Bokrecension – “Istället för doping” av Frank Nilsson

•  401 Kommentarer
• Twittra
• Dela via E-post

Då var det dags för den första bokrecensionen här på bloggen och jag kommer börja med en bok som jag inte rekommenderar till någon. Boken i fråga är skriven av Frank Nilsson och heter Istället för doping. Regelbundna läsare av vår blogg har sen tidigare redan fått läsa lite av Frank Nilsson i mitt inlägg, Finns det en metabol fördel, del I – Kolhydrater vs fett.  Frank Nilsson har också varit inblandad i en diskussion här på bloggen i inlägget Kostdoktorn har svårt med hur man tolkar studier… där hans förfarande blev orsaken till att jag köpte in boken för en recension (betald tack vara våra googleannonser).

Bokens inledning

Boken inleds med en grov indelning av hur man kan äta i två olika upplägg, ett där man äter väldigt mycket kolhydrater (~60 energi %) och ett där man äter väldigt lite (LCHF/jägarkost,  vanligtvis runt 20-60 g kolhydrater per dag). Frank Nilsson döper upplägget med mycket kolhydrater till kolhydratsuppladdning och ignorerar att kolhydratsuppladdning är något som man gör inför tävling, inget man lever efter dagligen. Ätandet av mycket kolhydrater har enligt Frank lett till att idrottare blir mer och mer sjuka och att de inte kunnat prestera och lösningen för idrottarna har därför blivit doping.

Ett genomgående tema i boken är att Frank mer eller mindre aldrig skriver kanske/det kan tänkas/möjligen/troligen eller någon annan formulering som visar att han uttrycker en egen åsikt eller en hypotes. Oavsett hur lite fakta han har att backa upp ett påstående med så formulerar han sig som om det vore världens mest självklara sak.

Frank gör också i början av boken det otroliga påståndet att LCHF skulle vara lika effektivt som doping. Mer specifik så skriver han:

Kombinationen av den för människan naturliga animaliska födan och en hormonellt intelligent träning, ger en situation där man vinner de prestationsmässiga fördelarna som otillåten doping kan ge, utan att man utsätter sig för de hälsorisker som hör ihop med de otillåtna medlen!

Uttalande som citatet här ovan kommer redan på sid 18 och är nog för att man ska stänga igen boken, men då jag skulle skriva en recension till bloggen så bet jag ihop och läste vidare.

Vad är stenålderskost?

Efter inledningen så börjar Frank med att försöka förklara varför LCHF (eller jägarkost som han växelvis kallar det för) är vår ursprungliga föda och den kost som vi är anpassade för. I princip påstår Frank i denna del att människan är en köttätare (carnivore). Detta är en väldigt viktig del utav boken då Frank baserar en väldigt stor del av det senare innehållet på argument till evolutionen och naturlig föda mm. Vad använder då Frank för fakta för att backa upp påståendet att vår ursprungliga föda var väldigt låg på kolhydrater och med en hög andel fett?

Det mest använda argumentet som används i boken är att vår matspjälkningskanal är mer lik en vargs än ett fårs. Som referens till att vi är köttätare så använder Frank en hemsida som tar upp just denna jämförelse (1). Informationen på hemsidan är dock minst sagt ovetenskaplig. Man jämför endast mellan ett djur som endast äter kött och ett som endast äter vegetabilier (herbivore) och väljer att ignorera alla allätare (omnivore).

Denna bild (fast svartvit) av ursprungsbefolkningen på Nya Guinea har Frank med i boken under rubriken "Stenålderskrigare från Papua Guinea". Man undrar hur det fick tillgång till en kamera på den tiden Ironiskt nog så äter man en stor andel kolhydrater bland detta folk kallade mud men.

I själva verket så är människan en allätare och alla vetenskapliga artiklar på området understryker detta faktum oavsett om man tittar på anatomin (2), bakteriefloran i magen (3) eller på arkeologiska fynd (4). Jag kommer att skriva ett inlägg om vad man faktiskt vet om stenåldersmänniskornas kost senare och tills vidare så får läsarna själv titta på artiklarna som jag refererar till. Kontentan är hur som helst att det inte finns några bra belägg för att människan endast är köttätare och att LCHF skulle vara vår ursprungliga föda (för att jag inte ska få en massa kommentarer på detta så skriver jag redan nu att det inte finns några belägg för att 60 energi % kolhydrater som SLV rekommenderar skulle vara vår ursprungliga föda heller). Människor är allätare och hur fördelningen mellan makronutrienter sett ut har antagligen till store delar berott på årstider och var i världen man levt. Detta speglar sig i att de jägar/natur-folk som finns kvar på jorden äter en kost som varierar med årstid och de olika folken äter olika beroende på var de bor (5, 6).

Frank baserar väldigt mycket i boken på denna  premiss och om man inte tänker till varje gång man läser det så upptäcker man snart att man börjar tro på det, det känns liksom självklart efter ett tag när man läst det om och om igen. Frank försöker på samma knep även när det gäller nästa punkt…

En ytterligare minst sagt tveksamma premiss

En annan väldigt stor premiss som Frank tar upp minst 15 gånger i boken är att man får fler mitokondrier av att äta lågkolhydratskost. Detta baserar han på en studie gjord på hundar som inte ens har blivit publicerad utan endast har blivit presenterad som poster. Det finns studier på råttor och möss som har visat på samma sak  och att Frank väljer att använda en opublicerad studie på hundar beror nog på att han vill försöka ge stöd för att det även gäller människor. Det finns även studier som visar på fler mitokondrier hos råttor som fick äta högfettkost (7). Råttorna i den studien utvecklade samtidigt insulinresistens. Mig veterligen finns det endast en studie som undersökt detta på människor och där såg man ingen skillnad i mitokondrier av att öka fettmängden i kosten, men den studien var långt ifrån ketogen (8).

Det finns alltså inger stöd för att människor får fler mitokondrier av att äta mer fett och mindre kolhydrater. Trots detta så baserar Frank i stort sett hela fysiologibiten i boken på just detta faktum och han börjar meningar med fraser så som:

Eftersom den fettdrivne har fler och större mitokondrier än den sockerdrivne…

På grund utav det större antalet mitokondrier, effektiviseras…

De fettförbrännande enzymerna finns inuti mitokondrierna och eftersom fettkost ger ökade nivåer av mitokondrier…

Som visat tidigare, är den effektivare förbränningen en följd av att antalet mitokondrier ökar….

Eftersom en fettdiet leder till fler och större mitokondrier…

De två översta fraserna skriver Frank innan han ens har angivit referensen till hundstudien. Det känns som att detta är en bra tidpunkt att hänvisa till ett tidigare inlägg som jag skrivit, varför människor tror på så många myter och även låna en bild därifrån.

En fras som man verkligen måste hålla i tankarna när man läser Franks Nilssons bok istället för doping

Som om inte detta va nog att mycket i boken bygger på en obevisad premiss, så kommer Frank dessutom fram till slutsatser som inte stämmer även om det skulle visa sig att man faktiskt får fler mitokondrier av lågkolhydratskost. Mer om detta under rubriken “Fler större felaktiga påståenden”.

Får man välja referenser fritt kan man hitta på det mesta

Flera gånger i boken så skriver Frank att man inte kan använda sig av kortsiktiga studier för att undersöka anpassningen till LCHF utan man måste använda sig av längre tid. En total anpassning till en ketogen kost brukar normalt ta 3-4 veckor och detta skriver också Frank, men han lägger till att för idrottare på hög nivå så kan det ta flera månader. Någon förklaring till varför det skulle vara så får man inte.

Med de kriterierna som satts upp på flera månader för elitidrottare så utesluter Frank i stort sett alla studier som gjorts på lågkolhydratskost och träning för elitidrottare. Detta hindrar givetvis inte honom från att dra långt gångna slutsatser som det jag tagit upp tidigare (bättre än doping!!!), men vad som är ännu mer underligt är att det inte heller hindrar honom från att använda sig av de kortsiktiga studier som gett resultat som kan tolkas som positiva för LCHF.

Med andra ord så resonerar Frank enligt följande: studier som inte varar >3 veckor, men som visar positivt resultat duger, medan alla andra studier givetvis inte duger även om de i vissa fall vara i över 4 veckor.

På sidan 108 skriver Frank följande:

I en ytterligare  studie bekräftas ökningan av syreupptagningsförmågan och uthålligheten till följd av en fettkost. Jämfört med en “normalkost” och en kost hög på kolhydrater.

Tittar man på referensen till denna studie så ser man att den jämfört tre olika kostupplägg. Ett med 73 E %, ett med 61,2 E % och ett med 50 E % kolhydrater. Ingen i studien åt alltså något ens i närheten utav LCHF (notera dock att Frank kallar 50 E % från kolhydrater för fettkost i texten). Som om inte det va nog så varade studien i 7 dagar (9).

I kapitlen “Energisystem och träningen”, “Myter om kolhydrater och idrott” och “några prestationer på fettdrift” så anger Frank endast 4 referenser till människostudier där man studerat lågkolhydratskost och prestation. Förutom den redan nämnda studien så varade studierna i 3v, 2v och 2v. Ingen uppnår alltså Franks egentliga krav på studietid. Resultaten var enligt följande.

• Studie 1: ingen skillnad i prestation vid 62-64 % av VO2max (10).
• Studie 2: ingen skillnad i prestation, tendenser till fördel högkolhydrat vid 15min test och fördel för hög-fett vid 5 timmars test (11).
• Studie 3: ingen skillnad vid högintensiv aktivitet (90 % av VO2max), förbättrat resultat för högfett när lågintensivt test (60 % VO2max) som utfördes efter det högintensiva testet (12).

Tyvärr har han missat att nämna de få lite längre studier som faktiskt varat över längre tid.

• Två studier där 7  veckors träning med antingen 60 % fett eller 60 % kolhydrater. Båda grupperna förbättrade sig, men resultatet var ungefär 30 % bättre för kolhydratsgruppen i båda studierna (13, 14).
• En studie på cyklister över 4 veckor som visade på försämrade resultat hos gruppen som fick äta 50 % av sin energi i form utav fleromättade fettsyror (15)

Som mest komiskt blir det när Frank på sidan 104 ska börja redogöra för studier på människor som stödjer hans påstående om att LCHF kan förbättra ens prestationsförmåga. Han påbörjar ett nytt stycke enligt följande:

Trots detta finns positiva resultat också vid studier på människor. En studie visade en kraftig ökning av maximal sureupptagning (13 %), ökad uthållighet vid löpning till utmattning (64 %), en ökning av förbränningsenzymer i skelettmuskulaturen och en minskning av användningen av leverglykogen (16)

Det är väldigt imponerande resultat som han tar upp. Jag är själv väldigt intresserad utav lågkolhydratkost och har aldrig stött på så imponerande siffror så jag beslöt mig genast för att läsa den studien som Frank refererade till. Jag sökte upp artikeln på pubmed och började läsa abstraktet. Första meningen är enligt följande (17):

This study was conducted to obtain additional information about the adaptations after 12 wk of high-fat diet (HFD) per se or HFD combined with endurance training in the rat

RÅTTOR!!! Frank skriver klart och tydligt att han snackar om människostudier och det första han gör är att referera till en studie på råttor. Kommentarer är överflödiga…

Fler större felaktiga påståenden

1. Fler mitokondrier kommer inte att leda till en ökad syreupptagningsförmåga som Frank påstår. Det är kroppens blodcirkulationssystem som sätter stopp för syreupptagningsförmågan, inte antalet mitokondrier.

…the evidence clearly shows that it is mainly the ability of the cardiorespiratory system (i.e., heart, lungs, and blood) to transport O2 to the muscles, not the ability of muscle mitochondria to consume O2, that limits VO2max . We conclude that there is widespread agreement with regard to the factors limiting VO2max, and that this agreement is based on sound scientific evidence. (18)

Denna schematiska graf visar hur de olika energisystemen i kroppen bidrar beroende på hur stor effekt man arbetar vid.

2. Frank påstår även att man skulle bli mer explosiv om man fått fler mitokondrier. Detta är helt felaktigt. Explosivitet är en kombination av styrka, koordination och en förmåga att skapa en stor del av sin maximala kraft på väldigt kort tid. Energitillgång har oftast inget med saken att göra vid den här typen av aktivitetet. Om den väl är inblandad så är det  det anaeroba systemen som bidrar. Sprinter upp emot 6 sekunder har ett bidrag från de aeroba vägarna på ungefär 9 % (19). Illustrationen här till höger visar på ett bra sett att de aeroba processerna inte spelar någon roll vi arbeten på hög effekt.

3. Ett lågt intag av fett (<40 E %) kan leda till att man får sänkta nivåer av testosteron i kroppen. Om man ökar fettet mer än så finns det inget som säger att det kommer att leda till högre nivåer av testosteron (20, 21). Alla referenser som Frank anges i boken jämför lågt fettintag (<20 E %) mot normalt intag (~40 E %). De har alltså inget med den kost som han förespråkar att göra.

4. Frank förespråkar råa ägg som sportdryck. Detta är ingen bra idé då upptaget av näringsämnen och framförallt proteinet i äggen minskar rejält. Nicklas har skrivit mer om detta i ett tidigare inlägg, Råa ägg, macho, coolt och smidigt men bra?.

5. Jag avslutar den här listan med lite humor. Frank visar på sina stora kunskaper inom träning genom att dra till med följande mening.

Då återstår de fria vikterna, skivstänger, hantlar och barbells

För er som inte förstår det roliga i meningen så gå in på följande wikipedialänk om skivstång och tryck sen på english lite nere till vänster för att få motsvarande ord på engelska.

Listan här ovanför skulle kunna göras en bra bit längre, särskilt om jag valt att ta upp mindre viktiga saker och väldigt mycket längre om jag valt att inkludera Franks tvärsäkra påståenden inom områden där man inte säkert kan säga vad som gäller. Under tiden som jag läste boken så skrev  jag ner små punkter varje gång jag stötte på något som jag visste var felaktigt eller överdrivet och totalt så kom jag upp i ~50 olika punkter innan jag läst klart boken. Då räknade jag ändå alla upprepningar av samma sak som endast en punkt och jag blev även lite trött på det hela efter en 100 sidor och kan mycket väl ha missat flera ytterligare småsaker.

Summering

Lågkolhydratkost och träning är ett intressant område. Påståenden om att man skulle prestera väldigt dåligt på LCHF är oftast långt överdrivna och de flesta studier visar på att det oftast inte blir någon skillnad i prestationsförmåga om man arbetar på en medelintensiv intensitet (60-80 % av VO2max) och på högre intensitet är resultaten möjligen lite i fördel för ett högre kolhydratintag än LCHF, men det finns få studier på området än så länge. Frank Nilsson drar emellertid det hela så långt att det närmast blir någon typ av parodi, han nöjer sig inte med att visa att det fungerar bra att träna på LCHF, utan han påstår istället att LCHF är bäst för alla och ger samma effekter som doping.

Frank Nilssons bok är säkert jättebra för den som har bestämt sig för att lågkolhydratkost är bäst för alla alltid och som vill ha en massa argument som man kan dra vid kaffebordet på jobb som tar upp varför lågkolhydratkost är bäst även när man motionerar. I denna miljö är risken liten att någon som lyssnar är tillräckligt kunnig för att argumentera emot. För de som rör sig i lite mer kunniga forum så är risken stor att man gör bort sig om man försöker använda boken som källa.

För alla de som är intresserade av hur vår kropp fungerar eller som vill veta mer om hur man tränar för bästa hälsa så är detta den sämsta bok jag läst inom området träning och kost.

Om Författaren:

Jacob Gudiol är leg. sjukgymnast och civilingenjör utbildad i Lund (- en omtenta). Han håller regelbundet förläsningar om träningsfysiologi för olika grupper, föreningar och utbildningar, bland annat på sjukgymnastutbildningen i Lund. Han sitter med i styrelsen för idrottsmedicin syd och han skriver även artiklar till olika träningsmagasin, främst BODY Magazine. Jacob har även en personlig blogg på tranastyrka.se där du kan få veta mer om hans egna syn på träning,kost och hälsa. Mer om Jacob..

401 Kommentarer till “Bokrecension – “Istället för doping” av Frank Nilsson”