska äta någonting och då blir troligen kosten överlag bara sämre.

5. Alkohol är dåligt för hälsan

Här vet jag egentligen inte var myten skulle komma ifrån då min uppfattning är att de flesta känner till att det finns lite forskning som talar för att en måttlig alkoholkonsumtion mycket möjligen kan vara bra för hälsan?

Hur som helst finns det inte mycket att säga på den här punkten då det faktiskt inte finns någon bra evidens för att en måttlig konsumtion skulle vara dåligt för hälsan så om någon säger det så är det utan evidens och då får det väl kallas för myt.

Återigen så finns det dock flera saker att anmärka på när det gäller Coltings sätt att kritisera den här myten. För precis som i flera av punkterna här ovanför så nöjer sig inte Colting med att säga att ett påstående inte har bra belägg bakom sig utan istället så ska han givetvis berätta hur det verkligen är och han berättar mer än gärna det utan någon typ av nyans.
En gång i avsnittet slänger han till och med till med följande citat kring resveratrol.

Den finns i vin, den är nyttigt för oss, och därför  är det rimligt att tro att dricka ett par glas rödvin om dan kan vara bra för hälsan då

Det är ingen som har påstått det här. De alkoholmängder man diskuterar från de håll som säger att en måttlig konsumtion skulle kunna vara bra är ett mindre glas vin, omkring 150 ml per dag. Alltså närmare ett halvt glas än ett par glas.

6. Mycket salt är dåligt för hälsan

Det här är också ett knepigt ämne där mycket av det man vet är baserat på epidemiologi som lider av epidemiologins vanliga problem. Idag får människor först och främst i sig salt från mat som de inte själva tillagar och därför är det så att människor som oftare äter till exempel snabbmat har ett högre saltintag än de som oftare gör sin mat själv.

Cochrane gjorde en litteratursammanställning kring salt i slutet av 2014 och slutsatsen där är att de inte tycker sig se någon bra och tydlig evidens åt något håll när det gäller hjärt- och kärlhälsa (6). En meta-analys från samma år som tittade på mortalitet fann en U-formad kurva där väldigt lågt intag och väldigt högt intag innebar en högre risk än det intag som folk normalt har idag (7).

Så här har Colting rätt får jag väl säga. Det som man kan anmärka på är att han rekommenderar havssalt som sällan har tillsatt jod och salt med tillsatt jod är svenskens största källa till jod, vilket många får i sig för lite av. Så att då rekommendera havssalt utan att påpeka detta kan kanske bli lite fel.

7. Fet men fit

Det här är någonting som jag också har skrivit om flera gånger och det finns idag inga bra belägg för att övervikt eller fetma skulle vara ofarligt för hälsan så länge man är vältränad eller har bra hälsovärden för stunden. Du kan bland annat läsa artiklarna Starkt samband mellan BMI och hjärtsjukdom hos yngre människor, Är fetmaparadoxen en effekt av att många har för lite muskler? och Hur muskler och kroppsfett korrelerar med dödlighet.

Återigen så nöjer sig Colting givetvis inte bara med det här utan istället så kommer det en rad andra påståenden här som verkligen behöver en kommentar.

Träning och viktkontroll

När det gäller effekten från träning på folks vikt så svarar folk väldigt olika. På gruppnivå så går dock folk faktiskt ner ungefär så mycket vikt som du hade kunnat förvänta dig från hur mycket kalorier de gjort av med vid träningen. Colting får det att låta som att det är meningslöst för alla och säger att det bara fungerar om man svälter sig likt Biggest looser. Det stämmer inte.

Jag skrev om det här i Svenska Dagbladet för snart två år sedan och kontentan är väl att även om folk reagerar är olika så tenderar faktiskt de flesta att gå ner i vikt om de börjar träna, Så påverkas din aptit av träning.
När det gäller träningens effekt på viktkontroll så är det dock så att även de som tenderar att träna regelbundet går upp i vikt över tid. Här ska man dock ta i beaktande att vi talar om den mängd träning som en vanlig aktiv svensk ofta ger sig på vilket kanske är gymmet eller löpspåret 2-3 gånger i veckan och sen möjligen några promenader. Även detta har jag skrivit om flera gånger och bland annat i Svenska Dagbladet, ”Få håller sig smala enbart genom träning”.

Men även om kosten är viktigare än träning när det gäller viktkontroll så har träning utan tvekan en roll i det hela vilket jag tar upp i artikeln kring aptit i SvD ovan. Ser man till personer som gått ner mycket i vikt och som lyckats hålla vikten nere så är också träning en väldigt viktig del av deras metod.

8. Man behöver ha vilodagar

Det är ingen myt att man behöver vilodagar. Det hänger på vad man tränar för någonting och vad man vill bli bra på. Här visar Colting bara sin enorma bias mot konditionsidrott där det enda exempel han kan komma på när man kanske skulle kunna behöva en vilodag är när man springer ultramaraton.
I själva verket är vilodagar ofta en väldigt bra idé för många idrottare som tränar mer explosiva och intensiva saker. Det går givetvis inte att bevisa att detta är ett måste och jag kan inte säga att Colting absolut har fel här men samtidigt så kan han inte heller säga att detta är en myt för han har givetvis inga bra bevis för sin slutsats heller.

Det handlar alltid om en balans mellan träningsbelastning och återhämtning och hur du ska sköta den balansen beror på dina individuella förutsättningar och mål. Dessutom är ju ”vilodag” ett luddigt begrepp. Även en vilodag kan ju innebära att man rör på sig. Det är liksom inte nödvändigtvis en dag i total invaliditet. Ligger man inte däckad i sjukdom så kan man förstås ta en promenad eller spela lite fotboll med kompisar även om det är ”vilodag”.

Tidningsartiklar som faktakälla istället för vetenskaplig litteratur

Här blir det också tydligt att Colting läser tidningsartiklar och istället för studier då han tar upp nyheten för några månader sen om att den optimala mängden träning skulle vara mycket högre än man tidigare trott. I själva verket var det inget nytt bakom den studien som då kom utan istället var det forskarna som inte förmådde sätta sina egna resultat i relation till tidigare forskning. Henrik Ennart på SvD förde sen okritiskt vidare den informationen. Detta har jag gått igenom här Är verkligen den optimala mängden träning betydligt högre än väntat?.

Det här mönstret med att Colting har valt ut tidningsartiklar som han tycker passar med vad han vill tycka och sen berättar om dem som ”studier har visat” återkommer genom hela avsnittet och jag har redan tagit upp flera exempel här ovanför. Det går givetvis inte att förhålla sig till tidningsrubriker om man verkligen vill veta vad forskningen säger på ett område eftersom det regelbundet publiceras en mängd trams i vanlig media.

9. Solen är farlig

Här har jag egentligen inte särskilt mycket att säga, detta är inte mitt område. Jag gjorde en snabb sökning och jag gissar på att det är den här studien som Colting syftar på i avsnittet. Det är en epidemiologisk studie igen med alla de problem som finns. Det fanns även flera större skillnader mellan grupperna från början som skulle kunna ha varit orsaken istället för själva solandet.

Samtidigt verkar det inte finnas särskilt mycket studier på solexponering och mortalitet i övrigt så det verkar vara ett ämne som har mer frågor än svar just nu.

10. Högintensiv träning är bättre än lågintensiv

Här är vi tillbaka till Coltings bias mot konditionsidrott. För det första är det ju väldigt svårt att verkligen säga vad som är bättre och sämre här. Vad man anser vara bra beror ju på ens mål. Har man 30 minuter tillgängligt till träning och vill få ut en större effekt av det så är intensiv träning bättre.
Vill man istället förbruka en större mängd kalorier eller bli bra på att arbeta över en längre tid ja då är lågintensiv träning bättre.

Jag har faktiskt redan bemött Colting på den här punkten för lite drygt två år sedan i en artikel i Svenska Dagbladet, ”Högintensiv träning ger bättre resultat”. Vad jag tar upp där gäller fortfarande, med tillägget att det på senare år faktiskt har kommit studier som har visat att det för äldre verkar finnas ännu mer att vinna i att faktiskt träna mer intensivt (8).

Sen ska man givetvis ha ett rimligt förhållande till det här och bara grejen att ställa det som ”högintensivt vs lågintensivt” i sig själv är ju löjligt då det givetvis är en lång flytande skala där man inte måste befinna sig vid någon av extremerna. Fast ser man till hur gemene man tränar idag så hade de flesta fått mer ut av sin träning om de höjt intensiteten något, inte sänkt den.

Så för att summera den här punkten så kanske man kan säga att det är en myt att högintensiv träning är bättre än lågintensiv eftersom det är beroende av ens mål och preferenser. Men det är lika mycket en myt att som Colting säga att lågintensiv träning skulle vara överlägset och i de flesta situationer så är mer intensiv träning att rekommendera för gemene man eftersom det ger dem bättre effekt sett till deras förutsättningar.

Summering

Det som Colting gör i sin podcast, och som han också många gånger gör i alla kanaler där han får utrymme, är att mer eller mindre bara försöka vända på allting. Ibland blir det rätt, ibland har han en poäng och ibland är det bara fel.

Någonting som nästan alltid är genomgående däremot är att han säger saker och ting med alldeles för stor säkerhet. Han målar även ofta upp en så kallad falsk dikotomi vilket innebär att han försöker framställa någonting som att där bara finns två möjliga svar eller lösningar på ett problem när det i själva verket kan finnas många möjliga lösningar, som intensiv vs lågintensiv träning.

Sen försöker han hitta små fel eller brister med den ena lösningen och så ska du sen då genast tro att den andra som han tar upp måste vara rätt. Många gånger är även det andra alternativet som han kritiserar en form av halmgubbe som ingen någonsin har haft som ståndpunkt, likt en kalori är en kalori här ovanför.

Det här podcastavsnittet som säger sig krossa hälsomyter har bidragit med fler myter än vad den verkligen har krossat.

Om du vill veta ännu mer kring hur Jonas Colting agerar kring fakta så kan du även läsa det här inlägget där jag går igenom ett annat av Coltings podcastavsnitt, Jonas Colting och Martina Johansson poddar om mig – en granskning.

26 svar på “När Jonas Colting krossar myter genom att föra vidare myter”
  1. En fråga bara.
    1 kalori är väl alltid 1 kalori? För det är väl mått på energi?
    Som 1 cm är alltid 1 cm. Men 1 cm järn och 1 cm trä är inte samma sak men lika långt. Det är väl samma sak med kalorier? 1000 Kalorier eller 1 kcal är väl alltid lika mycket energi men hur kroppen kan tillgodogöra sig den skiljer sig väl beroende på var den/dom kommer ifrån och massa andra saker också? Men rent energi mässigt är det väl allt samma?

  2. Hallå Kent
    Ja, en kalori är alltid en kalori som energienhet. Uttrycket inom nutrition kommer dock ursprungligen ifrån frågeställningen i fall en kalori från maten, som det står på innehållsförteckningen, alltid kommer att ha samma effekt på din kaloriförbrukning. Alltså i praktiken om du kan gå ner i vikt på 1500 kcal/dag oavsett vilken typ av kalorier det är som du äter.
    Det hade ju rent hypotetiskt kunnat vara fullt möjligt att 1500 kcal från en viss källa innebar att vårt kaloribehov blev 3000 kcal medan det med 1500 kcal från en annan källa skulle bli ett behov på 2500 kcal. Protein har ju lite av den effekten även om det inte alls är i den storleksordningen.

  3. Apropå alkoholens påstådda positiva effekter på hälsa så skrev Emma Frans en artikel om forskningen påståendet stödjer sig på (om Jan Ericson läser detta vill jag redan nu varna för att artikeln ligger bakom en betalvägg):
    https://www.svd.se/ar-mattliga-mangder-alkohol-bra-for-halsan
    Kort och gott var hennes slutsats i alla fall att det inte finns så mycket som talar för att måttlig mängd alkohol skulle vara nyttigt (därmed inte sagt att det nödvändigtvis är speciellt onyttigt).
    Nu har jag inte orkat lyssna igenom podden med Colting, så vad gäller hans uttalande om resveratrol kan jag inte uttala mig om han med det menar att alkoholen skulle vara nyttig utifrån att resveratrol är nyttigt. Det är dock inte ovanligt att se folk argumentera för att någon del av innehållet är nyttig utifrån att en annan del av innehållet är nyttig (och tvärtom, att eftersom det finns en onyttig del i innehållet är någon annan del av innehållet onyttig). Huruvida resveratrol skulle vara nyttigt är helt ointressant i en fråga om hur alkoholen påverkar vår hälsa. Har jag en skål med ett gelehallon och tio broccoli så är det nyttigt för mig att äta innehållet i skålen på grund av broccolin. Gelehallonet är trots det lika onyttigt för mig att äta. Nu är det ju möjligt att Colting endast menade att en fördel med att dricka vin är att vi får i oss resveratrol.

  4. Jag gillar Coltings övergripande syn väldigt mycket. Att synen på träning måste ändras, att rörelse (och inte bara träning) är viktigt och skall vara en del av vardagen. Att det finns mycket god mat utan att maxa socker och väldigt processad mat.
    På detaljnivå tycker jag dock han har väldigt konstiga resonemang precis som du visar i denna artikel.
    Jag tycker han verkar ha samma taktik som de flesta LCHF:are – Så här vill jag göra därför är det bäst.
    En sak i din artikel som jag reagerar på dock:

    Jacob Gudiol: När det gäller effekten från träning på folks vikt så svarar folk väldigt olika. På gruppnivå så går dock folk faktiskt ner ungefär så mycket vikt som du hade kunnat förvänta dig från hur mycket kalorier de gjort av med vid träningen.

    Antingen misstolkar jag meningen eller så har jag väldigt fel kring hur det ser ut när man mäter/testar detta.
    Jag läser din mening som coca-cola logiken:
    Alltså om du motinerar bort 500 kcal om dagen så går du ner i snitt 0,5 kilo per vecka (på gruppnivå).
    Så tror jag dock inte att du menar med meningen?

  5. Bra artikel, ni är båda roliga att följa och lyssna på!
    Ang saltet så sägs det inget om att man ska använda salt utan jod i podden. Det saltet som rekommenderas i podden är havssalt/flingsalt som absolut finns med jod i, precis som annat salt.

  6. AH: Apropå alkoholens påstådda positiva effekter på hälsa så skrev Emma Frans en artikel om forskningen påståendet stödjer sig på (om Jan Ericson läser detta vill jag redan nu varna för att artikeln ligger bakom en betalvägg):
    https://www.svd.se/ar-mattliga-mangder-alkohol-bra-for-halsan
    Kort och gott var hennes slutsats i alla fall att det inte finns så mycket som talar för att måttlig mängd alkohol skulle vara nyttigt (därmed inte sagt att det nödvändigtvis är speciellt onyttigt).

    Det är en komplicerad fråga eftersom nästan all forskning är epidemiologisk. Fredrik Nyström har dock faktiskt gjort en interventionsstudier där han haft en grupp som druckit vin och en som inte gjort det helheten ändå verkade peka mot att vin var bättre. http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17737
    Det är ju dock ifrån en avgjord fråga.

    AH: Nu har jag inte orkat lyssna igenom podden med Colting, så vad gäller hans uttalande om resveratrol kan jag inte uttala mig om han med det menar att alkoholen skulle vara nyttig utifrån att resveratrol är nyttigt.

    Det Colting säger är det som Nyström säger, att det skulle vara alkoholen i sig som är det nyttiga, inte resveratrol.
    I övrigt håller jag med dig om att det ofta blir för stort fokus på en sak i ett helt livsmedel och att livsmedel ska bedömas utifrån dess helhet.

  7. Max Mustermann: Antingen misstolkar jag meningen eller så har jag väldigt fel kring hur det ser ut när man mäter/testar detta.
    Jag läser din mening som coca-cola logiken:
    Alltså om du motinerar bort 500 kcal om dagen så går du ner i snitt 0,5 kilo per vecka (på gruppnivå).
    Så tror jag dock inte att du menar med meningen?

    Du har nog delvis misstolkat meningen. Det jag pratar om är genomsnittet för alla deltagare. Mellan deltagarna är det dock väldigt stor variation vilket jag tagit upp flera gånger, tex här https://traningslara.se/taubes-skitsnack-del-6-motion-hunger-och-viktnedgang/.
    Sen är det ett grovt medelvärde jag tar upp. Det brukar vara så att efter en viss nivå så verkar inte mer träning ge särskilt mycket mer i form av viktnedgång även på medelvärdet. Så får du 100 pers att träna bort 250 kcal om dagen så kommer de att gå ner ungefär 0,25 kg i veckan. Får du sen 100 pers att träna bort 500 kcal om dagen så kanske de går ner 0,4 kg i veckan och skulle du sen lyckas få 100 pers att träna bort 750 kcal om dagen så går det typ ner 0,4 kg i veckan ändå.
    Som grupp då. Inom gruppen kommer du sen ha personer som inte gått ner i vikt alls och personer som tappat mycket mer i fettmassa än vad de förbrukat under själva träningen.

  8. Calle: Det saltet som rekommenderas i podden är havssalt/flingsalt som absolut finns med jod i, precis som annat salt.

    Tjena Calle!
    Det hade jag missat att det fanns. Den havssalt jag har sett har inte innehållit någon jod men nu när jag sökte så har du rätt, det finns några varianter med jod också. Jag justerar det här i texten.

  9. Mikael:
    Vad gäller alkohol och hälsa har detta granskats ånyo ganska nyligen och det finns inte några belägg för positiva hälsoeffekter av alkohol och definitivt inte något som talar för att just rödvin skulle vara bättre än något annat. Käka blåbär istället…
    http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2016/02/Mattlig-alkoholkonsumtion-ger-ingen-positiv-halsoeffekt

    Tjena Mikael!
    Jo, den där rapporten är dock beställd från en organisation mot alkohol så det innebär ju att de troligen gärna tolkar den data som finns åt det hållet. Det finns gott om översiktsartiklar på det här och det är fler som kommer fram till att ett litet intag verkar bättre än inget intag.
    Men det finns så klart problem med datan och båda tolkningarna skulle kunna vara rätt. Det finns helt enkelt inte tillräckligt bra data just nu. Fredrik Nyström har dock gjort en av ganska få interventionsstudier på vin och där verkade fördelarna vara större än nackdelarna http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17737

  10. I Jacobs punkt 2 så attackerar Jacob kritiken mot, att naturligt mättat skulle vara farligt, Jacob gör ett väldigt misslyckat försök till ryktesdestruktion av Zoe Harcombe.
    Det enda det bevisar är att Jacob INTE läst Zoe Harcombes doktorsavhandling, Det är ett allvarligt misstag om man är intresserad av Ancel Keys eller av ”Dietary Guidelines”.
    Men om man är intresserad av dessa frågor, så bör man se detta föredrag av Dr Zoe Hardcombe:
    https://www.youtube.com/watch?v=SqkAJmXt9RE

  11. Finns det något mer meninglöst och töntigt än att envisas med att skriva naturligt mättat fett? Sen finns det så klart många forskargrupper som har tittat på frågan kring mättat fett och vad de flesta har kommit fram till har jag redogjort för i texten. Att en enskild person påstår någonting annat i sin doktorsavhandling utan att ha utfört någon studie själv förändrar givetvis inget på den punkten.

  12. När Ancel Keys genomförde sina studier, så kritiserade han”mättat fet” för dess farlighet, då användes ibland fleromättat fet, som på kemisk väg mättats. För de som följt debatten om fetter några decennier så är det inget konstigt med beteckningen naturligt mättat fett. Det finns skäl att särskilja det från fet som mättats på kemisk väg från det som förekommer mättat i naturen, och det oberoende vilka ord man använder.
    Men syftet med ditt inlägg ovan bär att dra bort uppmärksamheten från ditt direkt lögnaktiga försök till ryktes-destruktion av Zoe Harcombe.
    Du vill att ingen skall kolla dina lögnaktiga påståenden om Dr Zoe Harcombe., och förmodligen lyckas du lura en del helt okritiska läsare, men de kritiskt tänkande läsarna kommer att kontrolera fakta själva. En början kan vara att se hennes föreläsning ovan.

  13. Jag tycker att det du skriver är intressant och att du resonerar vettigt. Det är även uppfriskande att du, till skillnad från många ”hälsobloggare” och tyckare, vågar erkänna vad du inte har belägg för eller koll på.
    Låt bli talspråket! 😉

  14. Henrik: När Ancel Keys genomförde sina studier, så kritiserade han”mättat fet” för dess farlighet, då användes ibland fleromättat fet, som på kemisk väg mättats

    Det kallas härdat fett. Och nej, det inkluderar man normalt sett inte som mättat fett vad jag vet. Vill du påstå annat så får du backa upp det.

    Henrik: Men syftet med ditt inlägg ovan bär att dra bort uppmärksamheten från ditt direkt lögnaktiga försök till ryktes-destruktion av Zoe Harcombe.

    Det jag skriver stämmer. Och jag svarade på den delen av din kommentar med. Föreläsningen ovan bekräftar också det jag säger. Hon har inte utfört några egna studier utan hon har bara försökt sig på att sammanställa studier som redan finns. Någonting som många andra också har gjort men kommit till andra slutsatser. De flesta av dem har också gjort denna sammanställning med bra mycket mer erfarenhet än vad en doktorand har och de har gjort det i grupp.
    Men det här är som sagt ett kontroversiellt område, folk drar olika slutsatser. Harcombes åsikt i frågan är det dock inte många som lägger någon större vikt vid inom forskarvärlden. Hon är dock poppis inom LCHF så klart.

  15. Jacob skriver: ”….. men i korta drag så valde inte Ancel Keys godtyckligt ut länder som passade med någon slags agenda och även när andra forskare, flera år senare, inkluderade ytterligare länder så fanns fortfarande samma samband kvar.”
    Ja, samband fanns, men bör man inte i nästa mening säga att samband inte nödvändigtvis betyder orsak?
    Sambandet utförligt beskrivet här: https://deniseminger.com/2011/12/22/the-truth-about-ancel-keys-weve-all-got-it-wrong/
    De länder som Keys valde ut passar in enormt bra i den fina kurvan som han ritade upp för sex länder. Svårt att tro att länderna var slumpmässigt utvalda av de 22 länder som det fanns tillgänglig statistik för (kanske ingen ens påstått detta).
    Jason Fung har publicerat ett diagram över dödlighet och sockerkonsumtion som visar ett starkt samband. Samma länder från samma tid. https://twitter.com/drjasonfung/status/775878092824993792. Detta samband är givetvis inte heller ett bevis på orsak. Vad anser du om Fungs diagram, är den grundad på befintlig statistik?

  16. Lasse: Ja, samband fanns, men bör man inte i nästa mening säga att samband inte nödvändigtvis betyder orsak?

    Det är väldigt tydligt i texten att det är det som menas och samband är just ett ord som visar på det, samband. Texten är lång nog som det är och det blir bara kluddigt om man ska addera till de mest uppenbara sakerna hela tiden.

    Lasse: De länder som Keys valde ut passar in enormt bra i den fina kurvan som han ritade upp för sex länder. Svårt att tro att länderna var slumpmässigt utvalda av de 22 länder som det fanns tillgänglig statistik för (kanske ingen ens påstått detta).

    Det fanns inte 22 länder tillgängligt. Läs länken som jag ger Lasse! Det underlättar alltid att den som kommenterar faktiskt vet vad han eller hon kommenterar. Du vet uppenbarligen inte det!
    Sen om informationen för de andra 22 länderna hade funnit när Keys publicerade sin studie så hade han kunnat välja ut fler länder och fått en ännu bättre kurva. Men nu fanns ju inte den här datan då, och Keys publicerade den data som fanns.
    Bättre cherry picking

    Lasse: Jason Fung har publicerat ett diagram över dödlighet och sockerkonsumtion som visar ett starkt samband. Samma länder från samma tid. https://twitter.com/drjasonfung/status/775878092824993792.

    Den där grafen är uppenbart fejk. Det finns inga länder som äter upp emot 30 procent mättat fett. Det fanns inte heller några på 60-talet. Det är ganska uppenbart varför han inte svarar på alla som frågar honom efter källan senare 🙂

  17. Jacob skriver: ”Det underlättar alltid att den som kommenterar faktiskt vet vad han eller hon kommenterar. Du vet uppenbarligen inte det!”
    Ja, du har helt rätt. Det är därför jag frågade. Kanske kan jag uttrycka det så här: ”Det blir bara kluddigt om man ska addera till de mest uppenbara sakerna hela tiden” .Jag är en äkta amatör i dessa frågor, Men jag har läst massor av inlägg på denna blogg i flera år, vissa inlägg flera gånger. Minnet inte så perfekt som man önskade.
    Alla som t ex läser Kostdoktorn bör läsa denna blogg parallellt. Tack för en folkbildande blogg!

  18. Jacob, om du har 90 minuter över nån dag, snälla titta på ”What the health” och lyft fram det orimliga i många av dess påståenden. Mitt favoritavsnitt mot slutet var jämförelsen mellan stora muskulösa växtätare och oss människor. ”Man behöver inte ägg eller kyckling för att bygga muskler. Titta bara på gorillorna! De äter BARA växter!”. Eeeeh ja, jo. Men jag skulle gärna vilja se en jämförelsebild över hur stor mängd broccoli som en människa behöver tugga i sig för att täcka sitt proteinbehov.
    I filmen framförs även att vi bara behöver 50g protein per dag, att socker inte påverkar risken för att drabbas av diabetes osv. Väldigt intressant.

  19. Min pappa har aldrig ätit frukost före 9:00 på förmiddagen. Jag själv äter frukost oavsett om jag vaknar 4 eller 5 påmorgonen. Han har nu på senare år fått åldersdiabetes, och 2011 fick han även en hjärtinfarkt. Från detta tillfälle har han åven fått problem där han får blackouter/svimmar (vi har ej fått superklarhet i vad det är). Läkarna tror på blodtrycksfall samt själva diabetesen så de har nu rekommenderat honom att äta frukost innan han åker hemifrån alltså vid 5:30 tiden. Själv känner han sig spyfärdig fram tills klockan 7-8 någonstans.
    Menar du att detta kanske egentligen inte är bättre för honom? Jag vill bara förstå tanken bakom och hur skall vi egentligen tackla hans problem?

  20. Konditionsfenomenet och OS-roddaren Lassi Karonen provade att under 2 månader köra högintensivt med tuffa intervaller etc. Resultatet? han sänkte sin maximala syreupptagningsförmåga med en halv liter.. om folk nån gång kunde lära sig att hälsa, kost och träning är något långsiktigt och inte hetsas fram via ”en kvart om dagen” med skador, överträning mm som följd utan den gamla klassiska devisen 80/20 (80 % distans, 20% tuff-/intervallträning) funkar bra i långa loppet.

  21. Marcus:
    Konditionsfenomenet och OS-roddaren Lassi Karonen provade att under 2 månader köra högintensivt med tuffa intervaller etc. Resultatet? han sänkte sin maximala syreupptagningsförmåga med en halv liter.. om folk nån gång kunde lära sig att hälsa, kost och träning är något långsiktigt och inte hetsas fram via ”en kvart om dagen” med skador, överträning mm som följd utan den gamla klassiska devisen 80/20 (80 % distans, 20% tuff-/intervallträning) funkar bra i långa loppet.

    Det där är kanske en intressant anekdot men det har inte direkt något med den här artikeln att göra. Varför skrev du det här Marcus?

  22. Hej, känner mig dum, ingen annan har reagerat på detta. Men vad är ”smack” i det här sammanhanget?

  23. Som diabetiker typ 1 sedan 43 år tillbaka kan jag bara säga att kaloriinnehållet är ointressant vid medicinering, där tittar man bara på kolhydraterna i kosten. Mycket kolhydrater=mycket insulin(medicin). Äter man mycket kolhydrater är det mycket svårt att balansera så rätt mängd insulin kommer ut i kroppen parallellt med energin. Då blir det stora svängningar & sämre hälsa. Så för en diabetiker typ 1 är det mycket lätt att sköta sin sjukdom med LCHF kost (har käkat i 10 år).

    Jacob Gudiol:
    Hallå Kent
    Ja, en kalori är alltid en kalori som energienhet. Uttrycket inom nutrition kommer dock ursprungligen ifrån frågeställningen i fall en kalori från maten, som det står på innehållsförteckningen, alltid kommer att ha samma effekt på din kaloriförbrukning. Alltså i praktiken om du kan gå ner i vikt på 1500 kcal/dag oavsett vilken typ av kalorier det är som du äter.
    Det hade ju rent hypotetiskt kunnat vara fullt möjligt att 1500 kcal från en viss källa innebar att vårt kaloribehov blev 3000 kcal medan det med 1500 kcal från en annan källa skulle bli ett behov på 2500 kcal. Protein har ju lite av den effekten även om det inte alls är i den storleksordningen.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *