Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren
Konditionsträning för fotbollsspelare, del II -Fotbollens krav
Dela via E-postI denna del kommer jag att gå igenom vilka krav som fotboll ställer på dess utövare när det gäller kondition. Tyvärr är det så att det nästan uteslutande är statistik för elitfotboll på dam och herrnivå som finns publicerat så i denna del så håller jag diskussionen till den nivån.
Total löpsträcka i olika intensiteter
De flesta har säkert sett statistiken som numera visas ganska frekvent under de större matcherna på TV där man kan se hur långt varje spelare har sprungit. Siffrorna brukar variera mellan 9-13km beroende på matchens dignitet, väder och vind och nivå på fotbollen. Det man kan se redan här att den totala sträckan inte är så värst imponerande om man tänker på att en match pågår 105 minuters (pausen räknas då det är vila) för att komma upp till den siffran. Detta motsvarar en snittfart på 8km/h, vilket är promenadtempo.
Hur kommer det sig då att fotboll är så mycket jobbigare än en frisk 105 minuters promenad? Svaret är givetvis att man i fotboll hela tiden växlar tempo allt eftersom spelet pågår. Hur mycket en spelare rör sig i olika hastigheter skiljer sig från match till match men siffrorna brukar ligga någonstans kring:
- Stillastående (0 km/h): 5-15 %
- Gång-promenadtempo (1-11 km/h): 15-30 %
- Jogging (11-14 km/h) : 15-35 %
- Löpningar (14-19 km/h): 7-20 %
- Sprinter (19-23 km/h): 2-5 %
- Maxlöpningar (>23 km/h): 1-2 %
- Övrigt (hopp, bakåt, sidleds, etc): 3-5 %
Skillnad mellan olika positioner och olika nivåer
Om man ser till olika positioner så löper mittfältare och ytterbackar längst sträcka följt av yttermittfältare , sen anfallare och till sist mittbackar. I vissa studier finns det ingen signifikant skillnad mellan yttermittfältare och ytterbackar, i andra ingen skillnad mellan yttermittfältare och anfallare men om man ska ranka positionerna på något sått så blir det enligt ovan.
Kom ihåg att det är medelvärden jag tar upp och det finns säkert forwards som löper mer än de flesta innermittfältarna på samma nivå. Tabellen här under visar skillnaden i löpmönster mellan spelare på olika positioner i Premier League (tagen från följande studie).
Mängden löpning i olika hastigheter
Det som säkert kommer att förvåna många är att skillnaden i den totala sträckan är väldigt liten mellan två närliggande divisionerna och studier på området brukar ibland hitta en skillnad på ungefär 1 km och ibland hittar man ingen skillnad alls. Det som istället skiljer en högre division mot en lägre är hur stor andel av löpningarna som är i hög intensitet. I de högre divisionerna är det fler löpningar i hög fart. Det verkar med andra ord som att det är en spelares (alt ett lags) förmåga att utföra löpningar i högre tempo som är avgörande, inte hur långt laget springer totalt (1). Tabellen nedan visar siffror för 16 spelare från de 10 bästa lagen i champions league kontra 24 proffs från danska ligan (tagen från följande studie).
Skillnad mellan europaelit och proffs i löpsträcka
En intressant sak till från studien ovan är att den visar att spelare i danska ligan springer lika långt idag som de gjorde i slutet på 80-talet och början på 90-talet, men antalet sprinter har ökat med 37 % under samma tid. Detta är en stark indikation på att förmågan att utföra löpningar i hög hastighet och återhämta sig från dem är en viktigare faktor än att klara av att springa långt i lägre hastigheter när det gäller fotboll.
Repeated sprint ability
Sprinter och maxlöpningar varar oftast i 2-4 sekunder (se tabellen ovan), med några få enstaka undantagsfall. Vilan mellan sprinterna och maxlöpningarna är oftast mer än en minut men det händer att vilan är kortare än så och det är många gånger i just de momenten som en match avgörs. Man har tagit fram ett test för att testa denna förmåga hos idrottsmän som kallas Repeated Sprint Ability Test (RSA-test). Upplägget varierar lite från studie till studie men oftast innebär testet att man utför 6 stycken maximal 5 sekunders (alt. 40m) sprinter med 30 sekunders vila mellan sprinterna. Man mäter tiden för varje sprint och tar sen fram ett medelvärde.
Förhållandet mellan hur en spelare presterar i ett RSA-test och deras löpningar på planen har undersökts i två studier och resultatet från dessa var att ett bra resultat på ett RSA-test korrelerade med fler sprinter och maxlöpningar. Resultaten från RSA-test har också visat att spelare på högre nivå har bättre resultat än spelare på lägre nivå.
En annan väldigt intressant sak är att det finns flera studier som har visat att efter en viss nivå är nådd när det gäller VO2-max, så är sambandet mellan en ett bra resultat på ett RSA-test och ens VO2-max endast svag eller totalt frånvarande och det verkar därför som att andra faktorer spelar en större roll (2, 3, 4). Gränsen där VO2-max tappar lite av sin tyngd i RSA test ligger troligen någonstans mellan 55-60 ml/kg/min.
Nu har vi gått igenom vilka krav en fotbollsmatch ställer på en spelare konditionsmässigt. I nästa del kommer jag att ta upp mätdata från elitspelare och diskutera kring hur dessa påverkar spelarnas prestation.
Konditionsträning för fotbollsspelare, del I -Introduktion Konditionsträning för fotbollsspelare, del III -Fysiologi
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren
Konditionsträning för fotbollsspelare, del VIII -Min syn på det hela, anaerob träning
