E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2

•  25 Kommentarer
• Twittra
• Dela via E-post

Jag fortsätter är min tvådelade text om livsmedelstillsatsen natriumnitrit med E-numret E250, en livsmedelstillsats jag personligen anser att du bör minimera ditt intag av ur hälsosynpunkt (förra delen kan du läsa här, “E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1). Mycket skrivs och pratas det om “E-nummer”, “tillsatser” och “kemikalier” och alltför ofta placeras dessa i samma fack. Det är synd och det är tydligt att information inte framgår tillräckligt till konsumenten.

Vissa känns onödiga, vissa kan upplevas nödvändiga men används i onödigt hög grad och vissa kan kännas som tillsatser i syfte att “fuska” från producentens håll. Sedan har vi dessutom ett antal som med mer eller mindre stark evidens tros kunna vara negativa för vår hälsa i olika omfattning och just natriumnitrit menar jag har starkast vetenskaplig evidens för dess skadlighet och om detta skrev jag om senast.

Denna text syftar till att ge dig mer praktisk vägledning om du vill veta mer om var E250 förekommer och kanske få grepp om hur vanligt det faktiskt är. För dig som vill minska ditt intag av E250 så ger jag i slutet lite tips på hur man kan gå tillväga.

Exempel på produkter:

Jag nämnde kort redan i förra delen var du finner natriumnitrit men upprepning är aldrig fel. Tillsatsen finner du i olika processade köttprodukter. De produkterna som rökts, kokats, vacuumförpackats samt blandprodukter.

Det gäller t.ex. varm- och kallrökt lax, påläggsskinka, bacon, leverpastej, blodpudding, falukorv, kokt korv, grillkorv, även korvar på kalkon- eller kycklingkött, salami, medvurst, stekfläsk, rökt skinka (tärnad, skivad, strimlad o.s.v.) etc. Jag vill inte hänga ut någon särskild producent i det här inlägget men eftersom samtliga dessa typer av produkter de facto innehåller natriumnitrit oavsett producent (bortsett från KRAV-märkt vilket jag återkommer till) så känns det onödigt att nämna.

Här nedan har jag i alla fall listat ett slumpmässigt urval av ingrediensförteckningar på populära produkter från två svenska charkproducenter och där jag strykit under och kursiverat E250:

Falukorv 800g
Ingredienser; Nöt & fläskkött,vatten,
fläsk,potatismjöl,salt,kryddor.
Antioxidationsmedel E300
Konserveringsmedel E250
Kötthalt 62% Fetthalt 22%
Naturligt fri från Gluten & Laktos

Leverpastej
Ingredienser; Svinlever,fläsk,vatten
potatismjöl,socker,salt,ägg, anjovis
lök,tryffelersättning
Konserveringsmedel E250
Antioxidationsmedel E300
Fetthalt 20%
Naturligt fri från gluten & laktos

Chorizo 300g
Ingredienser: nöt & fläskkött,fläsk
vatten,potatismjöl,salt,kryddor,
Antioxidationsmedel E300
Konserveringsmedel E250
Kötthalt 79% Fetthalt 22%
Naturligt fri från gluten och laktos.

Blodpudding
Ingredienser; Grisblod,fläsk,vatten,
rågmjöl,socker,ströbröd,salt,kryddor.
Konserveringsmedel E250
Fetthalt 14%
Naturligt fri från Laktos.
Innehåller gluten.

Bacon i skivor
Ingredienser: Sidfläsk av vendelgrisen
vatten,salt,socker
Konseveringsmedel E250
Natriumaskorbat E301
Natriumcitrat E331

Det framgår inte av ingrediensförteckningen här nedan vilken produkt det är men hursomhelst är det en av företagets julskinkor:

Ingredienser
Skinka av gris, salt, socker, antioxidationsmedel E301, E331,
konserveringsmedel E250.
Av innehållet är c:a 18 % spad.

Det förekommer som sagt i många populära köttålägg dessutom. Här finns en länk till Testfaktas analys av påläggsskinka. Den visar både näringsvärde och ingredienser och som du själv ser om du tittar på den så innehåller samtliga natriumnitrit (med beteckningen E250 alltså):

Ha sedan i åtanke produkter såsom ärtsoppa med fläsk, pytt i panna, färdigpizzor med skinka, färdiga pajer, diverse sallader man köper färdigt etc. Även den typen av färdiga rätter innehåller ju mycket ofta t.ex. skinka, kalkon, korvbitar m.m. så nitritsaltade livsmedel finns ju även som ingrediens i väldigt många färdigrätter på marknaden.

Exempel på dagsintag

Följande två dagar känns t.ex. inte orimliga för en individs matintag under en arbetsdag:

Dag 1:

Frukost: Havregrynsgröt med mjölk och en leverpastejmacka med smör och delikatessgurka.

Mellanmål: En ost- och skinkfralla som bjuds på förmiddagsmötet.

Lunch: En färdig ost- och skinksallad.

Middag: Ärtsoppa med fläsk och en knäckebrödmcka med prickig korv och smör.

Dag 2:
Frukost: Äggröra och stekt bacon

Lunch: Korvgryta med ris och grönsaker

Middag: En varmkorv i bröd med ketchup och senap och ett glas mjölk

Ovanstående två dagar var såklart något tillspetsade men långt ifrån extremt skulle jag vilja påstå. Ingen av rätterna är ju direkt “konstiga” och det känns långt ifrån orimligt att en leverpastejmacka, en fralla med ost och skinka och ärtsoppa med fläsk som middagsmat skulle kunna förekomma under samma dag till exempel. Eller vad tycker du?

Tips för att hålla en låg konsumtion av produkter med natriumnitrit

Som du kunde läsa i mitt tidigare inlägg i samma ämne rekommenderar man att ur cancersynpunkt  i stort sett utesluta processat kött ur in kost men det steget känns nog väldigt långt för de flesta och jag skall här ge lite tips på hur du (om du vill) kan minska ner intaget av nitrit:

• Läs ingrediensförteckningen och välj mindre produkter med E250. Det kanske känns som “goddag yxskaft” över det tipset men det är trots allt det första och enklaste tipset att ge. Genom att helt enkelt skära ner på de produkterna så mycket man kan så får du mindre natriumnitrit i dig.
• Välj KRAV-märkta produkter! Om du vill köpa färdiga produkter av det slaget som i regel har tillsatt natriumnitrit men samtidigt vill slippa tillsatsen så välj då likvärdiga produkter från det KRAV-märkta sortimentet. Såhär skriver KRAV själva om nitrit i sina produkter (läs på hemsidan här):
  

  KRAV tillåter inte nitrit

  Köper du KRAV-märkt chark slipper du tillsatsen nitrit. Nitrit är annars vanlig i charkprodukter. Den är även tillåten i ekologiska livsmedel som är producerade enligt de minimiregler som EU har satt upp för ekologiak produktion.

  Ett av argumenten för nitrit är att ämnet ger produkterna en vacker röd färg. Ett annat är att hållbarhetstiden kan förlängas utan ökad risk för att konsumenten ska bli sjuk. Men behövs verkligen nitrit?

  Nitrit är ett salt som har en konserverande effekt, men som också ger produkten röd färg och gör att fettet inte härsknar lika snabbt. Nitrit hämmar också tillväxten av den för oss människor så farliga bakterien Clostridium botulinum i exempelvis charkprodukter.

  Men nitrit kan omvandlas till nitrosaminer i våra magar och det diskuteras om nitrosaminer kan ha cancerframkallande effekt. Av försiktighetsskäl godkänner KRAV därför inte nitrit, för det går att tillverka säker chark utan nitrit.

  För att förhindra tillväxt av bakterier i livsmedel behövs en hel rad hinder. Används inte nitrit ska de andra hindren förstärkas. Det handlar till exempel om god hygien och kortare hållbarhet.

  Solweig Wall Ellström 2011-12-13 12:00:00

  

  Kravmärkta produkter får inte innehålla tillsatsen nitrit

  De KRAV-märkta produkterna kostar mer men du slipper som sagt massor av tillsatser (om det är något du vill få i dig mindre av) och dessutom köper du produkter från djur som växt upp under drägliga förhållanden. En god insats för både djurens välmående, naturens välmående och säkerligen ditt eget.

• Laga din egen mat från grunden. Du KAN faktiskt göra egen korv, egen leverpastej, eget bacon o.s.v. om du bara tar dig tiden. Sök på nätet efter receptsidor så hittar du massor med bra information. Det tar lite tid förstås men det blir godare och nyttigare. Inte heller otänkbart att du tjänar rent ekonomiskt på det. Genom att köpa en stor bit fläsk och skära i skivor som sedan saltas och värms i ugn på en stor plåt kan du t.ex. göra din egen nitritfria bacon.
  

  Exempel på hur du kan göra din egen bacon genom att skiva en stor fläskbog och bryna skivorna på en plåt i ugnen

• Välj goda substitut. Ost, skivat ägg, mjukost, makrill i tomatsås, rostbiff och köttbullar är goda pålägg utan nitrit. Att oftare köpa helt vanligt kött som du marinerar och gör något riktigt gott av, strimlat nötkött istället för falukorv i din stroganoff etc. Jag tycker själv att en levergryta, fiskgryta eller grytbitar av vanligt obehandlat kött, kyckling och fisksoppa m.m. m.m. är sanslöst gott. Det måste alltså inte vara skinka, bacon och korvar av olika slag.

Slutord

Förhoppningsvis har dessa två texter gett dig mer kunskap om vad E250 är, var du hittar det, vilka risker som föreligger vid konsumtion samt hur du kan minska intaget/undvika att äta det. Jag vill inte på något sätt “skrämmas” och det blir ganska ofta att jag äter nitritsaltade produkter även jag (utan dåligt samvete).

Jag skrev häromdagen om mitt skolmatsprojekt (“Nicklas skolmatsprojekt och kritik mot ”Matakuten”“) och är det något jag bekymrar mig lite över är det hur ofta skinka, korv, blodpudding och annan chark faktiskt förekommer i barnens kost. Ännu mer blir det dessutom för de mindre barnen i förskola och lågstadiet som dessutom äter frukost och “mellis”. Att skolor kan erbjuda sina små både frukost och mellanmål utöver en näringsrik lunch är förstås beundransvärt men med prickig korv, skinka och leverpastej även där och från så tidig ålder blir det mycket nitrit på ett helt liv.

Jag tycker alla bör vara uppmärksamma mot natriumnitrit och ju yngre man är och ju oftare det konsumeras desto mer anledning såklart.

Sist men inte minst vill jag rekommendera Mats-Eric Nilssons hemsida aktavara.org om du är intresserad av tillsatsdebatten. Mats-Eric Nilsson är journalisten från Svenska Dagbladet som även skrivit böckerna “Hemlige kocken” och “Äkta vara”.

Är du intresserad av debatten om livsmedelsindustrin och debatten om skolmat och mat inom vården rekommenderar jag eldsjälen Camilla Sparrings matuppror, camillasmatuppror.se, en kvinna som kämpar hårt för kvalité på mat till våra äldre, våra sjuka och våra barn.

/Nicklas

Uppdaterat 2009-10-22: Idag publicerades en artikel i Aftonbladet som definitivt hör till ämnet. Det är proffessorn i livsmedelshygien vid Örebro Universitet, Marie-Louise Danielsson-Tham som uttalar sig. Bl.a. om E250. “Tillsatserna är livsviktiga”

E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 1

Om Författaren:

Nicklas Neuman studerar för närvarande kostvetenskap på masternivå på Uppsala Universitet. Han är moderator på Sveriges största träningsforum Kolozzeum och BODY Magazines forum samt skribent för tidningen. Nicklas har tidigare spelat fotboll på Tipselitnivå för Degerfors IF och är numera en inbiten konditionsidrottare som även styrketränar regelbundet. Mer om Nicklas..

25 Kommentarer till “E250, ett tillsatsämne att se upp med – Del 2”