Kolhydrater, mättat fett och ”skräpmat” – fortsättning

•  6 Kommentarer
• Twittra
• Dela via E-post

Som en liten kort “spin-off” på ett tidigare inlägg jag gjort om komplexiteten av den vetenskap som ligger bakom påståendet om “farligheten” med mättat fett så vill jag nämna lite om en dansk studien, om kolhydrater och mättat fett, som ganska nyligen publicerats i American Journal of Clinical Nutrition och som fått en hel del massmedialt utrymme. Jag må vara lite sent ute med att skriva om den nu när nyhetsvärdet “dött ut” en aning, men bättre sent än aldrig.

I den förra texten tog jag upp en debattartikel i samma tidskrift, skriven av den världskände forskaren Frank B Hu, där han diskuterar just synen på mättat fett och kolhydrater. En syn han anser bör vändas och där man bör vara mer objektiv i synen på mättat fett och istället mer se till de negativa sidorna av kost med hög glykemisk belastning (1). Jag hävdar att mättat fett har ett oförtjänt dåligt rykte och senare tids forskning tycker jag mer och mer visar samma trend. Om det skrev jag som sagt förra veckan (“Om kolhydrater, mättat fett och ”skräpmat” ) och ett längre inlägg om mättat fett, kolesterol och tipps på fettkällor i kosten har jag också författat (“Om mättat fett, kolesterol samt tips för att öka på fettet i kosten“).

Att mättat fett skulle vara “det dåliga fettet” har länge varit en åsikt som suttit gjuten i berget och än idag stöter jag ofta på det i frågor om vad som är “bra fett” och hur man ska undvika det mättade fettet. Men som jag tycker att jag påvisat bra i de länkade texterna så är inte sanningen så svart eller vit och vi är långt ifrån på det klara över vilken typ av kost och vilken typ av fett som är mer eller mindre hälsosamt för oss. Den enda starka kontentan melan forskare förefaller vara att industriellt delvis härdade fetter med transfettsyror är skadligt och bör undvikas, där verkar forskarvärlden tämligen överens (1, 2).

Ny uppmärksammad dansk studie

Den nya danska studien som diskuterats mycket i massmedia senaste tiden är publicerad i samma volym av AJCN som debattartikeln av Hu. Jag valde att ta med den istället, trots att jag såklart läst den danska, men jag ansåg att den var mer intressant i sammanhanget. Dock bygger Hus artikel på dels denna nya studie.

Du kan läsa om den på många olika ställen, t.ex. Svenska Dagbladet (“Kolhydrater kan ge hjärtinfarkt“ ), Aftonbladet (“Kolhydrater sämre för hjärtat än mättat fett“), Dagens Nyheter (“Tänk på hjärtat, ät fullkorn” ), Sydsvenskan (“Franskbrödet farligare än smöret“ ) och Expressen (“Vitt bröd skadar hälsan mer än fett“ ). Den observante läsaren kanske tittar på de olika tidningarnas rubriker och undrar om det verkligen handlar om samma studie. Men ja det gör det, rubriksättning i pressen är minst sagt ett kapitel för sig. .

Studien i korthet

Titeln på studien i fråga är “Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index.” och är en epidemiologisk prospektiv observationsstudie över en kohort av 53 644 medelålders danska män och kvinnor (3). En kohort är alltså en särskild grupp individer och att denna följs prospektivt innebär att de följs över tid från studiens start och framåt (motsatsen är en retrospektiv studie och då intervjuar man t.ex. deltagarna om sina matvanor under året, man ser tillbaka på olika hälsovärden tidigare i livet etc.).

Abstract
BACKGROUND: Studies have suggested that replacing saturated fatty acids (SFAs) with carbohydrates is modestly associated with a higher risk of ischemic heart disease, whereas replacing SFAs with polyunsaturated fatty acids is associated with a lower risk of ischemic heart disease. The effect of carbohydrates, however, may depend on the type consumed. OBJECTIVES: By using substitution models, we aimed to investigate the risk of myocardial infarction (MI) associated with a higher energy intake from carbohydrates and a concomitant lower energy intake from SFAs. Carbohydrates with different glycemic index (GI) values were also investigated. DESIGN: Our prospective cohort study included 53,644 women and men free of MI at baseline. RESULTS: During a median of 12 y of follow-up, 1943 incident MI cases occurred. There was a nonsignificant inverse association between substitution of carbohydrates with low-GI values for SFAs and risk of MI [hazard ratio (HR) for MI per 5% increment of energy intake from carbohydrates: 0.88; 95% CI: 0.72, 1.07). In contrast, there was a statistically significant positive association between substitution of carbohydrates with high-GI values for SFAs and risk of MI (HR: 1.33; 95% CI: 1.08, 1.64). There was no association for carbohydrates with medium-GI values (HR: 0.98; 95% CI: 0.80, 1.21). No effect modification by sex was observed. CONCLUSION: This study suggests that replacing SFAs with carbohydrates with low-GI values is associated with a lower risk of MI, whereas replacing SFAs with carbohydrates with high-GI values is associated with a higher risk of MI. (3)

Efter 12 år inföll alltså 1943 stycken hjärtinfarkter. Om kcal från mättat fett ökades samtidigt som samma kcalmängd från kolhydrater minskades så kunde man inte se någon association med ökad risk. Men om kolhydrater av högt glykemiskt index istället ersatte samma kcalmängd från mättat fett kunde en statistiskt ökad risk med 33% observeras. Nu kanske det här låter som att människor i en experimentell studie faktiskt bytte kostintag men så var det inte. Alla “byten” i fråga är alltså statistiska beräkningar utifrån dataunderlaget. Det gör inte resultaten obetydliga men bör alltså vara medeveten om att alla resultat här enbart beräknats statistsikt utifrån den redovisade kosten i förhållande till hjärtinfarkter i gruppen.

Min kommentar

Kontentan här förefaller vara att ett byte med mättat fett mot samma kalorimängd kolhydrater från lågglykemiska källor antyds vara fördelaktigt men icke-signifikanta resultat. Att byta högglykemiska kolhydrater mot samma kalorimängd mättat fett antyds vara fördelaktigt och är dessutom statistiskt signifikant.

Så tolkar jag det i korthet. Det här är som sagt en observationsstudie och de kan på sin höjd vara hypotesgenererande och visar eventuella samband, de bevisar dock inte någon orsak – verkan. Man kan alltså ana tendenser men inte säga att A ger B (som i ett hårt kontrollerat kliniskt expriment t.ex.). Och det är just den typen av tveksamma kausalsamband som stora delar av kostråd bygger på. Om nu samma kausala samband – i kombination med diverse jämförande exprimentella koststudier, typ Shai et al. (4) dyker upp så är det en fantastiskt intressant tid just nu känner jag.

Jag är väldigt positiv och kan bara glädjas om vetenskapen mer och mer leder till att folk slutar ha dåligt samvete för att de njuter av goda köttbitar, ägg, smör och grädde men skär ner på brödet och pastan. Man ska inte känna att man gör “dåliga val” för att man inte äter enligt en vetenskapligt tveksam tallriksmodell men man behöver inte spy galla över densamma heller.

/Nicklas

1. Hu FB. Are refined carbohydrates worse than saturated fat? Am J Clin Nutr. 2010 Jun;91(6):1541-2. Epub 2010 Apr 21.
2. Mente A et al. A systematic review of the evidence supporting a causal link between dietary factors and coronary heart disease. Arch Intern Med. 2009 Apr 13;169(7):659-69.
3. Jakobsen MU, Dethlefsen C, Joensen AM, Stegger J, Tjønneland A, Schmidt EB, Overvad K. Intake of carbohydrates compared with intake of saturated fatty acids and risk of myocardial infarction: importance of the glycemic index. Am J Clin Nutr. 2010 Jun;91(6):1764-8. Epub 2010 Apr 7.
4. Shai I et al. N Engl J Med. Weight loss with a low-carbohydrate, Mediterranean, or low-fat diet. 2008 Jul 17;359(3):229-41.

Matbilden är från bloggen Birgitta Höglunds mat och receptet hittar du här.

Om Författaren:

Nicklas Neuman studerar för närvarande kostvetenskap på masternivå på Uppsala Universitet. Han är moderator på Sveriges största träningsforum Kolozzeum och BODY Magazines forum samt skribent för tidningen. Nicklas har tidigare spelat fotboll på Tipselitnivå för Degerfors IF och är numera en inbiten konditionsidrottare som även styrketränar regelbundet. Mer om Nicklas..

6 Kommentarer till “Kolhydrater, mättat fett och ”skräpmat” – fortsättning”