Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren
Angående vätskeintag vid träning, en ny studie
Dela via E-postI dagarna publicerades en väldigt intressant studie där man tittade på effekten av olika vätskeintag på prestation och kroppstemperatur hos cyklister.
Dugas JP, Oosthuizen U, Tucker R, Noakes TD.
Rates of fluid ingestion alter pacing but not thermoregulatory responses during prolonged exercise in hot and humid conditions with appropriate convective cooling.
Eur J Appl Physiol. 2009 Jan;105(1):69-80.
Studien gick till på följande vis. Vältränade cyklister fick cykla 80 km på tid. Vinden i laboratoriet anpassades efter den hastighet som deltagarna valde under de första fem minuterna och hölls sen konstant. Deltagarna fick sen antingen inte dricka något alls, dricka för att ersätta 33 %, 66 % och 100 % av sina svettförluster eller dricka efter törst. Ytterligare en grupp fick skölja munnen med en vattenmängd motsvarande 66 % men de fick inte lov att svälja något vatten.
hur mycket behöver man dricka vid cykling?
Mängden kolhydrater som försökspersonerna fick var den samma i alla försök vilket inte har varit fallet i de flesta tidigare studierna gjorda på området.
Resultatet i studien blev att försökspersonerna presterade sämre när de fick dricka mindre vatten än vad det gjorde i “dricka efter törst” försöket. Man kunde inte påvisa någon signifikant skillnad mellan grupperna då det var få försökspersoner och tidsskillnaden mellan grupperna skulle därför behöva vara betydligt större. Resultaten kan läsas i tabellen nedan.
Då resultaten inte var signifikanta och det inte heller var väntat så gjorde man en vidare undersökning i studien där man delade upp försöken i antingen högt vätskeintag (dricka efter törst, 66 % och 100 %) eller lågt vätskeintag (övriga försök). När man gjorde denna indelning hittade man en signifikant skillnad både på utvecklad effekt under försöken och på förmågan att hålla uppe arbetsförmågan under försöken.
Man såg dock ingen skillnad i kroppstemperaturen i de olika försöken och inte heller när man delat in det i högt vätskeintag och lågt vätskeintag.
Vad ska man då ta med sig från denna studien?
Det som jag tycker är absolut mest uppenbart är att påståendet att ens prestationsförmåga minskar med 20 % när man är dehydrerad med 2 % är helt felaktig (vilket jag påpekat tidigare). Det andra är att snacket om att man riskerar att råka ut för värmeslag eller liknande om man inte dricker är ordentligt överdrivna. Kroppen kommer att sänka intensiteten på arbetet om kroppstemperaturen börjar bli för hög.
Det framgår också från studien att det är bäst att dricka minst efter törst. Då man under tävling mm måste bära med sig dricka eller sakta ner för att få tag i dricka så tycker jag det är bäst att dricka efter törst. Man minskar även risken för att råka ut för hyponatremi på det sättet.
Läs mer om vätskeintag vid träning och tävling här, http://traningslara.se/vatskeintag-vid-traning-del-i-introduktion/
Materialet får skrivas ut och användas för personligt bruk och i skolundervisning i grundskola och gymnasiet. Användning i andra syfte är ej tillåten utan tillstånd från författaren
Vätskeintag vid träning, del II – Kroppstemperatur och vätskeintag
Vätskeintag vid träning, del I – Introduktion
