D-vitaminbrist och behovet av tillskott

•  31 Kommentarer
• Twittra
• Dela via E-post

I många fall är det så att tillskott av vitaminer och mineraler sällan är något som direkt behövs. Det är sällan fel att ta en multivitamintablett som fyller dagsbehovet av vitaminer och mineraler men det innebär inte per automatik att det är ett MÅSTE. Utpräglade näringsbrister förekommer i väldigt liten grad i Sverige och de riskgrupper som finns är väl identifierade. Gamla människor är en tydlig riskgrupp för inadekvat näringsstatus. Det gäller även risk för t.ex järnbrist bland många kvinnor i fertil ålder, likaså folsyra. Järnbrist är dessutom en extra stor riskfaktor om kvinnan är vegetarian och då föreligger även ökad risk för brist på vitamin D och B12 (de två sistnämnda gäller samtliga vegetarianer oavsett kön). Det finns även fler exempel på vitaminer och mineralämnen där man på befolkningsnivå kan se ett intag som inte riktigt når upp till, eller balanserar på gränsen för, RDI (rekommenderat dagligt intag). Dessa siffror är tyvärr baserade på ganska så föråldrad data, den rikstäckande kostundersökningen Riksmaten 1997-98, men fram tills dess att den undersökningen gjorts på nytt får man hålla till godo med dessa siffror (1).

Följande text är dock inte ämnad att handla om näringsintaget i stort eller näringsvbrister generellt. Nej denna text är enbart inriktat på ETT enda näringsämne som faktiskt verkar vara ett problem för stora delar av Sveriges befolkning och även andra länder, nämligen D-vitamin. Det är ett vitamin som på senare tid uppmärksammats en hel del i både forskning och i media och jag har idag tänkt att berätta lite om detta.

Fisk (framför allt fet fisk) är den bästa källan till D-vitamin i kosten.

Får vi i oss tillräckligt?

Jag nämnde redan i spalten ovan att vitamin D är ett problemområde för vegetarianer. Den primära källan för vitaminet i vår kost är fet fisk och därutöver finns egentligen ingen särskilt rik källa och det förekommer dessutom enbart naturligt i animalier (dock finns berikade vegetabiliska produkter såsom havremjölk och margarin). Det har visat sig att större delen av befolkningen inte når upp till rekommenderat intag via kosten, detta trots berikning av alla fettreducerade mjölkprodukter och alla margariner. Det verkar helt enkelt inte finnas D-vitamin i tillräckligt stora mängder bland de vanligast förekommande livsmedlen i den svenska kosten, och om man inte har en väldigt hög konsumtion av fet fisk lär inte intaget bli så högt som det är rekommenderat. Det är ett fettlösligt vitamin, alltså krävs fett i kosten för att man skall kunna tillgodogöra sig det så att äta extremt fettsnålt riskerar att vitaminet inte tas upp (detsamma gäller övriga fettlösliga vitaminer, närmare bestämt A-, E- och K-vitamin).

Utöver maten så kan kroppen dock tillgodogöra sig D-vitamin från även solljus då solstrålarna når huden och och transporteras sedan vidare till levern för att lagras in, en ganska invecklad och intressant process som jag dock inte tänker gå in djupare på. Detta utgör en mycket viktig källa till vitaminet och ca 10-15 minuter av solsken som bestrålar ca 30% av kroppen anses tillräckligt på en dag för att täcka det (i dagsläget) rekommenderade behovet (2). Här föreligger dock ytterligare ett bekymmer, nämligen det att befolkningen på våra nordligare breddgrader enbart får tillräckligt gynnsamma solstrålar under sommarhalvåret och resten av året kan kroppen inte syntetisera vitamin D i tillräckliga mängder från solen. Har man dessutom mörk hy är omvandlingen alltid otillräcklig p.g.a. ämnet melanin i huden, något som gör att Sveriges individer med mörk hudfärg är i större risk för D-vitaminbrist  (ibid.).

Räcker solens strålar till för oss nordbor?

Vilka risker finns och diskuteras?

D-vitamin kanske primärt är känt för sin funktion i att bilda benmassa och den mest kända biverkningen av brist är antagligen sjukdomen rakitis. Rakitis är en sjukdom som innebär att skelettet blir uppmjukat och får ofta följden av att benen blir böjda så att knäna pekar utåt vardera sida (hjulbent / varus). Utöver benuppmjukning är även benskörhet en känd faktor och således ökad risk för benfrakturer. Det här är sannolikt en stor orsak till mycket av benbrotten som drabbar äldre på vintrarna, otillräcklig D-vitaminstatus med benskörhet som följd. Då räcker det att halka omkull för att bryta benet. Utöver vikten av tillräcklig D-vitaminstatus för benhälsan (och risken för dålig benhälsa som brist innebär), vilket kanske är det mest kända (3, 4, 5), så föreligger även risker för olika cancerformer (6, 7) och man har t.o.m. dragit paralleller till ökad risk för depressioner (8, 9, 10), autism (11, 12) för att nämna några och problemet är omfattande på flera håll i världen (13).

ABSTRACT

Vitamin D deficiency is now recognized as a pandemic. The major cause of vitamin D deficiency is the lack of appreciation that sun exposure in moderation is the major source of vitamin D for most humans. Very few foods naturally contain vitamin D, and foods that are fortified with vitamin D are often inadequate to satisfy either a child’s or an adult’s vitamin D requirement. Vitamin D deficiency causes rickets in children and will precipitate and exacerbate osteopenia, osteoporosis, and fractures in adults. Vitamin D deficiency has been associated with increased risk of common cancers, autoimmune diseases, hypertension, and infectious diseases. A circulating level of 25-hydroxyvitamin D of >75 nmol/L, or 30 ng/mL, is required to maximize vitamin D’s beneficial effects for health. In the absence of adequate sun exposure, at least 800–1000 IU vitamin D3/d may be needed to achieve this in children and adults. Vitamin D2 may be equally effective for maintaining circulating concentrations of 25-hydroxyvitamin D when given in physiologic concentrations. (ibid.)

I en (i mina ögon) väldigt intressant artikel i ett nummer av Läkartidningen från 2007 skrev Mats Humble, som då var överläkare vid Universitetssjukhuset i Malmö, om just D-vitamin. Han menar att problemet mycket väl kan vara större än vi tidigare trott och lyfter fram mycket fakta om olika risker med inadekvat D-vitaminintag och ger även en väldigt bra och genomgående förklaring om själva vitaminet som sådant. Så för den som är intresserad av en intressant debattartikel i detta ämne och/eller vill få en lite djupare information om D-vitamin (kemisk uppbyggnad och fysiologi) än vad jag gått in på här så rekommenderar jag ”D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott” . Han nämner dessutom en hel del intressanta studier med höga doser D-vitamin och menar att risken för toxicitet (vilket innebär den mängd som kan vara skadligt hög) är överdriven (7). Och åsikten att höga doser av supplementering snarare skulle vara gynnsamt än farligt han han helt klart vetenskapligt stöd för och den åsikten delar han med fler forskare (13).

Ett citat ur Humbles text:

Behandling med D-vitamin har länge hämmats av en rädsla för överdosering, vilken nu visats vara kraftigt överdriven [2]. Omvandlingen till aktiv form i flera steg är en inbyggd säkerhetsmekanism, och de fall där toxiska effekter av D-vitamin dokumenterats har antingen gällt extremt höga doser (>250 mikrogram/dag under lång tid eller stötdoser på 7500 mikrogram) eller individer med specifika riskfaktorer (sarkoidos, tuberkulos och andra granulomatösa sjukdomar där vissa immunceller aktiverar 1(alfa)-hydroxylas ohämmat [121], primär hyperparatyreoidism, uttalad njurinsufficiens och vissa maligniteter). D-vitamin kan i dessa fall orsaka hyperkalcemi, hyperkalciuri och, på sikt, njurstenar och kalcinos.

[…]

I förhållande till möjlig potential har påfallande få interventionsstudier gjorts, trots att en rad forskare försökt öka intresset för området. En överdriven rädsla för toxiska effekter tycks också ha gjort att D-vitamindoser i studier ofta varit för låga för att rimligen ge effekt [68, 128]. Att D-vitamin saknar patentskydd har sannolikt bidragit till det låga intresset.

Idag pågår forskning kring effekten av syntetiska kalcitriolanaloger med minskade kalcemiska och förstärkta antiproliferativa eller immunmodulerande effekter [129]. Det är dock även angeläget att studera om riskgrupperna för D-vitaminbrist/-insufficiens är större än vi trott i vårt polnära land och hur mycket vår folkhälsa skulle kunna förbättras genom att identifiera riskgrupperna och normalisera deras D-vitaminstatus. (7)

Samma läkare har även skrivit en debattartikel i DN (“Undvikandet av solljus har blivit en hälsorisk”).

Ett barn med rakitis:

Slutord

Även om jag själv ofta tycker människor har en lite väl överdriven syn på hur viktigt och ovärdeligt det är med tillskott av olika slag (i synnerhet bland människor som tränar seriöst och med stort intresse för kost- och näringslära) men när det kommer till D-vitamin känner jag mig ganska övertygad.

Det finns så mycket evidens från olika håll i världen om att brister föreligger hos stora populationer och inte är det något som bara drabbar en viss utsatt grupp i samhället utan förefaller vara en risk för de allra flesta.

D-vitamin lagras som sagt in i vår lever och unga människor med ljus hud har god absorbtionsförmåga av solljuset. Även från kosten sker såklart också en inlagring av eventuellt överskott. Detta bör vi ta till vara på så gott vi kan under sommarhalvåret och på så sätt bygga upp ett ”lager” inför vinterhalvåret. Dock skulle jag definitivt säga att det är befogat med tillskott av D-vitamin, helt klart. Apotekets D-vitamintillskott motsvarar 10 mikrogram vilket motsvarar RDI för män och kvinnor över 60 år och barn under två år (som ju får D-droppar). Övrig befolkning har ett idag fastställt RDI på 7.5 mikrogram (RDI för vitaminer och mineraler på Livsmedelsverkets hemsida). Det här är dock siffror som reviderats tidigare och som än idag diskuteras som för låga.

Så den potentiellt för lågt satta gränsen för RDI det faktum att vi i Sverige och även andra stora delar av världen ändå inte verkar få i oss tillräckligt enligt dessa siffror kombinerat med den betydligt bredare sjukdomsbilden tycker jag helt klart ger stöd för tillskott med ännu högre mängder. Känns det inte helt okej så välj t.ex. Apotekets egna tillskott, se till att utnyttja soltimmarna runt lunchtid under sommarhalvåret så bra du bara kan och ät gärna fet fisk regelbundet.

Det kommer sannolikt inverka positivt på din hälsa.

/Nicklas

1. Becker Wulf och Pearson M. Riksmaten 1997-98. Kostvanor och näringsintag i Sverige. Metod- och resultatanalys. Uppsala: Livsmedelsverket; 2002

2. Nilsson Gerd, Aschan Åberg Karin, Jonsson Lena och Becker Wulf. Vitaminer. I: Abrahamsson Lillemor, Andersson Agneta, Becker Wulf och Nilsson Gerd. Näringslära för högskolan, femte upplagan.Stockholm: Liber; 2006

3 Effect of four monthly oral vitamin D3 (cholecalciferol) supplementation on fractures and mortality in men and women living in the community: randomised double blind controlled trial. BMJ 2003;326(7387):469

4 High prevalence of vitamin D deficiency, secondary hyperparathyroidism and generalized bone pain in Turkish immigrants in Germany: identification of risk factors. Osteoporos Int. 2006;17(8):1133-40.

5. Effect of vitamin D supplementation on vitamin D status and bone turnover markers in young adults. Eur J Clin Nutr. 2006 Jun;60(6):727-33.

6 Prospective Study of Predictors of Vitamin D Status and Cancer Incidence and Mortality in Men. JNCI Journal of the National Cancer Institute 2006 98(7):451-459

7 D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott. Läkartidningen. Nr 11 2007 Vol. 104

8. Effects of vitamin D supplementation on symptoms of depression in overweight and obese subjects: randomized double blind trial. J Intern Med. 2008 Dec;264(6):599-609. Epub 2008 Sep 10.

9 Check your vitamin D intake to avoid multiple health consequences. Three 2008 studies link low vitamin D levels to depression, hip fractures, and increased risk of death. Health News. 2008 Nov;14(11):9-10.

10. Depression is associated with decreased 25-hydroxyvitamin D and increased parathyroid hormone levels in older adults. Arch Gen Psychiatry. 2008 May;65(5):508-12.

11. Increased occurrence of autism among Somali children–does vitamin D deficiency play a role? Tidsskr Nor Laegeforen. 2008 Sep 11;128(17):1986-

12. Autism and vitamin D. Med Hypotheses. 2008;70(4):750-9.

13. Michael F Holick and Tai C Chen. Vitamin D deficiency: a worldwide problem with health consequences. American Journal of Clinical Nutrition, Vol. 87, No. 4, 1080S-1086S, April 2008

Om Författaren:

Nicklas Neuman studerar för närvarande kostvetenskap på masternivå på Uppsala Universitet. Han är moderator på Sveriges största träningsforum Kolozzeum och BODY Magazines forum samt skribent för tidningen. Nicklas har tidigare spelat fotboll på Tipselitnivå för Degerfors IF och är numera en inbiten konditionsidrottare som även styrketränar regelbundet. Mer om Nicklas..

31 Kommentarer till “D-vitaminbrist och behovet av tillskott”