Functional Movement Screen fungerar inte

Jag vet att jag verkligen tjatar om det här men verktyget används ju fortfarande av väldigt många och det var faktiskt bara ett år sen som SISU tillsammans med RF och sjukgymnaster på Bosön lanserade 9+ Screening Batteri vilket är i princip samma sak. Det här är helt enkelt något som folk lägger ner både pengar och tid på i tron om att det kan hjälpa dem som tränare, terapeuter eller idrottare.
Här är abstraktet till den senaste studien som visar på negativa resultat:

J Sport Rehabil. 2014 Sep 8. [Epub ahead of print]
Association of Functional Movement Screen™ With Injuries in Division I Athletes.
Warren M, Smith CA, Chimera NJ.
CONTEXT: The Functional Movement Screen™ (FMS) evaluates performance in seven fundamental movement patterns using a 4-point scale. Previous studies have reported increased injury risk with a composite score (CS) of 14/21 or less; these studies were limited to specific sports and injury definition. OBJECTIVE: To examine the association between FMS CS and movement pattern scores and acute non-contact and overuse musculoskeletal injuries in Division I collegiate athletes. An exploratory objective was to assess the association between injury and FMS movement patterns asymmetry. DESIGN: Prospective cohort. SETTING: College Athletic Facilities. PARTICIPANTS: 167 injury-free, college basketball, football, volleyball, cross-country, track and field, swimming/diving, soccer, golf and tennis athletes (males = 89). INTERVENTION: The FMS was administered during pre-participation examination. MAIN OUTCOME MEASURE: Non-contact or overuse injuries that required intervention from the Athletic Trainer during the sport season. RESULTS: FMS CS was not different between those injured (n=74; 14.3±2.5) and those not (14.1±2.4; p=0.57). No point on the ROC curve maximized sensitivity and specificity; therefore previously published cut-point was used for analysis with injury (≤14 [n=92]). After adjustment, no statistically significant association between FMS CS and injury (odds ratio[OR]=1.01, 95% confidence interval[CI] 0.53-1.91) existed. Lunge was the only movement pattern that was associated with injury; those scoring 2 were less likely to have an injury versus those who scored 3 (OR=0.21, 95%CI 0.08-0.59). There was also no association between FMS movement pattern asymmetry and injury. CONCLUSION: FMS CS, movement patterns, and asymmetry were poor predictors of non-contact and overuse injury in this cohort of Division I athletes.

I början av det här abstraktet skriver författarna att tidigare studier visat att en poäng under 14 ökar skadersiken. Det är en väldigt stor försköning av det man verkligen vet om FMS. Det finns en mindre studie som har visat på det resultatet man tar upp och det är en studie utförd av en av grundarna av FMS. I övrigt är resultaten för FMS varierande från ganska dåliga till fullständigt värdelösa.
I den här studien hade man 167 idrottare som man utförde en screen på och man fann inget samband mellan poäng och skaderisk. Det var faktiskt till och med så att personer som hade en bättre teknik när det gjorde ett utfall var i högre risk för skade än de med sämre teknik. Det här är med största sannolikhet ett resultat av slumpen. Något som lätt sker när du utför många uträkningar för statistisk signifikans. Men när det enda signifikanta värdet är åt det hållet så säger det ändå en del som hur bra FMS fungerar som screening.
Jag har skrivit en hel del om FMS tidigare här på sidan och på Träningslära.se

Förutom alla studier jag skriver om i de här inläggen tipsade jag också nyligen på twitter om en studie där man fann att friidrottare med högre poäng var i ökad risk för skada. Alltså raka motsatsen mot vad FMS är tänkt att visa.

2 svar på “FMS visar sig återigen vara värdelöst”
  1. Hej Jacob!
    Jag har en fråga som inte rör detta men som jag tänkte att du säkert har koll på. Är det sant att när en person som gått ner mycket i vikt från sin ursprungliga set-point vikt och som legat på ett kaloriunderskott en längre tid sen börjar gå upp igen, så lägger kroppen på sig mer fett än vad man hade från början för att kunna skydda sig ifall en skulle komma in i ytterligare ”svält” period? Tänker t.ex på såkallad jojo-bantning som folk pratar om, att man bara går upp mer och mer efter varje igång en gått ner.
    Lite förvirrad gällande detta för samtidigt tänker jag också på Minnesota starvation-exprimentet , som jag förstått det så gick ju de männen tillbaka till sina ursprungliga hälsosamma kroppar trots att de åt sånna otroliga mängder när de skulle upp igen.
    Hm hur ligger det till?
    Tack för en bra pålitlig blogg! 🙂

  2. Hej!
    Jag har försökt leta upp seriös information om sk vibrationsträning, och om det verkligen hjälper. Jag dras nämligen med en långtidsskada i benet som inte ger med sig och har därför inte kunnat springa eller träna ordentligt på snart ett halvår.
    Poängen skulle alltså vara dels rehab men även muskeluppbyggande eftersom jag blir svagare och svagare…
    Tacksam för svar!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *