Lättmjölk är inte läsk

Ibland känns det helt otroligt vilka inlägg man behöver skriva men uppenbarligen är det folk som på allvar tror att det är samma sak att dricka läsk som att dricka lättmjölk. Själva informationen bakom påståendet är som vanligt ingenting imponerande direkt. Den här gången är det Kostdoktorn som påstår att lättmjölk är ”vit läsk”.
Det hela är egentligen ganska komiskt då Kostdoktorn inte är sen med att smutskasta epidemiologi när studierna visar att personer som äter mer fett blir sjukare. Eller att personer som äter mer kött blir sjukare. Allt det här är totalt värdelös forskning enligt kostdoktorn och för att motbevisa det så visar han på faktiska interventionsstudier där deltagarna istället blivit tillsagda att äta mer fett eller mer kött. Dessa studier visar nämligen inte på samma effekt som epidemiologin.
Än så länge är ju allting frid och fröjd. Kostdoktorns prioritering när det gäller interventionsstudier före epidemiologi är som jag ser det helt korrekt. Men problemet är att Kostdoktorn inte direkt är konsekvent när det gäller den prioriteringen.

Lyft fram epidemiologin – ignorera interventionsstudierna

När det gäller lättmjölk gör nämligen Kostdoktorn precis motsatsen. I det här fallet lyfter han endast fram en massa epidemiologi samtidigt som han ignorerar de interventionsstudier som finns. För det finns faktiska interventionsstudier där man sagt till folk att dricka lättmjölk och sen följt dem över tid.
Orsaken till att han valt att ignorera dem kan du säkert redan gissa men här under kan du se de studier som jag lyckats finna efter en liten eftersökning på området där man verkligen tittat på effekten av lättmjölk i en interventionsstudie. Det finns många studier där man sagt till folk att öka på sitt intag av mjölk eller mejeriprodukter rent allmänt men dessa har jag inte inkluderat i listan här eftersom den här frågan endast handlar om lättmjölk. För den som är intresserad finns det två nypublicerade meta-analyser på mejeriprodukter och vikten rent allmänt och de drar båda slutsatsen att mjölk inte verkar påverka vikten på längre sikt (1, 2). Om du försöker gå ner i vikt verkar däremot mjölk kunna bidra med positiva effekter.
Då börjar vi….

Lättyoghurt och lättmjölk över 6 månader

Rideout TC et al.
Consumption of low-fat dairy foods for 6 months improves insulin resistance without adversely affecting lipids or bodyweight in healthy adults: a randomized free-living cross-over study.
Nutr J. 2013 May 2;12:56.

I den här studien sa man till deltagarna att dricka mer lättmjölk och lättyoghurt över 6 månader. Resultatet blev ingen förändring i vikt och en förbättring i insulinkänslighet hos deltagarna när de drack mer lättmjölk och lättyoghurt.

Daly RM et al.
Long-term effect of calcium-vitamin D(3) fortified milk on blood pressure and serum lipid concentrations in healthy older men.
Eur J Clin Nutr. 2009 Aug;63(8):993-1000.

Mjölk med 1 % fett över två år gav ingen effekt på vikten hos män i 60 års ålder.

Gunther CW et al.
Dairy products do not lead to alterations in body weight or fat mass in young women in a 1-y intervention.
Am J Clin Nutr. 2005 Apr;81(4):751-6.

I den här studien testade man egentligen främst effekten av kalcium på kroppsfett men målet var att uppnå ett högre kalciumintag med hjälp av mejeriprodukter och deltagarna blev specifikt uppmuntrade att dricka minimjölk eller lättmjölk. Man hade tre olika grupper i den här studien. En grupp som inte förändrade sina vanor, en grupp som adderade lite mjölk och en grupp som adderade mer mjölk. Resultatet blev ingen skillnad i vikt mellan någon av grupperna.

Faghih Sh et al
Comparison of the effects of cows’ milk, fortified soy milk, and calcium supplement on weight and fat loss in premenopausal overweight and obese women.
Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2011 Jul;21(7):499-503.

Det här är en viktnedgångsstudie där deltagarna fick olika dieter tilldelade där alla hade målet att nå ett underskott på 500 kcal. Förutom de tre grupperna med lättmjölk, sojamjölk och kalciumtillskott hade man också en kontrollgrupp som fick den diet utan någon form av tillskott. Resultatet blev att viktnedgången blev störst för gruppen som fick lättmjölk som tillskott.

Rosado JL et al.
Intake of milk with added micronutrients increases the effectiveness of an energy-restricted diet to reduce body weight: a randomized controlled clinical trial in Mexican women.
J Am Diet Assoc. 2011 Oct;111(10):1507-16.

Ytterligare en viktnedgångsstudie. Resultatet i den här blev ingen skillnad mellan grupperna.

Att kalla något vetenskap vs att verkligen redogöra för vetenskapen

Allt det jag tagit upp kan mer eller mindre summeras med att det Kostdoktorn kallar för vetenskap på hans sida är studier som han valt ut som precis ska passa det han vill säga för stunden. Inte ens hans redovisning av den epidemiologiska datan är rättvis i det här fallet. Och det krävs inte direkt särskilt mycket ansträngning för att finna det. Här är första stycken från en av Kostdoktorns referenser till hans påstående att lättmjölk är som läsk (3):

However, data linking milk type to weight gain in preschoolers are mixed. One cross-sectional study of preschoolers evaluated National Health and Nutrition Survey data for 1999–2002 and reported no relationship between milk type and obesity status.6 Another group reported higher body mass index (BMI) among children drinking 1%/skim milk,7 while a third group reported higher BMI among a cluster of preschoolers drinking 2%/whole milk.8 Still other researchers have suggested a low prevalence of preschoolers drinking low-fat/non-fat milk.9

Det är alltså en mixad pott när det gäller studier på fetthalten i mjölk och vikten hos barn. Det är inte någon tydlig trend likt den som Kostdoktorn målar upp. Och behöver jag ens påpeka att resultaten inte är särskilt blandade när det gäller läsk och vikt. Där är sambandet allt som oftast väldigt tydligt, ju mer läsk du dricker desto mer väger du.

Lättmjölk är inte vit läsk
Lättmjölk är inte vit läsk

Citatet här ovanför gäller barn. Resultaten är dock blandade även när det gäller vuxna. Vissa studier har funnit att mer lättmejeriprodukter minskar risken för övervikt medan den totala mängden mejeriprodukter inte gör det (4). I en översiktsartikel kom man fram till att det inte går att dra några större slutsatser från epidemiologiska studier när det gäller skillnad i effekt mellan fettprocenten i mejeriprodukter och viktförändring men det överlag verkar mejeriprodukter positivt och möjligen finns det en liten trend mot att fetare produkter lite mer positivt (5). Den här översiktsartikeln är alltså på mejeriprodukter överlag, inte bara olika fettprocent på mjölk.
Och här ska man ändå ha i åtanke att det inte direkt känns omöjligt att överviktiga barn och vuxna väljer att dricka lättmjölk just för att de hoppas gå ner i vikt av det. Det här är ju problemet med epidemiologi, och därför vi vill ha verkliga interventionsstudier med. För oavsett om alla resultat hade visat på att lättmjölk innebär högre vikt så vet vi inte om det är orsaken till vikten eller en effekt av vikten.

Summering

Jag är säker på att många kommer tolka detta som att jag säger att alla ska dricka lättmjölk. Men det är inte det jag har skrivit. Som jag ser det får du välja precis vilken typ av mjölk när det gäller vikten eftersom det inte finns vetenskap som stödjer att någon av mjölkvarianterna skulle ökar risken för övervikt, och ännu mindre att de olika fettprocenten skulle skilja sig åt.
Överlag är det nästan alltid en bättre idé att äta sina kalorier än att dricka dem men ska du dricka några kalorier är det inte mycket som slår mjölk, oavsett fettprocenten.

54 svar på “Lättmjölk är inte vit läsk”
  1. Och förstås fräter inte mjölk på tänderna ens i närheten av vad läsk gör då pH är mycket högre. Och i de hypotetiska fall som laktosen faktiskt äts av bakterier gynnar det inte våra kariogena bakterier alls i lika stor grad som sackarosen eftersom t.ex. s. gorondii har försprång vad det gäller att käka upp galaktos.

  2. Jag är inte egentligen förvånad av att människor som inte har så stor koll på forskning (och vilka slutsatser man kan dra av den) och kanske inte läser så källkritiskt, tycker att det verkar helt rimligt med att lättprodukter leder till fetma. Precis som kostdoktorn beskriver det.
    Kostdoktorn påpekar även att man inte kan dra slutsatser/orsakssamband av de observationsstudierna han hänvisar till. Trots det säger han i nästa stycke: ”Men tänk på detta … Fetman kom med fettskräcken på 80-talet”. Och efter det går det att dra slutsatsen att lättprodukterna är dåliga för vikten.
    Och nej, min tanke är inte att trampa någon på tårna, utan ett påvisa ett rätt konstigt argumentations sätt. Som nästan ligger i linje med, för att citera, ”Vi kan inte dra några riktiga slutsatser av detta, men det gör vi ändå.”
    Som vanligt Jacob, välskrivet och bra!

  3. En vacker dag kommer du få en medalj för din outtröttliga och konsekventa kamp för en balanserad dialog om kost och träning, fjärran från dumheter, myter och rena lögner. Keep up the good work!

  4. Hahaha, sakligt argument Andreas 🙂 Eftersom lågkolhydratkost visat sig ge ett väntat litet bättre resultat på kort tid så drar vi slutsatsen att lättmjölk är läsk. Låter rimligt…
    Logiskt av Kostdoktorn
    För övrigt är det ju du som uppenbarligen har handplockat studier. Och jag håller med dig, du borde verkligen låta bli att göra det.

  5. Att lättmjölk är vit läsk är förstås ett medvetet provocerande uttalande. Självklart är det inte exakt samma sak på molekylnivå och har inte exakt samma effekter i kroppen hos alla. Men det har liknande problem, som jag går igenom på min blogg.
    För övrigt kan ju vissa enkelt plocka fram ett antal studier som sägs visa att läsk inte har någon negativ inverkan på vikten. Vilket påminner mig om delar av ditt inlägg ovan. 😉

  6. Stå på dig! Våga vägra trötthet, ha ha.
    Jag tror det är väldigt svårt att jämföra skillnader/effekter av t ex lättmjölk och mellanmjölk. Men att likställa lättmjölk med läsk känns ”ganska” oseriöst. Jag har också svårt att se att lättmjölk skulle vara en ”lightprodukt” på det sättet som uttrycket ofta används inom livsmedelsindustrin, där man för det mesta menar ”noll fett” och ett gäng tillsatt socker (eller värre).
    Totalintaget av mättade fetter över dagen måste rankas högre än huruvida det är lättmjölk, mellanmjölk eller grädde som står för transporten av fettet.

  7. Andreas Eenfeldt,
    Jag skulle gärna höra hur du väger för- och nackdelar med ett sådant här provokativt uttalande.
    Fördelar antar jag är att man med ett sådant här ”kvällstidningsspråk” lätt får många läsare som roas av ett drastiskt språk, och att du får mycket spridning och gillande hos mer svartvita delar av lågkolhydratsfären (det som ibland kallas ”LCHF-sekten”).
    Nackdelar antar jag är människor som har en syn på mat där mer gråa nyanser ingår, och där allt inte är enbart svart och vitt, får ett intryck av att du har blivit topp tunnor tokig, om du inte alltid har varit det.
    Du har ju en hel del inflytande, och kan ju välja lite vilken sorts språk och dialog vi ska ha.

  8. Problemet är ju verkligen inte bara en grovt överdriven rubrik. Det är också ett väldigt felaktigt framställande av forskning på området som verkligen får folk att tro att dricka lättmjölk har visat sig ge övervikt. Sen är detta ju något som Doc dessutom har upprepat flera gånger om i olika inlägg där han lägger till en pseudovetenskaplig förklaring till varför det är så och sen kallar det för vetenskap, då tillsammans med väldigt selektivt valda referenser.

  9. Man kan ju också läsa kapitlet om just mjölk i SBU-rapporten där man konstaterar:

    • Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost ger minskad vikt i form av åldersjusterat BMI (BMI SDS) hos barn med fetma efter 36 månader.
    • Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost leder till viktnedgång hos vuxna med fetma efter 6–12 månader.
    • Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost leder till minskat midjeomfång hos vuxna med fetma efter 6–12 månader, och hos barn med fetma efter 36 månader.
    • Det finns måttligt starkt vetenskapligt underlag för att råd om tillägg av mejeriprodukter till en energirestriktiv kost leder till minskat
      kroppsfett hos vuxna med fetma vid 6–12 månader. För barn leder tillägg av mejeriprodukter inte till minskat kroppsfett efter 36 månader.
  10. Där finns ju också ett problem i att i vissa situationer totalt såga en typ av forskning för att få fram en åsikt och i nästa välja ut just den forskningen som bra för att föra fram en annan åsikt. Det förvränger allmänhetens syn på forskning och är i klass med precis samma sak som media ofta sysslar med.

  11. Jacob Gudiol:
    Problemet är ju verkligen inte bara en grovt överdriven rubrik. Det är också ett väldigt felaktigt framställande av forskning på området som verkligen får folk att tro att dricka lättmjölk har visat sig ge övervikt. Sen är detta ju något som Doc dessutom har upprepat flera gånger om i olika inlägg där han lägger till en pseudovetenskaplig förklaring till varför det är så och sen kallar det för vetenskap, då tillsammans med väldigt selektivt valda referenser.

    Jacob Gudiol:
    Där finns ju också ett problem i att i vissa situationer totalt såga en typ av forskning för att få fram en åsikt och i nästa välja ut just den forskningen som bra för att föra fram en annan åsikt. Det förvränger allmänhetens syn på forskning och är i klass med precis samma sak som media ofta sysslar med.

    Nej, visst handlar det inte bara om en rubrik, det handlar ju om förenkling/ förvridning, fördumning och kvällstidningsifiering. Men för- och nackdelarna (för kostdoktorn då) är de samma, och jag skulle tycka att det vore intressant om Andreas Eenfeldt kunde kommentera hur han resonerar där.

  12. Ola,
    Rätta mig om jag har fel, men ”mejeriprodukter” (som mjölk men även yoghurt, grädde, ost, smör) är väl inte nödvändigtvis samma sak som ”lättmjölk”?

  13. Jacob,
    Jag håller med om att det inte finns några bra bevis på att just lättmjölk i sig ger fetma. Däremot tycker jag det finns goda skäl att misstänka det. Och återigen, det handlar inte bara om observationsdata utan även maximalt tung vetenskap om fettsnål mat mot fetare mat: upprepade RCT och upprepade meta-analyser av alla RCT.

  14. A F,
    Hur jag resonerar om förenkling etc.? Jag försöker göra vetenskapen om hälsa enkel att förstå och engagerande – utan överförenkla så det blir fel.
    Lyckas jag alltid? Säkert inte. Men det är ambitionen.

  15. Andreas Eenfeldt,
    Jag tror att du har en ouppnåelig ambition. Vetenskapen om hälsa är inte helt enkel att förstå, och om du försöker göra den till det kommer du att överförenkla så det blir fel. Vilket jag upplever att du gör ganska ofta.

  16. Andreas Eenfeldt: Jag håller med om att det inte finns några bra bevis på att just lättmjölk i sig ger fetma. Däremot tycker jag det finns goda skäl att misstänka det. Och återigen, det handlar inte bara om observationsdata utan även maximalt tung vetenskap om fettsnål mat mot fetare mat: upprepade RCT och upprepade meta-analyser av alla RCT.

    Det du säger här ovanför är som att du inte har några bevis för att en viss person snattat ett tuggummi på ICA men då du personligen tror det är möjligt så väljer du att likna den personen vid en seriemördare.
    Och om man väljer lättmjölk eller inte säger precis ingenting om hurvida man äter fettsnålt eller fettrikt i övrigt.

  17. Jag tror bara han var här för att försöka skapa lite förvirring och skriva ner detta inlägg, inte för att besvara kritiken som riktades mot honom i det.
    Han har väl också läst om hur kommentarer påverkar människors syn på artiklar.

  18. Andreas Eenfeldt: Jag håller med om att det inte finns några bra bevis på att just lättmjölk i sig ger fetma. Däremot tycker jag det finns goda skäl att misstänka det. Och återigen, det handlar inte bara om observationsdata utan även maximalt tung vetenskap om fettsnål mat mot fetare mat: upprepade RCT och upprepade meta-analyser av alla RCT.

    översättning:
    1. Lättmjölk är bra.
    2. En anledning att välja LCHF kan vara att du bryr dig om små relativa fördelar i ett kortsiktigt perspektiv.

    Jacob Gudiol: Det du säger här ovanför är som att du inte har några bevis för att en viss person snattat ett tuggummi på ICA men då du personligen tror det är möjligt så väljer du att likna den personen vid en seriemördare.

    haha!

  19. ”Det du säger här ovanför är som att du inte har några bevis för att en viss person snattat ett tuggummi på ICA men då du personligen tror det är möjligt så väljer du att likna den personen vid en seriemördare.”
    Äsch, det är ju inte så noga med vetenskapen. ”Sunt förnuft” säger ju att lättmjölk är läsk, socker är detsamma som tobak och kolhydrater i allmänhet är ett gift för kroppen. Om vetenskapen stödjer det ”sunda LCHF-förnuftet” så är det ju bra, men annars är det inte så noga. Sluta att vara så nitty picky Jakob! 🙂
    Nej, men allvarligt jag håller med Hans är ovan att du förtjänar en medalj för att du tar kampen med skitsnacket. En vacker dag kanske en balanserad person som du får det utrymme i media som du förtjänar. Tills dess får vi stå ut med överförenklarna, extremisterna och sensationsmakarna. Fortsätt bara att göra det du gör så bra Jakob.

  20. Andreas Eenfeldt:
    Jacob,
    Jag håller med om att det inte finns några bra bevis på att just lättmjölk i sig ger fetma. Däremot tycker jag det finns goda skäl att misstänka det. Och återigen, det handlar inte bara om observationsdata utan även maximalt tung vetenskap om fettsnål mat mot fetare mat: upprepade RCT och upprepade meta-analyser av alla RCT.

    Haha!
    – Det finns inga bra bevis för att lättmjölk ger fetma.
    – Det finns en del bra bevis för att lättmjölk ger bättre viktnedgång, förbättrad insulinkänslighet eller att det inte påverkar vikten alls.
    – Det finns gott om bra bevis för att läsk ger fetma.
    Ovanstående ger enligt din logik då att lättmjölk = läsk.

  21. @Martin
    Det är insulinfrisättningen från mjölk och mängden fett i lättmjölk han avser (eller i alla fall så han förklarade för mig):
    Max Mustermann – Vad syftar du på med titeln?
    Doc – Lättmjölk lär vara närapå lika insulinfrisättande som läsk. Socker + anabolt mjölkprotein + vatten.
    Max Mustermann – Då förstår jag.
    Dock hade kanske ”mjölk är vit läsk” varit en mer passande titel.
    Socker och proteinmängden är ju i stort sett identisk på röd och blå mjölk.
    Doc – Tja, det ligger en del i vad du skriver. Jag rekommenderar inte heller mjölkdrickande oavsett färg. Men ju mindre fett i mjölken desto mindre mättande och mer likt läsk blir det.

  22. Andreas Eenfeldt:
    Ola,
    Rätta mig om jag har fel, men ”mejeriprodukter” (som mjölk men även yoghurt, grädde, ost, smör) är väl inte nödvändigtvis samma sak som ”lättmjölk”?

    Sant.
    Utredarna fick precis samma fråga vid presentationen i onsdags. De kommenterade det men att det främst var mjölk som dryck samt yoghurt som testats i studierna och oftast lättvariant. Jag har själv inte granskat dessa rapporter men är nästan helt säker på att de inte gäller tillägg av varken smör eller grädde.
    Läs gärna rapporten samt orginalartiklarna och återkom med ett klargörande om det behövs.

  23. Ola Wallengren: Jag har själv inte granskat dessa rapporter men är nästan helt säker på att de inte gäller tillägg av varken smör eller grädde.

    Jag har ju gått igenom meta-analyserna som jag länkade till här ovanför samt att jag sökte en hel del efter studier för det här inlägget. Förutom några studier där man bett folk addera ost (dessa studier har haft som huvudsyfte att studera effekten av kalcium på vikten) så är det yoghurt och mjölk i antingen lättvarianter eller mellanvarianter som använts, <2% fett. Ingen studie verkar ha adderat smör eller grädde.

    Intervention regimens were diverse. Low-fat fluid milk was evaluated in 7 trials (4, 17, 25–29); skimmed-milk powder was used in 2 trials (30, 31); yogurt was used in 2 trials (7, 32); yogurt, cheese, and milk were freely chosen as the intervention in 11 trials (6, 8, 9, 14, 17, 33–38); a yogurt and milk combination was used in 2 trials (5, 24, 39); and the remaining 5 studies (13, 15, 16, 20, 40) did not specify the intervention regimen.

    http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22932282
    Så vi vet alltså att studier där man säger till folk att dricka läsk så går det upp i vikt. Vi vet också att i studier där man främst rekommenderar folk att dricka lättmjölk, mellanmjölk eller äta lättyoghurt och mellanyoghurt så går folk ner i vikt alt. behåller sin vikt.

  24. Helt otroligt att varenda LCHF-förespråkare väljer att titta så kortsiktigt. Långsiktigt har vi ju sett att det jämnar ut sig. Och fördelar med högfettkost kortsiktigt för viktnedgång kan ju logiskt förklaras.
    Börja se lite mer sakligt på kost kanske och inte vara så naiv att beskylla en hel makronutrient?

    Andreas Eenfeldt:
    Jacob,
    Jag håller med om att det inte finns några bra bevis på att just lättmjölk i sig ger fetma. Däremot tycker jag det finns goda skäl att misstänka det. Och återigen, det handlar inte bara om observationsdata utan även maximalt tung vetenskap om fettsnål mat mot fetare mat: upprepade RCT och upprepade meta-analyser av alla RCT.

  25. Andreas Karlsson,
    Långsiktigt har vi (precis som SBU också poängterar) sett att följsamheten i dessa studier suger. När de flesta återgår till att äta som de brukar så bleknar förstås skillnaderna mellan grupperna bort.
    Att hjälpa personer till långsiktiga livsstilsförändringar är den stora svårigheten. Som när man försöker inspirera till rökstopp eller regelbunden motion eller vad som helst.

  26. Andreas Eenfeldt:
    Andreas Karlsson,
    Långsiktigt har vi (precis som SBU också poängterar) sett att följsamheten i dessa studier suger. När de flesta återgår till att äta som de brukar så bleknar förstås skillnaderna mellan grupperna bort.
    Att hjälpa personer till långsiktiga livsstilsförändringar är den stora svårigheten. Som när man försöker inspirera till rökstopp eller regelbunden motion eller vad som helst.

    Om man ska sätta det här uttalandet i sitt sammanhang så det du säger är att deras vikt hade fortsatt vara bra om människor faktiskt kunde lära sig att hålla sig till sin kost. Men det är ju det här som många inom lchf har hävdat att det är så lätt att hålla sig på den smala vägen med lchf och det är därför lchf är så bra. Det är mer än en gång om inte du själv så folk som kommenterar hos dig har häcklat Rössner med flera för att dom har sagt just detta att folk faktiskt inte håller sig till sin kost. Så det vi kan konstatera i slutändan det spelar ingen roll om du käkar lchf eller någon annan diet så länge du håller dig till den.

  27. ”Så det vi kan konstatera i slutändan det spelar ingen roll om du käkar lchf eller någon annan diet så länge du håller dig till den.”
    Detta finns det ingen studie som någonsin har visat. Så den vanliga slutsatsen baseras nog främst på förutfattade meningar är jag rädd.
    Ingen randomiserad jämförande studie har haft ens hyfsad följsamhet till kostråd – oavsett typ av diet – mer än runt sex månader. Så hur ska vi kunna veta svaret på en fråga som aldrig ens har kunnat testas?

  28. Som jag ser på saken gällande lättmjölk kontra fet mjölk är det inte fettet i sig som är det mest relevanta, det är vad samma mängd lättmjölk innehåller i stället för just fett (samma fråga man alltid bör ställa sig när naturlig föda har genomgått en fettreducerande process).
    En vanlig missuppfattning är ju att lättmjölk i princip är utspedd fet mjölk. Ett enkelt test alla kan göra för att kontrollera om så är fallet:
    1. Mät blodsockret
    2. Drick 0.5 liter fet mjölk.
    3. Mät blodsockret några gånger nästföljande timma eller två.
    4. Gör om 1-3 men med 0.5 liter lättmjölk.
    Sedan kan diskussionen övergå till att handla om huruvida onödiga blodsockersvängningar är något att sträva efter, viktproblem eller ej. För tydligare resultat kan man jämföra exempelvis rysk youghurt med fettfri youghurt (utan tillsatt socker).
    Att den ena varianten gör dig mätt under flera timmar medan den andra förmodligen kommer göra dig vrålhungrig inom en halvtimme med alla följdeffekter det leder till kan vi, precis som de flesta forskare, för enkelhetens skull bortse från….

  29. Jag tycker man skall säga att det är OK med ”Skandinavisk Vanlig mjölk”, inklusive lättmjölk. Detta eftersom det ju finns ”choklad mjölk” (dvs läsk) med tillsatt socker. Jag har dock inte reagerat själv på mjölk till barnen i Sverige, utan det är i USA jag har blivit chockad då det var 116 gram kolhydrater per 230 ml … typ 50% alltså.
    (I USA är det svårt att läsa labels så jag stod där med miniräknare) Det fanns dock bättre om man bara letade. Sett liknande i UK också, därför kan det vara intressant att veta om mjölken är importerad.
    Utifrån den ”amerikanska” upplevelsen som jag haft, så tror jag inte att man skall använda sig av amerikanska studier, om det inte är väl kontrollerade vad som verkligen dricks.
    Har sett lite historier om att lättmjölk bearbetas hårdare, samt att mjölk kan innehålla tillväxthormoner som kan vara skadliga för barn (troligtvis från paleo-folk), vet inte om detta är korrekt i ett Svenskt sammanhang?
    Sen undrar ju jag om inte vissa vitaminer, tex D vitamin i mjölken tas upp lättare om den är fetare? Här så kommer min undran från :
    ”Holmberg S et al. Int J Environ Res Public Health. Food choices and coronary heart disease: a population based cohort study of rural Swedish men with 12 years of follow-up. 2009 Oct;6(10):2626-38.”
    Övrig intressant fakta är att grekisk yogurt i USA har 0% fett, med tillsatt socker. Den ökar tydligen kraftigt artikel http://online.wsj.com/article/SB10001424127887324886704579052974211438870.html

  30. Gustaf: Som jag ser på saken gällande lättmjölk kontra fet mjölk

    ??? var kom den ifrån? Vem har diskuterat lättmjölk kontra fet mjölk? Det som diskuteras här är om lättmjölk ska liknas vid läsk.

    Gustaf: Att den ena varianten gör dig mätt under flera timmar medan den andra förmodligen kommer göra dig vrålhungrig inom en halvtimme

    Gissningsvis omkring 50% längre med tanke på att standardmjölk innehåller ungefär så mycket mer kalorier. Hade du matchat kalorierna skulle du hållit dig mätt lika länge. Vilket studierna här ovanför visar då folk inte går upp i vikt oavsett om du säger till dem att dricka lättmjölk eller standardmjölk.

  31. Jacob Gudiol: ??? var kom den ifrån? Vem har diskuterat lättmjölk kontra fet mjölk? Det som diskuteras här är om lättmjölk ska liknas vid läsk.
    Gissningsvis omkring 50% längre med tanke på att standardmjölk innehåller ungefär så mycket mer kalorier. Hade du matchat kalorierna skulle du hållit dig mätt lika länge. Vilket studierna här ovanför visar då folk inte går upp i vikt oavsett om du säger till dem att dricka lättmjölk eller standardmjölk.

    Jacob, du säger nu alltså att en produkts kaloriinnehåll står i relation till hur länge man håller sig mätt?
    Då är du ju ute och seglar ganska ordentligt.
    Jag har följt dina inlägg under en längre tid, och jag måste säga att du har mycket bra att säga. Men vad jag inte förstår är varför du så ofta använder dig av härskartekniker, och är allmänt otrevlig mot dom du debatterar emot?
    Doc kanske inte har rätt i allt han säger, men det har ju knappast du heller. Och det känns som att han vägrar svara dig ibland pga att du har den tonen du har.
    Det var bara mina fem öre, ha det fint /Stefan

  32. Stefan: Jacob, du säger nu alltså att en produkts kaloriinnehåll står i relation till hur länge man håller sig mätt?
    Då är du ju ute och seglar ganska ordentligt.

    Vi människor är extremt bra på att hålla vår kaloribalans. Sett över ett år så kan en vuxen man stoppa i sig över 1 000 000 kalorier och han håller ändå vikten trots att han inte räknas dessa kalorier. Hålla vikten är kanske lite överdrivet då snittviktuppgången är omkring 0,5-1 kg varje år hos vuxna. Så hans kropp är möjligen 1 procent fel i ”uträkningen” varje dag.
    Vi vet också en mängd faktorer som kan förstöra den här uträkningen. Läsk är den som vi har mest evidens kring. Men sett till mindre studier på människor och massor av studier på djur så finns det också:

    • Tillsatt fett
    • Matens konsistens
    • Sötma
    • Stärkelse som bryts ner snabbt och större mängder (högt GI med energitäthet)
    • Variation vid varje måltid
    • Mat som smakar precis det samma varje gång
    • Energitäthet
    • Avsaknad av bitthet
    • Salt
    • Umami
    • Smaken överlag (folk äter helt enkelt mer om det smakar riktigt gott. Här kommer kryddor och aromer in)
    • Matens konsistens (framför allt flytande kalorier mättar sämre men även typ faktorer som krispighet, hur det smälter i munnen mm spelar in)

    Som du kan se passar det man gör med mjölk när man producerar lättmjölk inte in på något på listan. Om något ger lättmjölk lägre risk för överätning då du minskar på andelen fett, sänker energitätheten och vissa skulle nog säga att det även påverkar smaken lite negativt.
    Lägg sen till att vi har studier likt de jag tagit upp här ovanför som visar att folk håller vikten utan besvär även om du säger till dem att addera lättmjölk till dieten. Det berättar för oss att lättmjölk inte påverkar kroppens förmåga att ”räkna kalorier”.
    Slutsatserna vi drar från allt detta är då givetvis att mjölk mättar i förhållande till hur många kalorier det ger dig. Att som Gustaf då påstå att man kommer hålla sig mätt flera timmar längre bara man väljer en fetare variant är ju helt fel. Då det fettet gör är ju faktiskt att höja vissa av faktorerna här ovanför, inte sänka.
    Det ska tilläggas att det finns andra aspekter på mättnad som är mer kortsiktig. Här blir vi faktiskt mer eller mindre så mätta som vi förväntar oss att vi ska bli. Säger du till folk att de dricker fet milkshake blir de mättare än om du säger till dem att det är en lightvariant, även om du i praktiken ger dem precis samma milkshake. Detta gäller överlag för alla mat. Så att Gustaf tror att han blir så mycket mättare är ju fullt möjlig. Men det är just för att han tror på det, inte för att det är så egentligen. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21275082 I den här kortsiktiga mättnaden spelar även faktorerna här ovanför in. Det är därför studier på potatis visar att det mättar väldigt väl, det ligger lågt på i princip allting i listan, https://traningslara.se/potatis-som-livsmedel/.

    Stefan: Men vad jag inte förstår är varför du så ofta använder dig av härskartekniker, och är allmänt otrevlig mot dom du debatterar emot?

    Det är inte härskarteknik. Jag påpekar för folk när de säger uppenbart felaktiga saker. Jag vet att det då kan komma fram som förlöjligande om man inte är van vid att ha diskussioner där man håller sig till ämnet men hur ska jag annars svara? jag kan liksom inte låta mig dras iväg på alla möjliga sidospår som dras upp hela tiden.

    Stefan: Doc kanske inte har rätt i allt han säger, men det har ju knappast du heller. Och det känns som att han vägrar svara dig ibland pga att du har den tonen du har.

    Doc svarar varje gång han känner att han kan ge ett vettigt svar. Det är hur uppenbart som helst. Han kan skippa fyra poänger i en kommentar för att han vet att han inte har något att komma med och sen svarar han bara på den poäng där han tycker att han ändå kan ge någon invändning. Exemplet här ovanför där han försökte påstå att det var addering av grädde och smör man hade testat är ett bra exempel. Till en början tyckte han att han gav en bra poäng. Sen när det kom fram att den poängen inte stämde med studierna så blev det ingen ytterligare replik.

  33. Den lättmjölk jag köper måste det alltid vara nåt fel på. Den är avslagen. Ingen kolsyra alls. Vit saft borde det kallas isf. Men det är inget sackaros i den, bara laktos. Så saft kan den ju inte heller kallas. Inte ens vit lightsaft för den innehåller inget sötningsmedel.
    Sen så är det både protein och fett i den. Vad är det för saft?
    Känner mig lurad……

  34. Her i Norge har vi også eksperter som fra tid til annen går ut og fraråder lettmelk, og hevder at barn blir fete av det. Jeg skrev om denne påstanden på min blogg nylig: http://sunnskepsis.wordpress.com/2013/09/13/h-melk-best-for-barn/
    Det hevdes bl.a. at melkefett forsinker tømmingen av magesekken og stimulerer CCK, og derfor er mer mettende. Det kan stemme, men det ser ikke ut til å ha noen betydning for det totale energiinntaket.

  35. Jag tror väl att jämförelsen i stort handlar om att lättmjölk och läsk i princip innehåller lika lite näring.
    sen kan man ju säga att lättmjölk och vatten är mer lika än lättmjölk och läsk.
    Mjölk innehåller ju per definition inget tillsatt, förutom de vitaminer som försvinner när man tar bort fettet. Därför så anser jag att det är bättre att dricka fullfet mjölk med alla vitaminer, där det inte finns några tillsatser alls.
    Naturligast är iofs bäst, och opastöriserad mjölk skulle vara det bästa ur alla hänseenden!

  36. Hej Maja!
    Lättmjöl innehåller massvis med näring. Sett till näring per kalori är det garanterat högre än fullfet mjölk. Även om vi inte tagit hänsyn till kalorierna så hade lättmjölk troligen hamnat på i princip exakt samma nivå som fullfeta varianten.
    I Sverige adderar man för övrigt D-vitamin till lättmjölk och mellanmjölk men inte till standardmjölken.
    Sen att bara säga att naturligast är bäst på det sätter är helt fel. Det finns massor av exempel på saker vi äter där näringen blir mer tillgänglig för oss och risken för matförgiftning och antinutrienter minskar efter någon form av behandling/process.

  37. Maja:
    Mjölk innehåller ju per definition inget tillsatt, förutom de vitaminer som försvinner när man tar bort fettet. Därför så anser jag att det är bättre att dricka fullfet mjölk med alla vitaminer, där det inte finns några tillsatser alls.

    Hvilke vitaminer mener du?

  38. Jacob Gudiol:
    I Sverige adderar man för övrigt D-vitamin till lättmjölk och mellanmjölk men inte till standardmjölken.

    Att livsmedelsverket i Sverige som jag förstått det inte tillåter D-vitaminberikning av standardmjölk, samtidigt som man använder det som ett argument för lättmjölk tycker jag iofs är skapligt komiskt.

  39. Jag bryr mig inte i vad nån skriver om mjölk, from my cold dead hands säger jag bara. Helmjölk varje dag.

  40. Det börjar bli ett sant nöje att få se herr Eenfeldt tillplattad gång på gång av folk som faktiskt vet vad de talar om. Vit läsk, my ass….
    Jag önskar jag kunde få se fler möten herrarna emellan och se om han någon enda gång har för avsikt att backa upp sina påståenden, för det tycks mig som att någon tenderar slinka iväg med svansen mellan benen titt som tätt.
    Jacob, du hänger väl inte så mycket på Doc’s blogg längre va?

  41. Fredrik: Jacob, du hänger väl inte så mycket på Doc’s blogg längre va?

    Jag tror inte direkt att man kan säga att jag någonsin hängt där. Förr blandade jag mig i fler diskussioner men då hade jag också mer tid över till den typen av saker. Jag var även mer aktiv på flera träningsforum förr.
    Kostdoktorns blogg besöker jag kanske en gång i veckan nuförtiden. Syftet då är oftast bara för att få veta vad en väldig massa Svenskar har fått berättat för sig som fakta de senaste dagarna. Samma orsak som att jag besöker hälsodelarna i de flesta större tidningarna någon gång varje vecka.

  42. lättmjölk blir du inte mätt på…… men där emot fet mjölk…

  43. Inte så konstigt med tanke på att det är 50 procent mer kalorier i fet mjölk. Så du bör rimligen hålla dig mätt ungefär 50 procent längre på samma mängd mjölk

  44. Jacob Gudiol:
    Inte så konstigt med tanke på att det är 50 procent mer kalorier i fet mjölk. Så du bör rimligen hålla dig mätt ungefär 50 procent längre på samma mängd mjölk

    1-0 🙂 Dock undrar jag vad du tror om mättnad när det kommer till att dricka kalorierna? Vet du om det finns några studier på mättnad när man dricker olika mängder kalorier? Jag skulle vilja veta om det är så att man verkligen håller sig mätt dubbelt så lång tid på dubbelt så mycket kalorier. Just när det kommer till att dricka kalorierna så tycker jag kroppen lever sitt egna lilla liv då det kommer till hunger- och mättnadskänslor…

  45. Överlag mättar flytande föda sämre än fast föda. Det verkar gälla oavsett vad som dricks men är utan tvekan värst när det gäller söta drycker.
    Överlag är det verkligen så att du i princip håller dig dubbelt så mätt på dubbelt så många kalorier. Vi människor är väldigt bra på att hålla vikten. Trots dagens problem med övervikt så går de flesta faktiskt bara upp kanske 0,5-1 kg per år. Med tanke på att vi äter omkring 750 000-1 000 000 kcal varje år så är det väldigt lite som går fel. Vi balanserar kalorierna väldigt bra och det verkar som att det endast är vissa typer av livsmedel som förstör balansen tillsammans med vissa livsstillsfaktorer. Mjölk utan något tillsatt är av allt att döma inget sådant livsmedel, oavsett fettmängd.

  46. Läste min egen kommentar här ovanför och inser att jag behöver göra något tillägg. När det gäller mättnad mellan två måltider så använder vi människor oss sällan av verkliga hunger/mättnadssignaler. Vi äter vid den tidpunkten som vi normalt äter och det gör vi i princip oavsett hur många kalorier vi åt vid den tidigare måltiden.
    Men på sikt kompenserar vi omedvetet för om vi ätit mycket kalorier vid en måltid med att äta mindre kalorier vid andra måltider. Förutom då om vi ätit för mycket skitmat vilket verkar göra att folk inte kompenserar fullt ut vid senare tillfälle. Jag har skrivit mer om det här, https://traningslara.se/du-kan-inte-kompensera-for-skitmat/

  47. Varför ens dricka en annans arts mjölk.äter man nyttig mat som vanligt så får du i dig allt du behöver.finns flera stora nationer söm afrika och asien som knappt rör mjölk.och dom verkar leva bra.snarare mindre cancer och hjärt o kärl sjukdomar

  48. kay:
    Varför ens dricka en annans arts mjölk.äter man nyttig mat som vanligt så får du i dig allt du behöver.finns flera stora nationer söm afrika och asien som knappt rör mjölk.och dom verkar leva bra.snarare mindre cancer och hjärt o kärl sjukdomar

    Från annan art? Ska jag dricka min egen mjölk eller? Ska jag börja amma igen? Känns som en ganska ordentlig generalisering att bara för att Afrika (ej en nation) och Asien (inte heller en nation) inte dricker lika mycket mjölk, så skulle de ha mindre cancer och hjärt-kärlsjukdom. Skulle det bero på mindre intag av mjölk från kor menar du? Vi har ju mycket OS-guld på damstafett nu också, har ju exploderat på sistone och det kanske är därför vi ser en ökning av ADHD bland barn i Sverige…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *